Vårdförmedling ska korta köer

Regeringen ger Socialstyrelsen och E-hälsomyndigheten två nya uppdrag för att fortsätta arbetet med att utveckla nationell vårdförmedling och att vidareutveckla den nationella katalogen över vårdgivare och utförare av socialtjänst. Syftet är att tillgängliggöra hela landets vårdkapacitet för patienter i behov av vård och att kapa köer inom hälso- och sjukvården. Den nationella katalogen ska förbättra möjligheten att hitta vårdgivare och se vilket vårdutbud de har. Nationell vårdförmedling innebär att väntande patienter erbjuds vård hos en annan vårdgivare med ledig kapacitet eller kortare väntetider, oavsett var i landet denna vårdgivare finns.

Torsdag 15 maj 2025

Urinprov kan visa prostatacancer

Ny forskning från bland annat Karolinska Institutet tyder på att det går att diagnostisera prostatacancer i ett tidigt skede med ett enkelt urinprov. Med hjälp av AI och omfattande analyser av geners aktivitet i tumörer har forskare identifierat nya biomarkörer i urin som har hög diagnostisk noggrannhet. Forskarna analyserade mRNA-aktiviteten hos alla mänskliga gener i tusentals celler i prostatatumörer. Modellerna analyserades med AI för att hitta proteiner som kan användas som biomarkörer. Dessa biomarkörer analyserades därefter i blod, prostatavävnad och urin från nästan 2000 patienter. Forskarna identifierade en uppsättning biomarkörer i urin som med hög precision kunde påvisa förekomsten och graden av prostatacancer. Enligt beräkningarna överträffar dem PSA, den biomarkör i blod som för närvarande används i klinisk rutin.

Torsdag 8 maj 2025

Stärkt uppföljning av väntetider

Regeringen har beslutat om en förändring i hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80) som kommer att påverka till vem regionerna rapporterar väntetider inom vården. Från den 1 juli 2025 kommer regionerna att rapportera väntetider direkt till Socialstyrelsen i stället för till SKR. Detta ger Socialstyrelsen en central roll i att samla in och analysera väntetidsdata. Genom att centralisera datahanteringen hos Socialstyrelsen, som har den nödvändiga expertisen och infrastrukturen, kan insamlingen standardiseras och datakvaliteten förbättras. Detta möjliggör mer omfattande och jämförande analyser mellan olika regioner, vilket ska bidra till en mer effektiv uppföljning och förbättring av vårdens tillgänglighet.

Torsdag 8 maj 2025

Handlingsplan mot hälsohot

Regeringen ger Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att ytterligare stärka Sveriges beredskap mot gränsöverskridande hälsohot, utifrån rekommendationer som European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC) lämnat. Folkhälsomyndigheten ska, i samarbete med ett flertal andra myndigheter och organisationer, bedöma och ta fram förslag på hur rekommendationer från ECDC:s utvärdering från 2024 bäst kan implementeras. Rekommendationerna rör beredskap och förebyggande arbete mot allvarliga hälsohot som inkluderar smittsamma sjukdomar, kemiska hot, miljörelaterade hot, zoonoser och giftiga ämnen.

Torsdag 8 maj 2025

Statistik om läkemedel 2024

Under 2024 hämtade 68 procent av befolkningen i Sverige ut minst ett receptbelagt läkemedel – men bakom siffran döljer sig tydliga mönster. Kvinnor står för majoriteten av uttagen, särskilt när det gäller smärtstillande, antibiotika och antidepressiva. Bland kvinnor hämtade 15 procent ut antidepressiva läkemedel, nästan dubbelt så många som bland män. Det visar Socialstyrelsens  statistik om läkemedelsanvändningen 2024.

Läkemedel mot högt blodtryck var den vanligaste läkemedelsgruppen i befolkningen – och mer än 80 procent av alla som är 75 år eller äldre hämtade ut denna typ av medicin. Äldre kvinnor fick dock betydligt oftare smärtstillande, medan äldre män i större utsträckning behandlades med blodförtunnande läkemedel.

Uttaget av adhd-läkemedel fortsätter att öka, särskilt bland unga kvinnor. I åldern 15–19 år hämtade 8,3 procent av flickorna ut adhd-läkemedel, en kraftig ökning från 4,7 procent år 2020. Bland pojkar 10–14 år var andelen ännu högre – hela 9,1 procent.

En annan tydlig trend är sambandet mellan läkemedelsuttag och socioekonomiska faktorer. I områden med stora socioekonomiska utmaningar hämtade 23 procent av befolkningen ut smärtstillande läkemedel, jämfört med 15 procent i områden med goda förutsättningar. Skillnaderna var särskilt stora bland kvinnor.

Onsdag 30 april 2025