Samantha Job, Storbritanniens ambassadör till Sverige, lovordade under rundabords-samtalet samarbetet mellan länderna inom life science.
Storbritanniens ambassadör till Sverige, Samantha Job, satte tonen för samtalet i den inledande beskrivningen av det samförståndsavtal (MOU) inom life science som undertecknades mellan länderna 2022, och det bredare strategiska partnerskap som tecknades året därpå. Alltför ofta är den typen av avtal något som diplomater kommer fram med i behov av något positivt att visa upp för omvärlden, menade hon. Så är det definitivt inte vad gäller avtalen mellan Storbritannien och Sverige.
– Det är ett verkligt levande, handlingsinriktat och konkret samarbete där vi sammanför ministerierna, life science-kontoren, forskningsråden och näringslivet. Man kan inte göra allt hela tiden och MOU-strukturen ger oss fokus och drivkraft framåt. Det för samman människor och är ett ramverk för aktiviteter, sade Samantha Job.
Runda bordssamtalet på advokatbyrån Hammarskiöld var till sin karaktär mer avstämmande än ett forum där lösningar diskuterades på konkreta utmaningar. På plats fanns utöver regeringsrepresentanter även läkemedelsbranschen, företag, myndigheter, forskningsföreträdare, regionföreträdare samt juridisk expertis. Samtalet arrangerades av Brittisk-Svenska handelskammaren (BSCC) i samarbete med läkemedelsföretaget GSK. Life science-samtalet var det första i en serie rundabordssamtal som BSCC arrangerar utifrån avtalet om strategiskt partnerskap mellan länderna för att identifiera eventuella handelshinder.
Mer än bara fina dokument
Petra Noreback, statssekreterare hos socialminister Jakob Forssmed, var helt enig med ambassadören om att såväl samförståndsavtalet som avtalet om strategiskt partnerskap är mer än bara fina dokument. De utgör handslag för ett gemensamt åtagande för bättre hälsa och medicinska framsteg via ökat samarbete, forskning, handel och innovation, menade hon, och lyfte fram tre skäl för att partnerskapet aldrig varit viktigare än i dag:
– Det första är att instabilitet och krig sätter press på Europas förmåga att försvara och försörja sig självt. Det är avgörande att vi kan säkra värdekedjorna för kritiska läkemedel, vacciner och medicinteknik och genom att samarbeta länder emellan kan vi säkra mer produktion och fler delar av värdekedjan här. Det andra är att vi måste se till att stimulera tillväxt och ökat välstånd i våra ekonomier genom att främja innovation, utveckling och handel – inte minst inom life science, sade Petra Noreback och fortsatte:
– Det tredje är att samarbetet är viktigt för att minska mänskligt lidande. Båda våra länder är t ex starkt engagerade i kampen mot antibiotikaresistens och förbättrad pandemiberedskap. Antibiotikaresistens är en av de största globala hälsoutmaningarna och ett hot mot modern hälso- och sjukvård. Genom att kombinera våra resurser och expertis vet vi att nya innovativa metoder och modeller för att utveckla nya antibiotika och säkra tillgång kan utvecklas.
Lång historia mellan Sverige och Storbritannien
Det har länge funnits en närhet mellan Sverige och Storbritannien inom life science-sektorn, medicinsk forskning och företagande. Sammanslagningen som bildade företaget AstraZeneca för 25 år sedan är bara ett exempel. Storbritannien är Sveriges sammantaget fjärde största handelspartner, och faktum är att tillväxttakten i handeln ökat från i genomsnitt 5 procent per år före Brexit till 13 procent efter utträdet, visserligen förstärkt av en svag kronkurs.
Det var också efter brittisk modell som Sverige 2018, ivrigt påhejat av läkemedelsbranschen, inrättade ett kontor för life science i regeringskansliet tvärs över departementsgränserna. Just dessa båda kontor med liknande upplägg har visat sig vara en tydlig framgångsfaktor i samarbetet. MOU har sitt ursprung från life science-kontoren i Stockholm och London och sedan det fastställts av regeringarna även en tydlig hemvist där infrastrukturen för olika projekt, initiativ och aktiviteter redan finns på plats.
– Vi har en framgångsrik arbetsmodell där en dedikerad arbetsgrupp som leds av life science-kontoren träffas flera gånger per år. MOU har verkligen blivit ett verktyg för att dela kunskap och dra nytta av varandras styrkor, för att lösa problem och göra framsteg tillsammans, konstaterade Jeanette Edblad, chef för det svenska life science-kontoret.
Hon lyfte fram den långa traditionen av samarbete mellan svenska och brittiska forskare och företag. Att styrkor och utmaningar inom life science-sektorn är likartade, vilket också gör underlättar gemensam policyutveckling.
– De nya områden inom life science som vi ska titta på och utröna lämplig inriktning för är exempelvis grön omställning och produktion, samt ansvarsfull användning av AI inom hälso- och sjukvårdssystemet, sade Jeanette Edblad.
Maktskiftet i USA förändrar spelplanen
Internationella handelsfrågor var ett givet ämne under samtalet. Maktskiftet i USA förändrar spelplanen på ett dramatiskt sätt med nya hot från president Trump om tullar riktade mot olika länder nästan dagligen. Även hot om tullar på läkemedel har kommit, trots att det sedan länge finns ett undantag för läkemedel inom Världshandelsorganisationen WTO. Det är dock en av de organisationer som USA nu lämnat.
Anders Ahnlid, generaldirektör för Kommerskollegium, konstaterade att vi för närvarande har ett USA som inte längre följer den regelbok som både EU och Storbritannien förespråkar.
– Det innebär att det globala handelssystemets framtid står på spel. Utfallet har stor betydelse för life science-sektorn som är beroende av de globala värdekedjorna. Jag menar att detta kräver en ny typ av ledarskap från EUs och från Storbritanniens sida. Vi ser nu hur nya försvars- och säkerhetsstrukturer håller på att inrättas mellan EU och Storbritannien, och jag förespråkar att EU och Storbritannien krokar arm även för att visa vägen framåt globalt för de länder som vill fortsätta att handla enligt Världshandelsorganisationens regelbok, sade Anders Ahnlid.
Han lyfte även upp betydelsen av Aurora Forum, en mötesplats på regeringsnivå mellan Storbritannien och de nordiska och baltiska länderna som inrättades 2017. Nyligen hölls den årliga konferensen mellan länderna där handelsfrågor utifrån det rådande omvärldsläget diskuterades av politiker, akademiker och företagsrepresentanter.
– Det var betryggande att se att vi alla har samma syn på dessa globala handelsfrågor. Vi behöver göra allt som står i vår makt för att rädda så mycket som möjligt av det globala handelssystemet mellan länder som vill bedriva regelbaserad handel, sade Anders Ahnlid.
Utnyttja potentialen mer
Under samtalet lyfte även representanter för företagen och branschen fram det goda samarbetsklimatet mellan länderna, men också att utmaningarna är likartade. Läkemedel utgör en nyckelbransch för Europa som behöver öka tillväxten och stärka konkurrenskraften. Då behöver regelverk och villkor för företagande och för att bedriva forskning vara attraktiva, och hälso- och sjukvårdssystemen välfungerande och välkomnande till innovationer. Här är det tydligt att även framgångsrika länder som Sverige och Storbritannien inte fullt ut utnyttjar den potential som finns för ekonomisk tillväxt och bättre hälsa, menade representanterna.
Från myndighetsrepresentanter lyftes saknaden av Storbritannien inom EU-samarbetet efter Brexit. Det sker redan viss svensk-brittisk samverkan på myndighetsnivå, och det finns likheter i systemen exempelvis vad gäller värdebaserad prissättning av läkemedel. Men det hördes också under samtalet en önskan från svenskt håll om fördjupad samverkan med brittiska motsvarigheter.
Det osäkra läget i USA återkom i samtalet från representanter för forskningsvärlden. Vad händer exempelvis om en nedmontering eller kraftig nedskärning sker av myndigheten NIH, som är världens största forskningsfinansiär? En undersökning har visat att i princip samtliga nya läkemedel som godkänns i USA har någon form av NIH-finansierad forskning längs vägen. Samtidigt finns möjligheter för starka life science länder som Sverige och Storbritannien att locka amerikanska toppforskare. Och vad gäller såväl akademisk forskning som företagsforskning finns det redan mycket starka band mellan länderna.
