Samverkan mellan läkemedelsbranschen och staten kan säkra resurser för vaccinproduktion i kristider, enligt Vinnova-rapporten.
Coronapandemin har visat att det behövs en ökad möjlighet att ta fram och producera vacciner. Den har samtidigt blottat sårbarheten i vaccinförsörjningen, där vissa länder satt sina egna intressen först, brist på material och produktions- och leveransproblem. Vinnova har därför på regeringens uppdrag tagit fram ett kunskapsunderlag som omfattar en inventering av befintlig verksamhet och kompetens kring vaccintillverkning och biologiska läkemedel i Sverige.
I rapporten konstaterar Vinnova att vaccinproduktion är beroende av en komplex kedja av internationella leverantörer av råvaror, utrustning och material.
– Därför är sannolikheten att Sverige kan vara helt självförsörjande ”från ax till limpa” inom vaccintillverkning mycket låg i det korta perspektivet, om alls överhuvudtaget. Ett starkt europeiskt sammanhang med fria och öppna handelsgränser mot omvärlden är därför den enskilt viktigaste beredskapsfaktorn under pandemin, skriver Lars Hammarström, avdelningschef för området hälsa på Vinnova och som varit ansvarig för framtagandet av rapporten, i en kommentar till branschsajten Läkemedelsmarknaden.
Självförsörjning en utopi
Att något land skulle kunna bli självförsörjande inom vaccinproduktion är en utopi, enligt Bengt Mattson som är sakkunnig på Lif, och som varit involverad i rapporten.
– Troligen skulle inte ens USA eller ett EU klara av att bli helt självförsörjande. Ännu mindre Sverige.
Däremot är Sverige synnerligen aktivt i olika delar av den globala försörjningskedjan, framhåller han.
– Vi har både bolag som tar fram viktiga komponenter för produktion av biologiska läkemedel och vacciner. Vi har små biotechbolag som sysslar med och har kompetens att göra molekylerna. Vi har större bolag som kan göra hela vaccinet. Vi har flera ställen som kan fylla ampullerna med vaccin. Så vi har många delar av kedjan.
I Sverige finns spetskompetens och kapacitet inom strategiska områden inom vaccinproduktion och biologiska läkemedel, som bygger både på en stark industrisektor och på strategiska satsningar på grundforskning och innovation, konstaterar Vinnova.
Samverkan kan säkra produktion
Men den svenska beredskapen kan bli bättre. I rapporten lyfts en möjlighet för staten att genom partnerskap med läkemedelsbranschen ta fram affärsmodeller och samverkansöverenskommelser som säkrar vaccinproduktionen i tider av kris, men som också bidrar till att stärka svensk forskning och innovation under normala förhållanden.
Vinnovas uppdrag är ett av flera som berör möjligheterna att stärka Sveriges beredskap. I mars presenterade utredaren Åsa Kullgren sina förslag för att stärka beredskapen inom hälso- och sjukvården. I betänkandet konstaterar utredaren att Sverige har en stark Life Science-industri som i huvudsak fokuserar på de kunskapsintensiva delarna i värdekedjan, och att den kunskap kring forskning, utveckling, kontraktstillverkning och bioteknologisk produktion som finns i Sverige är en tillgång som kan komma till nytta i den globala handeln vid ett försämrat omvärldsläge.
I utredningen föreslås att Läkemedelsverket får i uppdrag att utreda en tillverkningsberedskap för vissa produkter, och att Socialstyrelsen får teckna kontakt med företag för att säkerställa tillverkningen av relevanta produkter.
– Inhemsk produktion är en del i det smörgåsbord av åtgärder som man kan ta till för att förbättra beredskapen för en säker läkemedelsförsörjning. Ambitionen är att även om alla gränser är stängda så ska vi kunna försörja hälso- och sjukvården från de lager som finns i Sverige samt ha en förberedelse så att det finns möjligheter att under en viss tid producera vissa kritiska vacciner och läkemedel för landets behov, säger Bengt Mattson.