En utfallsbaserad betalningsmodell bygger på att läkemedelsföretaget får betalt utifrån långsiktig hälsovinst.
I väntan på ett fungerande, nationellt hälsodataregister ser TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, möjligheter att nyttja andra register. Det förutsätter att en så kallad ATC-kod registreras per automatik för att på individnivå kunna koppla en viss behandling till hälsoutfallet.
En utfallsbaserad betalningsmodell bygger på att läkemedelsföretaget får betalt utifrån långsiktig hälsovinst. TLV bedömer en sådan modell som nödvändig för nya genterapier mot svåra sjukdomar som ges som engångsbehandling och med brist på evidens för långsiktig effekt.
Douglas Lundin är chefsekonom på TLV:
– Specifikt för ATMP ser vi flera fördelar med en utfallsbaserad modell: betalarens risk blir lägre när inte allt betalas när behandling ges, priset får en tydligare koppling till den verkliga hälsovinsten och parterna behöver faktiskt inte vara överens om den förväntade hälsovinsten. Med en betalningsmodell som bygger på utfallet så kan man lämna till framtiden att avgöra den verkliga hälsovinsten.
Genterapin Zolgensma har av en regiongemensam förhandlingsgrupp drivits som något av pilotfall. Men i brist på uppföljningsdata för läkemedel som ges på sjukhus, rekvisitionsläkemedel, fick ambitionen om att nå ett utfallsbaserat avtal ges upp.
TLV hoppas nu på samverkan med regioner och företag för att komma framåt i arbetet med nya betalningsmodeller och begär ett utökad mandat från regeringen. I väntan på mer heltäckande uppföljningsdata i ett nationellt hälsodataregister ser myndigheten ett värde med att fortsätta arbetet med konkreta fall.
– TLV har idag ett uppdrag att göra hälsoekonomiska utvärderingar av klinikläkemedel som del av NT-rådets beslutsundlag. Vi ser nu ett behov av att få ett utvidgat uppdrag från regeringen där vi kan gå in och analysera nya betalningsmodeller.
– Säg att regionerna och företag diskuterar en utfallsbaserad modell – då kan TLV hjälpa till med detta. Men för det krävs tydligare direktiv från regeringen, säger Douglas Lundin.
Simuleringsverktyg visar vägen
För att stimulera utveckling på området har TLV även introducerat embryot till ett simuleringsverktyg där berörda parter kan se effekterna av utfallsbaserade modeller.
– Det är en enkel version för att kunna förstå huvudsakliga mekanismer – hur exempelvis avtalslängd och andra parametrar inverkar. Vi kommer fortsätta jobba under hösten med verktyget med en förhoppning, utan att vara säkra, att det kan användas för specifika ärenden i en framtid. Men då måste man kunna karaktärisera hälsotillstånd och behandlingar betydligt mer avancerat.
I rapporten presenterar TLV en ny öppenhet för att ta hänsyn till anhörigas livskvalitet vid värdering av läkemedel sedan bland annat en forskargrupp på Karolinska institutet utrett frågan. TLV betonar att den är en svår frågeställning, som inte heller är avgränsad till ATMP eller precisionsmedicin.
– Hittills har TLV inte tagit sådana hänsyn men framöver kan det vara rimligt i speciella situationer där behandling ger en tydlig förbättring av anhörigas hälsorelaterade livskvalitet, säger Douglas Lundin.
– Vi tar principiellt ställning till att anhörigsituationen kan vara en delfaktor i våra subventionsbeslut. Men det kräver också en hel del utvecklingsarbete och att man behöver se en helhet där hela prioriteringsmodellen bygger på att om vi lägger mer pengar på en del så blir det mindre över till andra delar i systemet.
Även förhållandet mellan volym och pris för enskilda läkemedel tas upp i regeringsrapporten med önskan om en större genomlysning.
– En del av TLV:s utveckling av värdebaserad prissättning har lett till beslut där hänsyn tagits till att läkemedel riktats mot mycket små patientgrupper. Men hur volymen ska tillåtas styra priset behöver utredas ordentligt för läkemedel som riktas mot både stora och små patientgrupper, säger Douglas Lundin.