TLV vill se betalning efter utfall

Enligt principen betalning när faktisk nytta uppstått vill TLV, Tandvårds- och läkemedelförmånsverket, nu gå vidare med fler pilottester för utfallsbaserade betalningsmodeller. TLV ser rent teoretiskt modellen som ett effektivt sätt att minska betalarens risk och göra det möjligt att använda läkemedel även i situationer när parterna har olika bild av dess nytta.

Förutom rena hälsomått kan andra utfall vara användbara som exempelvis skillnaden som nås genom behandlingen jämfört med framtida kostnader av annan läkemedelsbehandling, enligt myndigheten.

– Betalningsmodellerna kommer att vara komplicerade att tillämpa men det är ett viktigt utvecklingsområde för att patienterna ska få tillgång till behandling och för att minska betalarens risk, säger TLV:s generaldirektör Agneta Karlsson i en summering av de slutsatser som nu presenterats för regeringen.

Uppföljningstid ett problem

TLV pekar bland annat på problematiken med att uppföljningstiden för en behandling inte hinner täcka patientens totala hälsovinst.

– I dessa fall kan det behövas en prediktor som kan läsa av mot slutet av uppföljningstiden och vara grund för slutlig ersättning. Det kan vara labb-prov eller andra mått som ger en uppskattning av den totala hälsovinsten. Vi ser det som komplext men inte omöjligt att hitta lösningar med betalningsmodeller som hanterar osäkerheten med långsiktiga hälsovinster, säger Anna Alassaad, projektledare på TLV för rapporten om precisionsmedicin och ATMP.

– Vi föreslår att man nu fortsätter och förstärker arbetet med pilottester för utfallsbaserade betalningsmodeller. SKR jobbar redan med detta genom en arbetsgrupp som koordineras av Region Västerbotten och med vilken även TLV samverkar.

Lif: ett gemensamt åtagande

Dag Larsson, senior sakkunnig på Lif – de forskande läkemedelsföretagen, ser positivt på att TLV tydligt för fram utfallsbaserade betalningsmodeller som vägen framåt för att införa precisionsmedicin och ATMP. Det finns ett stort intresse från läkemedelsföretagen kring sådana riskdelningssystem.

– Men det förs ofta fram som ett sätt att enbart minska risken för hälso- och sjukvårdens ekonomi. Det här handlar ju om ett gemensamt åtagande från företagen och regionerna med syftet att svårt sjuka patienter ska kunna få tillgång till behandlingar som de inte har tid att vänta på. Det är en gemensam riskdelning som kan generera evidens som stöd för effekt och säkerhet, samt relativ klinisk effekt, säger Dag Larsson.

Han anser att TLV sammantaget redovisar ett omfattande och ambitiöst utredningsarbete i rapporten. Läkemedelsbranschen hade dock förväntat sig att rapporten skulle innehålla fler konkreta förslag färdiga att implementeras. Nu ligger fokus på fortsatta utredningar och analyser, och TLV efterfrågar flera nya regeringsuppdrag för att ta arbetet vidare.

– Man måste väga behovet av att utreda kvarstående frågor mot att vi behöver få fram lösningar nu. Det är olyckligt om fortsatta utredningar fördröjer implementeringen av precisionsmedicin och ATMP i Sverige, säger Dag Larsson.

Dag Larsson ser också vissa utmaningar kring förslaget i rapporten att den första behandlingen i en ny klass ska bära kostnaden för omställning av infrastruktur, det vill säga etableringen av ny diagnostik:

– TLV resonerar i andra delar av rapporten kring behovet av statlig delfinansiering och vi ser att det vore intressant med en sådan satsning för att klara omställningen i stället för att introducera särskilda trösklar för innovation, säger Dag Larsson.

Statlig delfinansiering

TLV lyfter även frågan om statens roll som eventuella delfinansiär av ATMP, vilket är en stark önskan från regionerna. Några förslag läggs inte fram men myndighetens resonemang för en sådan lösning är genomgående positiva med påpekanden att staten har större möjligheter att hantera höga engångskostnader och att det av forsknings- och näringspolitiska skäl kan vara viktigt att staten ger frågorna hög prioritet.

– Egentligen var det inte en del av regeringsuppdraget, men det hade varit svårt att helt utlämna frågan om statlig delfinansiering. Vi resonerar därför kring frågan i perspektivet att det är rejäla finansieringsutmaningar för regionerna att klara införandet av ATMP, säger Anna Alassaad.

Kombinationsbehandlingar

I rapporten framhåller TLV att precisionsmedicin innebär att målstyrda läkemedel kan ersätta en kombination av läkemedel, men även att det finns ett ökat behov av att utvärdera fler kombinationsbehandlingar.

Om det handlar om en kombination av högt prissatta originalläkemedel så uppstår enligt TLV utmaningar där man vill se som utgångspunkt, för att nå en kostnadsnivå som är rimlig enligt myndighets synsätt, att åtminstone ett av läkemedlen säljs till ett lägre pris än om det skulle handla om monoterapi.

– Det blir allt vanligare att effekten för en behandling förutsätter en kombination av produkter och där saknas idag enkla och användbara metoder för att göra en separering av värdet som grund för ersättning till läkemedelsföretagen. Vi kan inte se att TLV kan gå in och göra den fördelningen utan att det bäst löses i förhandlingar mellan berörda företag, säger Anna Alassaad.

Fortsatt samverkan

I arbetet för en flexibel prissättning som väger in att läkemedel används i olika situationer vill TLV se fortsatt samverkan med regionerna och företagen för att utveckla bra metoder.

Redovisningen till regeringen täcker också resonemang kring hälsoekonomiska bedömningar för precisionsmedicin och ATMP med förslag om fördjupade utredningar i de delarna.

Agneta Karlsson menar att utvecklingen inom precisionsmedicin och ATMP ger hopp om stora hälsovinster, där exempelvis genterapi kan ha en botande effekt för sjukdomar som tidigare saknat behandlings eller krävt livslång behandling.

– Samtidigt måste vår utgångspunkt vara att vi som alltid måste värdera hälsovinst och rimlig kostnad för att våra gemensamma resurser ska räcka. Vilka nya tekniker och produkter som ska användas måste därför noga övervägas, säger hon.