Strategi för Sverige som ledande Life Science-nation

Tre ministrar var på plats på Danderyds sjukhus när strategin presenterades, vilket delvis kan sägas markera att regeringen ger satsningar inom området hög prioritet, men också att Life Science-sektorn spänner över många olika politikområden. Det är också en anledning till att regeringen nu permanentat ett kontor för Life Science tvärs över departementsgränserna.

Näringsminister Ibrahim Baylan (S) lyfte fram att Sverige står sig mycket väl som forsknings- och innovationsnation, vilket en rad olika internationella mätningar visar. Men samtidigt hårdnar konkurrensen. Danmark och Storbritannien är exempel på länder som gör stora satsningar för att underlätta för investeringar inom Life Science.

– Jag är ganska säker på att om vi fortsätter jobba tillsammans, branschen, akademin och regeringen så kan vi klara konkurrensen. Inte minst om man titta på osäkerheter som Brexit har fört med sig för Storbritannien, sade Ibrahim Baylan i en intervju för LIFe-time.se.

Långsiktigt ramverk

Den nationella strategin ska enligt regeringen ses som ett långsiktigt ramverk. Under resten av mandatperioden ska handlingsplaner och konkreta åtgärder kopplas till detta ramverk. Strategin följer de åtta prioriterade områden som presenterades i somras. Nu har dessa områden konkretiserats mer och getts sammanlagt 30 målsättningar (se nedan) att försöka uppnå.

– Vi har i strategin identifierat ett antal utmaningar och problem, och satt mål för hur vi ska jobba vidare med dessa. Ett exempel är avdraget för forskning och utveckling som vi nästan kommer att fördubbla nästa år. Det finns ett antal saker vi behöver göra och gärna i nära samarbete med branschen. Det handlar om olika avdrag och skatter men också om frågor som kompetensförsörjning och forskningsinfrastruktur, sade Ibrahim Baylan.

Socialminister Lena Hallengren menade att utvecklingen inom Life Science ger Sverige möjlighet att fortsätta att utveckla en hälso- och sjukvård hon redan ser som fantastisk:

– Vi ser vilka möjligheter som forskning ger inom hälso- och sjukvården, att bota och behandla sådant som tidigare inte var möjligt, men också möjligheten att samla data och mycket kunskap. När det gäller precisionsmedicin så det klart att kan vi hitta ännu mer träffsäkra läkemedelsbehandlingar så är det förstås positivt, sade Lena Hallengren till LIFe-time.se.

Många regioner brottas med dålig ekonomi, och det finns en diskussion kring hur man ska kunna införa avancerade läkemedelsbehandlingar som ofta kostar mycket pengar. Hur ser du på detta:

– Regionerna måste göra vad de kan för att ha en ekonomi i balans, och de generella tillskotten underlättar för detta. När det gäller frågan om att ha råd med dyra läkemedel och behandlingar är det en utmaning. Det handlar då också om att se till att endast den patient där läkemedlet är verkningsfullt får behandlingen. Då blir det ännu viktigare att vi får forskning och kunskap kring att verkligen använda behandlingar där de ger mest effekt, sade Lena Hallengren.

Klinisk forskning viktigt

Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, lyfte också fram att svensk forskning inom Life Science-området håller en väldigt hög internationell klass.

– Utvecklingen av nya läkemedel och nya diagnosmetoder går mer mot precisionsmedicin. Det handlar mer om skräddarsydda behandlingar mot mer väl-karakteriserade patientgrupper. I takt med att mer av precisionsmedicin och artificiell intelligens, AI, införs i vården behöver vi också se till att anpassa regelverk och arbetssätt för att till fullo kunna dra nytta av den här tekniska utvecklingen med nya innovationer, sade Matilda Ernkrans när strategin presenterades.

I strategin är integrering av forskning och innovation i hälso- och sjukvården ett av åtta prioriterade områden. Matilda Ernkrans lyfte fram att det är viktigt att antalet företagsinitierade kliniska läkemedelsprövningar i sjukvården kan öka.

– Kliniska studier är oerhört viktiga för Sverige. För att utveckla detta ytterligare ska Vetenskapsrådet få i uppdrag att se över detta, bland annat i syfte att öka antalet industrifinansierade kliniska studier inom svensk hälso- och sjukvård. I uppdraget kommer också ingå att lägga förslag på hur kvaliteten inom studier i Sverige generellt kan öka. För att det ska fungera är det oerhört viktigt att vi fortsätter på att vara duktiga på att samverka. Det vet vi att globala företag letar efter när man vill etablera sig, vad det finns för tillgång till forskare, forskningsinfrastruktur och vilken förmåga det finns till samverkan mellan olika aktörer, sade Matilda Ernkrans.

 

30 målsättningar i Life Science-stategin

1. Strukturer för samverkan

1.1 Stärkt nationell samordning inom life science-området
Regeringen vill stärka svensk life science genom ett tydligt nationellt ledarskap. Life science- kontoret ska bidra till effektivare samverkan, samarbete och samordning. Myndighetssamverkan är central för att en enhetlig nationell riktning ska uppnås för Sveriges utveckling inom life science.

1.2 Partnerskap för regional och nationell kraftsamling
Regeringen anser att utvecklingen inom life science behöver drivas gemensamt och samordnat från nationell, regional och lokal nivå, i nära samverkan med näringslivet, universitet och högskolor. Ett partnerskap med regionerna kan manifestera en gemensam ambition för life science och skapar förutsättningar för genomförande.

1.3 Norden som globalt ledande life science-hubb
Regeringen bedömer att bredare nordisk samverkan kan bidra till ökad konkurrenskraft. Gemensamt arbete kring policyutveckling kan bidra till harmoniserad implementering av nya digitala lösningar och precisionsmedicin.

2. Nyttiggörande av hälso- och vårddata för forskning och innovation

2.1 Effektivt och säkert utbyte av patientdata
Regeringen anser att regioner och kommuner behöver bättre förutsättningar att dela patientdata mellan olika vårdgivare. Utgångspunkten är att stärka den databaserade utvecklingen under fortsatt leverans av god och säker vård, samtidigt som den personliga integriteten respekteras och krav på informationssäkerhet tillgodoses.

2.2 Ökat nyttjande av hälsodata för forskning och innovation
Regeringen vill att användningen av hälsodata för forskning och innovation ska, med bibehållet skydd för den personliga integriteten, öka för att bidra till förbättrad vård för patienter och utveckling av näringslivet. Oklarheter och hinder kring hantering av hälsodata och därmed sammanhängande etiska överväganden behöver adresseras. Detta är en förutsättning för att stärka Sveriges position som framstående inom digitalisering och användande av data. Samtidigt behöver sektorns kunskap kring gällande lagstiftning höjas.

2.3 Effektiv, säker och etisk användning av registerdata
Regeringen anser att life science-sektorns användning av registerdata för forskning och innovation bör öka. Det är av stor vikt att infrastruktur, lagstiftning, vägledning och annat stöd bidrar till ett effektivt, säkert och etiskt nyttjande av exempelvis kvalitetsregister och hälsodataregister, samt att patienters möjligheter att bidra med egenrapporterade data ses över.

2.4 Bättre nyttjande av biobanker
Utredningen om regleringen av biobanker har lämnat ett förslag till ny biobankslag. Regeringen har för avsikt att ta ställning till förslaget under mandatperioden. En utveckling av användandet av biobanksprov bör möjliggöras under förutsättning att den enskilde provgivarens integritet respekteras. Vidare behövs säkra och stabila strukturer för att lagra, söka och ta ut information och prover ur biobankerna.

2.5 Uppföljning med hjälp av Real World Data
Regeringen bedömer att möjligheten till uppföljning och användning av RWD behöver förbättras. Detta inkluderar goda förutsättningar för insamling och analys av sådan data, inklusive egenrapporterad data.

3. Ansvarsfull, säker och etisk policyutveckling

3.1 En effektiv process för implementering av nya terapier
Regeringen anser att tiden mellan godkännande och implementering av nya terapier behöver optimeras. Det behövs ökade kunskaper om hur kostnaderna och osäkerheterna kopplade till ATMP kan hanteras av vårdens huvudmän och hur behovet av nya affärs- och investeringsmodeller ser ut. Dessutom behövs bättre förutsättningar för hur utvärderingar, s.k. ”health technology assessments”, kan genomföras för medicintekniska produkter inom precisionsmedicin.

3.2 Accelererad, säker och etisk policyutveckling
Regeringen anser att den offentliga sektorns förmåga att identifiera och föreslå förändringar i regelverk, tillämpningar och arbetssätt behöver utvecklas. Behovet av accelererad, säker och etisk policyutveckling, exempelvis genom policylabb, är särskilt stort i de regulatoriska delarna. Sverige ska vara ett förstahandsval för introduktion av ny diagnostik och terapi utifrån excellens i regulatoriska frågor.

3.3 Implementering av nya medicintekniska förordningar
Regeringen anser att tillgången till anmälda organ i Sverige ska motsvara behovet i sektorn. Det är avgörande att anmälda organ finns på plats för att de nya medicintekniska förordningarna ska kunna tillämpas.

3.4 Ökat fokus på förebyggande insatser och egenvård
Regeringen anser att Sverige bör öka fokus på hälsa och prevention, såväl förebyggande insatser för att förhindra uppkomst av ohälsa och fullt utvecklad sjukdom som insatser för att förhindra återfall (primäroch sekundärprevention). Genom att utveckla förmågan till tidig diagnostik skapas bättre förutsättningar för tidig behandling, prevention och egenvård.

4. Integrering av forskning och innovation i vården

4.1 Incitament och goda möjligheter att kombinera kliniskt arbete och forskning
Regeringen bedömer att det är viktigt att det finns goda möjligheter att kombinera kliniskt arbete och forskning i alla delar av vården. Kombinationen av hög klinisk kompetens och hög forskningskompetens är viktig för den fortsatta utvecklingen av svensk hälso- och sjukvård. Det är även viktigt att skapa motsvarande förutsättningar inom verksamheter inom social omsorg.

4.2 Fler företagsinitierade kliniska studier i svensk hälso- och sjukvård
Regeringen vill att fler kliniska studier, som bedrivs i samarbete med näringslivet, ska förläggas i Sverige. För att Sverige ska kunna konkurrera om framtida studier krävs infrastruktur som medger snabb introduktion i kliniskt bruk och effektiv utvärdering av diagnostik och behandlingsresultat, samt att hälso- och sjukvården har de resurser och de kompetenser som krävs för att kunna delta i näringslivssamarbeten.

4.3 Hög kvalitet i kliniska studier
Regeringen anser att det är angeläget att kliniska studier som bedrivs inom svensk hälso- och sjukvård håller hög kvalitet. Hög kvalitet är en grundläggande förutsättning för att resultaten av forskningen ska kunna bidra till innovation, implementeras och komma till nytta för vården och patienterna.

4.4 Sverige ska vara ett föregångsland för införande av precisionsmedicin i vården.
Regeringen vill att Sverige ska vara ett föregångsland när det gäller att implementera precisionsmedicin i vården. För detta krävs långsiktiga, stödjande strukturer kring diagnostik, bioinformatik och intelligenta digitala beslutsstöd för prevention och behandling, samt ersättningssystem som uppmuntrar innovation och implementering av ny teknik.

5. Välfärdsteknik för ökad självständighet, delaktighet och hälsa

5.1 Nyttiggörande av välfärdsteknik
För att öka kvaliteten och ge effektivare arbetssätt ser regeringen behov av att snabba på den digitala omställningen genom bättre nyttjande av välfärdsteknik i omsorgen och för förebyggande insatser samtidigt som skydd för den personliga integriteten, informationssäkerhet, robusthet och redundans måste genomsyra implementeringen. Välfärdstekniska lösningar behöver integreras i verksamheterna och i vissa fall kopplas till befintliga verksamhetssystem i omsorgsverksamheterna för att uppnå mesta möjliga nytta.

5.2 Utveckling och samverkan för implementering
Regeringen ser behov av ökad samverkan mellan regulatoriska myndigheter och företag. Samverkan syftar till att stödja den snabbt växande sektorn av hälso- och välfärdsteknikföretag i Sverige med kunskap om regelverk som möjliggör för företagen att utveckla produkter och tjänster i enlighet med gällande lagstiftning på området. Det ökar förutsättningarna för företagen att växa på en global marknad, med lokal förankring i Sverige.

6. Forskning och infrastruktur

6.1 Stärkt tvärsektoriell forskning inom life science-området
Regeringen anser att tvärsektoriell forskning och innovation som bidrar till en hållbar utveckling av hälsa och välbefinnande i linje med Agenda 2030 har hög prioritet. Den fria grundforskningen utgör basen för att långsiktigt kunna adressera hälsoutmaningen.

6.2 Excellent forskningsinfrastruktur inom life science-området
Regeringen vill att svenska life science-forskare ska ha tillgång till forskningsinfrastruktur av hög kvalitet och att Sveriges position som big science-nation stärks.

6.3 Ökat och breddat nyttjande av forskningsinfrastruktur
Regeringen vill att nyttjandegraden av svensk forskningsinfrastruktur ska öka och att användarna ska representera en bredd av aktörer för att stimulera till tvärsektoriella samarbeten.

6.4 Stärkta infrastrukturer för datadriven forskning och innovation
Regeringen anser att det finns behov av stärkt digital infrastruktur, såsom datorresurser för beräkning och analys, kostnadseffektiv lagring av data, avancerat användarstöd och höjd kapacitet i nätverk för digital kommunikation för att möjliggöra hantering av allt större och mer komplexa datamängder.

6.5 Ökat svenskt deltagande i EU-program
Regeringen vill att aktörer i Sverige ska arbeta aktivt för att påverka implementeringen av kommande ramprogram (Horisont Europa), så att det möter svenska behov, prioriteringar och styrkeområden.

7. Kompetensförsörjning, talangattraktion och livslångt lärande

7.1 Goda möjligheter till livslångt lärande
Regeringen anser att det ska finnas goda möjligheter till livslångt lärande. Detta är betydelsefullt för life science-branschen där kunskapsutvecklingen går fort och kompetenskraven snabbt kan ändras, samtidigt som sektorsöverskridande personalrörlighet uppmuntras.

7.2 Effektiv samverkan för kompetensförsörjning
Regeringen bedömer att det behövs effektiv samverkan och en tvärsektoriell ansats, för att säkerställa långsiktig kompetensförsörjning i life science-sektorn. Det är angeläget att framtida utmaningar hanteras i samverkan mellan utbildningssektorn och arbetsgivare inom life science.

7.3 Sverige ska erbjuda konkurrensmässiga förutsättningar för internationell rekrytering
Regeringen vill att svenska arbetsgivare ska ha goda förutsättningar att rekrytera internationell expertis inom life science-sektorn.

8. Internationell attraktivitet och konkurrenskraft

8.1 Bättre företagsvillkor för forskning och utveckling
Regeringen avser att förstärka det s.k. FoU-avdraget för att underlätta för det svenska näringslivet att fortsätta investera i ny teknik och högt kunskapsinnehåll.

8.2 Ökat främjande för export och investeringar
I enlighet med regeringens export- och investeringsstrategi ska Sverige positioneras och marknadsföras som ett förstahandsval för globala aktörer vad gäller etableringar, investeringar och forsknings- och innovationssamarbeten inom life science-sektorn inklusive området precisionsmedicin.

8.3 Företagsinkubatorer i världsklass
Regeringen anser att det är viktigt att Sverige kan erbjuda konkurrenskraftiga företagsinkubatorer. Tillväxtbolag inom life science-sektorn
behöver ha tillgång till expertstöd på hög internationell nivå, oberoende
av var i landet företaget är lokaliserat.

8.4 Kontinuerlig omvärldsbevakning, analys och uppföljning
Regeringen anser att det behövs kontinuerlig analys och uppföljning av life science-området, både nationellt och internationellt. Om Sverige ska kunna marknadsföras som ett förstahandsval för life science-investeringar krävs kunskap om hur vi presterar i förhållande till jämförelseländer.