Statistik om läkemedel 2024

Under 2024 hämtade 68 procent av befolkningen i Sverige ut minst ett receptbelagt läkemedel – men bakom siffran döljer sig tydliga mönster. Kvinnor står för majoriteten av uttagen, särskilt när det gäller smärtstillande, antibiotika och antidepressiva. Bland kvinnor hämtade 15 procent ut antidepressiva läkemedel, nästan dubbelt så många som bland män. Det visar Socialstyrelsens  statistik om läkemedelsanvändningen 2024.

Läkemedel mot högt blodtryck var den vanligaste läkemedelsgruppen i befolkningen – och mer än 80 procent av alla som är 75 år eller äldre hämtade ut denna typ av medicin. Äldre kvinnor fick dock betydligt oftare smärtstillande, medan äldre män i större utsträckning behandlades med blodförtunnande läkemedel.

Uttaget av adhd-läkemedel fortsätter att öka, särskilt bland unga kvinnor. I åldern 15–19 år hämtade 8,3 procent av flickorna ut adhd-läkemedel, en kraftig ökning från 4,7 procent år 2020. Bland pojkar 10–14 år var andelen ännu högre – hela 9,1 procent.

En annan tydlig trend är sambandet mellan läkemedelsuttag och socioekonomiska faktorer. I områden med stora socioekonomiska utmaningar hämtade 23 procent av befolkningen ut smärtstillande läkemedel, jämfört med 15 procent i områden med goda förutsättningar. Skillnaderna var särskilt stora bland kvinnor.

Onsdag 30 april 2025

Stora brister inom kroniska sjukdomar

Patienter som diagnostiseras med kroniska sjukdomar som Parkinsons sjukdom eller multipel skleros (MS), har inte haft uppföljande besök hos läkare trots allvarliga kroniska tillstånd, visar Socialstyrelsens utvärdering av nationella riktlinjer. Fem år efter sjukdomsdiagnos är det långt ifrån alla patienter som över huvud taget haft något uppföljande läkarbesök – något som kan få allvarliga följder för patienterna. Socialstyrelsen har utvärderat hälso- och sjukvårdens följsamhet till rekommendationerna inom fem olika riktlinjeområden när det gäller årlig uppföljning av personer med kronisk sjukdom. I kartläggningen ingår sammanlagt drygt 30 000 personer med diagnostiserad epilepsi, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), MS, Parkinsons sjukdom eller psoriasis.

Onsdag 16 april 2025

Läkemedelsverket ska förbereda EHDS

Regeringen ger Läkemedelsverket i uppdrag att förbereda arbetet att vara marknadskontrollmyndighet samt att tillhandahålla testmiljöer som en förberedelse för införandet av EHDS, den EU-gemensamma plattformen för hälsodata. Läkemedelsverket ska bland annat: samtala med andra relevanta myndigheter och aktörer, offentliga och privata vårdgivare samt branschorganisationer som företräder IT-leverantörer, samt löpande samtala med den pågående utredningen om att möjliggöra en nationell digital infrastruktur för hälsodata.

Onsdag 16 april 2025

Ny rapport om tillståndet inom hälso- och sjukvården

Socialstyrelsen har publicerat årets upplaga av den omfattande rapporten Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvården och tandvården. Rapporten ger en övergripande bild av utvecklingen ur ett systemperspektiv.

Socialstyrelsen konstaterar att flera kärnindikatorer utvecklats i positiv riktning. Antalet överbeläggningar och utlokaliserade patienter per 100 disponibla vårdplatser i somatisk slutenvård utvecklades positivt under 2024 då antalet överbeläggningar och utlokaliserade sjönk. Vidare har dödligheten efter hjärtinfarkt sjunkit under en lång rad av år, och under den senaste mätperioden, 2021–2023, fortsatte denna positiva utveckling. Även dödligheten efter en förstagångstroke har sjunkit under flera år, och den positiva trenden fortsätter. Detsamma gäller för den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten, som även den sjunker.

Ytterligare en positiv trend är att den relativa överlevnaden fem år efter diagnostiserad cancersjukdom fortsatt ökar över tid. Den långsiktigt positiva trenden med ett minskande antal slutenvårdstillfällen vid hjärtsvikt, diabetes, astma eller KOL fortsätter också.

Hälsan fortsätter att vara ojämlikt fördelad mellan befolkningsgrupper som har olika förutsättningar. Samtidigt som medellivslängden har ökat för både män och kvinnor i Sverige under de senaste decennierna, har både den relativa och absoluta ojämlikheten i medellivslängd ökat mellan dem med kortast respektive längst utbildning.

Torsdag 10 april 2025

Trögt för god och nära vård

Under åren 2019-2024 har regeringen betalat 31,5 miljarder kronor till regioner, kommuner och SKR för omställning till god och nära vård. Men trots de omfattande satsningarna har hittills inget av regeringens mål för omställningen uppnåtts, konstaterar Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i en utvärdering. Enligt patienterna har tillgängligheten, delaktigheten och kontinuiteten i vården sammantaget inte blivit bättre. Till exempel har andelen personer som uppfattar att de har en fast läkare legat kvar på samma nivå sedan 2020, och utgörs fortfarande bara av cirka en tredjedel av befolkningen. Myndigheten anser att styrningen av vårdreformen varit otydlig och att det nu behövs ett omtag.

Onsdag 2 april 2025