Diskussion om statlig styrning, fr v Anna-Lena Hogerud (S), ordförande sjukvårdsdelegationen, SKR, Acko Ankarberg Johansson (KD), Sjukvårdsminister, och Hans Winberg, Generalsekreterare, Stiftelsen Leading Health Care.
Rapporten Träffsäker centralisering? är resultatet av den skuggutredning från Leading Health Care som parallellt följt Vårdansvarskommitténs arbete med att utreda ett helt eller delvis statlig huvudmannaskap för hälso- och sjukvården.
Betänkandet från den parlamentariska kommittén presenterades i början av juni av dess opolitiske ordförande Jean-Luc af Geijerstam, som också fanns på plats på seminariet. Sex av åtta riksdagspartier i kommittén säger tydligt nej till ett statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården. Samtidigt finns politisk enighet om ett ökat statligt ansvar för sex områden inom hälso- och sjukvården: kompetensförsörjning, läkemedel, vaccinationer, screening, rättspsykiatrisk vård och luftburen ambulanssjukvård.
Tre fallstudier i rapporten
På seminariet presenterades skuggutredningen av Anna Krohwinkel, forskningschef vid Leading Health Care. Rapporten analyserar tre områden som alla karaktäriseras av regionala ojämlikheter i exempelvis tillgänglighet och kostnader för den enskilde. De tre områdena är läkemedel för sällsynta diagnoser, primärvårdens hantering av psykisk ohälsa, samt tillgång till medicinska hjälpmedel. Dessa tre områden har analyserats tillsammans med olika expertgrupper i workshops. Vad beror ojämlikheterna på inom respektive område, kan de härledas till hur styrningen ser ut, och finns det lösningar där just statlig eller nationell styrning skulle ge högre grad av jämlikheter?
– En av de tydligaste och mest intressanta slutsatserna är att liknande ojämlikheter inom dessa områden, som tillgänglighet, kostnader, och kompetens, har olika bakomliggande orsaker. Därför tror vi att lösningarna också behöver se olika ut, sade Anna Krohwinkel.
– Inom läkemedel finns det nationella och även internationella beslut, men ojämlikheter inom särläkemedel uppstår ändå. Det kan handla om att en liten region har andra förutsättningar än en stor region. Inom psykisk ohälsa finns vissa nationella uppdrag men de är ganska ospecifikt formulerade, och ojämlikheter uppstår när regioner tolkar dem på olika sätt. Hjälpmedelsområdet är fragmenterat på olika sätt och där slår variationer igenom på individnivå med exempelvis olika egenavgifter.
Löser inte vårdens problem
Anna Krohwinkel menade att fokusgrupperna kom fram till att en övergripande huvudmannaskapsförändring inte skulle vara tillräckligt för att lösa problemen, beroende på mångfalden i dagens styrning.
Karolina Antonov, analyschef på Lif, menade i en kommentar att särläkemedel sätter utmaningarna inom läkemedelsområdet på sin spets, och hon välkomnade att Vårdansvarskommittén pekat ut läkemedel som ett område för ökad statlig styrning.
– Ett ytterligare skäl som hittills inte lyfts så mycket för ökad statlig styrning att det är staten som kan representera oss i Europa. Det är staten som kan företräda oss i lagstiftningsarbetet inom EU och arbete på våra myndigheter som är kopplat till europeisk lagstiftning, sade Karolina Antonov.
Såg likheter mellan rapporter
Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) såg stora likheter mellan skuggutredningen och Vårdansvarskommitténs betänkande. Hon gav också besked kring det kommande arbetet avseende de sex utpekade områdena i betänkandet.
– Vad gäller läkemedel säger nu alla partier att vi ska ha ett statligt ansvar och där kommer vi att presentera en större statlig utredning senare i höst. Även rättspsykiatrin kräver en större utredning. För de andra områdena kommer jag att använda mig av kommitténs skrivningar kring ökad styrning, alltså att staten styr på ett smartare sätt och till och med använder sanktioner, skriver ju kommittén. Det kommer jag ta tag i snarast möjligt, sade Acko Ankarberg Johansson.
