En av tio äldre kvalar för alzheimerbehandling

En av tio personer över 70 år, en oväntat hög andel, uppfyllde kriterierna för att erbjudas läkemedelsbehandling mot Alzheimers sjukdom. Det visar den hittills första befolkningsbaserade studien på området. Via blodprovsanalyserna kunde forskarna fastställa att elva procent av deltagarna över 70 år uppfyllde kriterierna för att erbjudas de läkemedel som potentiellt kan bromsa kognitiv nedgång, och som blivit tillgängliga i allt fler länder. 

Utifrån resultaten bedömer forskarna att demens till följd av Alzheimers sjukdom är vanligare i gruppen från 70 år än man tidigare trott, men att andelen med alzheimerrelaterade förändringar i de yngre åldersgrupperna var lägre än förväntat. Studien som publiceras i tidskriften Nature har letts av forskare vid Göteborgs universitet, King’s College London och Stavanger universitetssjukhus. Forskningen bygger på ett samarbete med den stora norska befolkningsstudien Helseundersøkelsen i Trøndelag (HUNT).

Torsdag 18 december 2025

Debatt kring alzheimerläkemedel

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har tagit fram en hälsoekonomisk bedömning för det uppmärksammade läkemedlet mot Alzheimers sjukdom, Leqembi, på uppdrag av regionernas NT-råd. TLV bedömer att det finns stora osäkerheter i det hälsoekonomiska underlaget, och beräknar kostnaden för ett vunnet kvalitetsjusterat levnadsår (qaly) till mellan 3,6 och 4,3 miljoner kronor. Myndigheten beräknar att de administrativa kostnaderna för behandlingen skulle bli så höga att läkemedlet inte skulle vara kostnadseffektivt ens om det vore gratis för sjukvården. Bedömningen har fått kritik i flera medier från Linus Jönsson, professor i hälsoekonomi vid Karolinska Institutet och expert inom Alzheimers, som menar att utvärderingen borde göras om med nya antaganden.

Torsdag 18 december 2025

E-handel pressar fysiska apotek

Apoteksmarknaden börjar stabiliseras efter flera år av ekonomisk press. Samtidigt fortsätter e-handeln att växa snabbt och förändrar konkurrensläget, vilket skapar ökade utmaningar för de fysiska apoteken, särskilt i glesbygd. TLV ser därför behovet av att se över de ekonomiska styrmedlen för en god apotekstäckning i hela landet. Det konstaterar Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, i 2025 års uppföljning av apoteksmarkanden.

Den totala apoteksförsäljningen uppgick till 66 miljarder kronor under 2024, en ökning med drygt 10 procent – den största ökningen sedan 2016. E-handeln växer snabbast, medan försäljningen i fysiska apotek ökar långsammare. De snabbast växande produktkategorierna är läkemedel utanför förmånerna, exempelvis blodsockersänkande läkemedel, humanläkemedel inom förmånerna samt receptfria handelsvaror. TLV bedömer att försäljningen kan nå nästan 80 miljarder kronor 2027, vilket motsvarar en genomsnittlig årlig tillväxt på 6,1 procent.

Torsdag 11 december 2025

Stora brister inom licens och extempore

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets, TLV, kartläggning av regler, användning och kostnader för licens- och extemporeläkemedel visar att det finns brister i systemet. Licens- och extemporeläkemedel är viktiga för patienter med särskilda behov. Dessa läkemedel ingår som regel i läkemedelsförmånerna och under 2024 såldes de till ett värde av cirka 900 miljoner kronor. Det är en ökning med 50 procent sedan 2020. 

TLV:s kartläggning visar att förskrivningen av vissa enskilda substanser inom läkemedelsförmånerna sker på ett sätt och i en omfattning som inte är avsedd. Det är ett begränsat antal förskrivare som står för en stor del av denna förskrivning. Exempelvis har användningen av extemporeläkemedel som innehåller kannabinoider och licensläkemedel som innehåller botulinumtoxin B ökat kraftigt de senaste åren.

TLV har under 2025 ändrat sina föreskrifter så att det nu är möjligt att utesluta vissa extemporeläkemedel ur förmånerna. TLV har nu inlett arbetet med att se om det finns skäl att utesluta vissa licens- och extemporeläkemedel eller fastställa ett högsta tillåtet pris för vissa licensläkemedel.

Torsdag 11 december 2025

EU-kompromiss om critical medicines act

EU:s ministerråd har antagit en politisk överenskommelse, en så kallad allmän riktlinje, för ett lagförslag som ska säkra tillgången till kritiska läkemedel och stärka EU:s motståndskraft vid hälsokriser, det så kallade Critical Medicines Act (CMA). Socialminister Jakob Forssmed betecknar i ett uttalande förhandlingarna mellan medlemsländerna som tuffa. Han anser sig nöjd med att ha fått med sig de andra länderna i frågor som varit viktiga för Sverige. Det har bland annat handlat om att minska den administrativa bördan för företag och myndigheter samt få till en flexibel reglering för upphandling av kritiska läkemedel.

Beslutet om en allmän riktlinje innebär att EPSCO-rådet ställer sig bakom EU-kommissionens förslag och ger mandat att inleda förhandlingar med Europaparlamentet, som väntas inta sin position senare i december. Under Cyperns ordförandeskap våren 2026 inleds trepartsförhandlingar mellan rådet, parlamentet och kommissionen.

Onsdag 3 december 2025