Martin Olovsson, vd för OnDosis.

Innovationen har utvecklats under flera år inom Astra Zeneca och sedan knoppats av för att vidareutvecklas i ett nytt life science-företag, OnDosis.

– Innovationen, som ger en stor nytta och användning även utanför de sjukdomsområden som AstraZeneca fokuserar på, syftar till att förbättra möjligheterna att ge en flexibel dosering av fasta orala läkemedel, säger Martin Olovsson, vd för OnDosis. Tidigare 25 års erfarenhet av från olika roller på AstraZeneca.

I korthet handlar innovationen om att kombinera läkemedel, medicinteknik och digital hälsa. Det finns en stor förbättringspotential när det gäller att underlätta för personer med sväljsvårigheter att ta fasta orala läkemedel, samt att skapa förutsättningar för en ökad följsamhet till läkemedelsbehandling generellt, menar Martin Olovsson.

– Vi ser också en ökande oro för riskerna med felanvändning av vissa mediciner, exempelvis riskerna med oavsiktlig överdosering eller missbruk. Syftet med innovationen är just att möta dessa utmaningar.

Martin Olovsson såg en möjlighet att efter en lång karriär på AstraZeneca, förverkliga en ny karriär som bygger på en samlad erfarenhet och kompetens från många olika områden.

– Jag hade fyllt 50, haft en fantastisk karriär och såg en spännande möjlighet att utveckla någonting nytt utanför det stora bolaget. Jag har haft flera olika roller, såväl kommersiella som inom produktutveckling. Jag har också varit nordisk-baltisk bolagschef samt global affärsområdeschef för AstraZenecas inhalerade mediciner. Det var nog kombinationen av min erfarenhet av marknaden globalt och lokalt och min kunskap om smarta enheter och kombinationsläkemedel som gjorde att jag såg potentialen i OnDosis-plattformen.

Digital "sockerströare"

Utan att röja alltför mycket av affärshemligheter berättar Martin Olovsson om innovationen som är en device i form av ett slags smart penna. Den fungerar som en digital "sockerströare" preparerad med befintliga eller framtida orala läkemedel som finns i tablett- eller kapselform, men som omformulerats för att passa i pennan.

– Innovationen möjliggör en flexibel titrering och dosering. Man får ut läkemedlet i små korn, eller pellets. Man kan till exempel strö dosen på en sked med yoghurt eller i ett glas juice. Sättet man tar sin medicin på kan skifta. Idén är enkel i tanken, men att dispensera mikrodoser i en exakthet som uppfyller de regulatoriska kraven, är mycket svårare att förverkliga i praktiken.

Pennan möjliggör även en flexibel dosering, vilket är värdefullt när det finns ett behov att justera dosen efter exempelvis sjukdomsgrad, kroppsvikt och vid in- och utsättning av läkemedel (inom exempelvis psykiatrin).

– Det är också värdefullt när man vill justera dosen vid till exempel smärta eller diabetes, baserat på en återkoppling av biologisk information som blodsockernivå eller symtom vid smärta. Ett annat sjukdomsområde kan vara ADHD där det ofta handlar om finstämda mediciner som kräver en exakthet i dosering för att fungera optimalt. Du får en större möjlighet att titrera ditt läkemedel, baserat på vilken dos som ger bäst behandlingsresultat.

Den smarta pennan kan också utrustas med ett digitalt lås som gör det möjligt att, exempelvis som förälder eller vårdgivare, förebygga att dubbla doser tas, eller att medicinen används av någon annan eller på ett felaktigt sätt.

Martin Olovsson ser många olika möjligheter att koppla pennan mot olika digitala lösningar. Med hjälp av sensorer skulle det vara möjligt att föra medicindagbok eller att mäta biologiska processer i kroppen, som exempelvis nivåer av blodfetter, blodsocker, men även inflammations-, andnings- och sömnmönster över tid; data som lagras och som kan skickas trådlöst, exempelvis till behandlande läkare, om så önskas.

– Ta Parkinsons sjukdom där forskare jag pratat med gett exempel på hur sensorer som är fästa på benen i form av plåsterlappar skulle kunna vara en källa till viktig information. Om det skulle förekomma många ryckningar i benen nattetid är det kanske ett tecken på att man behöver justera behandlingen. Det möjliggör bättre beslutsunderlag för såväl individen som för vården. Denna typ av sensorer, i eller utanför kroppen, är inom utveckling för mängder av applikationer.

Stärker svensk innovationskraft

OnDosis, som förväntas nå marknaden med sin första applikation i slutet av 2020, är ett pilotexempel på ett bredare "spin-out"-företag och har etablerats på AstraZenecas BioVentureHub i Göteborg, en slags experimentverkstad för att hitta framtidens innovations- och affärsmöjligheter inom life science.

– Vi får en närhet och tillgång till värdefull expertis och kan dra nytta av AstraZenecas infrastruktur och kompetens inom forskning och utveckling vid behov. Det här är ett väldigt bra sätt att vidareutveckla innovationer som kanske inte riktigt hittat sitt hem direkt inom AstraZeneca, men som har en stor utvecklingspotential att på sikt kunna förbättra behandlingsresultat för patienter inom olika sjukdomsområden, säger Martin Olovsson.

AstraZeneca äger en mindre del av företaget och innehar även rätten att i framtiden använda innovationen för klinisk forskning. Även staten har gått in som ägare genom anslag från Vinnova samt ägande via GU Ventures, en inkubator som förvaltas av Göteborgs universitet.

– Det här är en teknikplattform som även andra företag kan dra nytta av inom läkemedelsutveckling eller digital hälsa. Vi är öppna för diskussioner med intressenter som kan se patientnyttan och potentialen i vår innovation. Vår bransch är historiskt sett förknippat med en hög grad av försiktighet när det gäller affärshemligheter, men vi lever i en mycket snabbare tid och jag tror att vi behöver bygga värden tillsammans i samarbeten för att stärka svensk innovationskraft. Inte minst för att globalisering, digitalisering och patientengagemang kräver det, säger Martin Olovsson.