Sverige kan växa inom life science

Under förra året översteg den svenska läkemedelsexporten de läkemedel som importerades med över 80 miljarder kronor, vilket är mer än exempelvis fordonsindustri och pappersindustri. Med högkvalificerad arbetskraft och ett förädlingsvärde som är betydligt högre än i andra branscher utgör läkemedel en allt tyngre basnäring. 

Sverige och Europa halkar efter

Men det sista Sverige kan göra är att slå sig till ro. Frida Lundmark, sakkunnig i life science-frågor på Lif, berättade att vi liksom hela Europa halkar allt längre efter USA och i ökande grad Kina när det gäller investeringar i forskning, utveckling och produktion. Det är också allt färre läkemedel som kliniskt prövas på patienter i Sverige och i Europa i stort:

– Det är naturligtvis väldigt bekymmersamt framför allt för de patienter som inte får möjlighet att tidigt testa och få tillgång till nya, ibland livsavgörande behandlingar. Men det är också bekymmersamt för den svenska ekonomin och för Sveriges tillväxt och potential. Det är viktigt att vi säkerställer att vi har investeringar som möjliggör att vi kan växla upp, sade Frida Lundmark.

Hon lyfte fram fem övergripande områden där åtgärder krävs för att Sverige ska kunna växa inom life science. Ett sådant är ett fungerande ekosystem där stora och små företag investerar och samverkar med akademi och hälso- och sjukvård. Innovation utgör ett annat och då krävs såväl fortsatta investeringar i avancerad forskningsinfrastruktur som modeller för implementering och tidig tillgång till behandlingar för patienter. Ett tredje är tillväxt där Sverige behöver regelförenkla sådant som hämmar företagens investeringsvilja. Kompetensförsörjning och hållbarhet är ytterligare två områden där åtgärder krävs.

– Utvecklingen inom life science är inte självklar. Det är ingen lätt resa och det kräver både modiga initiativ och modiga reformer, sade Frida Lundmark.

Uppdatering av nationell life science-strategi

Jeanette Edlad, nationell life science-samordnare, arbetar just nu med en uppdatering av den nationella strategi som kom 2019. Hon bekräftade branschens bild av en mycket hård internationell konkurrens om investeringar och att Sverige och EU behöver sätta in åtgärder för att stärka life science-sektorn.

– Implementering av precisionsmedicin kommer att vara mycket viktigt, och för att vi ska kunna göra det behöver vi få ordning på vår hälsodata. Det är superviktigt att vi får till en nationell infrastruktur för hälsodata i hälso- och sjukvården där vi har sekundärdata tillgänglig för forskning och utveckling, sade Jeanette Edblad.

Jeanette Edblad aviserade även att regeringen nu tar ett steg vidare vad gäller kliniska läkemedelsprövningar. Utredaren Peter Asplund lade för ett år sedan fram ett förslag om ett nationellt partnerskap för företagsinitierade kliniska läkemedelsprövningar, SweTrial, som även branschen tidigare fört fram. Sedan dess har utredningen beretts inom socialdepartementet och dagen efter seminariet i Almedalen beslutade regeringen att ge Läkemedelsverket i uppdrag att ta utredningen vidare och föreslå konkreta åtgärder för att stärka förutsättningarna för kliniska prövningar.

Beskedet från regeringen togs emot mycket positivt av branschen:

– Det är ett välkommet beslut och ett viktigt första steg för att stärka Sveriges position som prövningsland. Lif ser fram emot att tillsammans med alla aktörer i systemet bidra till att vi snart har ett nationellt partnerskap – ett SweTrial – på plats, sade Frida Lundmark.

Regionala satsningar i Västsverige

Det regionala perspektivet på Almedalsseminariet representerades av Helena L Nilsson, regionutvecklingsdirektör i Västra Götalandsregionen. De senaste tio åren har regionen arbetat aktivt med att få det regionala klustret att växa och samverkan mellan alla parter att öka. Västra Götaland har också, i likhet med Skåne, i över 25 haft ett regionutvecklingsuppdrag vid sidan av ansvaret för hälso- och sjukvården.

– Vi har jobbat länge med den nuvarande nationella life science-strategin genom en regional genomförandeplan. Nu etablerar vi ett regionalt life science-kontor som ska vara en punkt i Västsverige kopplat till hälso- och sjukvård och regional utveckling, och till akademin och företagen. Och vi har tydligt sagt att vi vill vara en partner. För även om vi är en region förstår vi att man måste ha en nationell ansats för att vi ska kunna vara konkurrenskraftiga, sade Helena L Nilsson.

Avstampet för detta arbete i VGR utgjordes av den omstrukturering AstraZeneca gjorde för drygt tio år sedan och som innebar att forskningsanläggningen i Mölndal blev en av vid den tiden tre globala forskningscentra. Frågan ställdes då vad som kommer att göra regionen fortsatt konkurrenskraftig och en reformagenda togs fram med hjälp av tidigare statsministern Ingvar Carlsson.

– Vi har jobbat långsiktigt med detta och flera av de saker han tog då är relevanta även i dag. Det handlar om kliniska prövningar, om ett bra innovationsstödssystem både kopplat till riskfinansiering och inkubatorerna. Det handlar mycket om styrning och ledning av hälso- och sjukvården – att skapa tid och möjlighet för medarbetarna. Men det som inte fanns med på den tiden är dagens stora fokus på hållbarhet och på införande av precisionsmedicin, sade Helena L Nilsson.