AI kan driva utveckling inom vården

Genom AI kan diagnoser ställas snabbare, resurser inom vården kan fördelas bättre och vården kan utformas efter varje patients unika behov. Dessutom finns potential till utveckling av helt nya behandlingar och diagnostiska tekniker. Utveckling inom AI handlar inte bara om att effektivisera arbetet, utan också om att frigöra tid för det mänskliga mötet mellan vårdgivare och patient – det som vården egentligen är byggd omkring.

En majoritet av läkare och sjuksköterskor ser också AI som ett välkommet stöd i deras dagliga arbete, enligt en rapport som PwC gav ut tidigare i år. Tekniken kan avlasta vårdpersonalen och skapa mer utrymme för det som verkligen gör skillnad.

Det är därför glädjande att AI-kommissionen har presenterarat en färdplan för hur Sverige ska bli mer framträdande inom AI. Kommissionens färdplan innehåller flera förslag som stärker svensk life science, forskning och sjukvård. Jag ser fram emot dessa satsningar som en början på en samhällsomställning som leder till att vi faktiskt skapar nytta av AI som gynnar utvecklingen av vården, men också stärker Sveriges position som en global ledare inom innovation.

Ett viktigt område som lyfts i kommissionens rapport är behovet av spetsforskningsmiljöer och excellenscenter för AI. Genom att skapa sådana miljöer kan vi som land locka allt fler forskare och företag, som på sikt kan stärka vår internationella attraktionskraft. Ett av förslagen är att inrätta en nationell AI-verkstad – där offentlig sektor och näringsliv kan mötas och samarbeta för att utveckla och implementera AI-lösningar. För sjukvårdens del skulle detta kunna leda till tekniska framsteg som möjliggör snabbare diagnoser, effektivare resursanvändning och därmed en högre kvalitet i vården.

Bättre tillgång till och delning av hälsodata är avgörande. De skapar förutsättningar för läkemedelsbranschen att använda AI för att effektivisera forskning och utveckla nya behandlingar, samtidigt som individens integritet måste beaktas. Förbättrad hantering av hälsodata är inte bara viktig för att möjliggöra framsteg inom diagnostik, behandling och precisionsmedicin, utan också för att befästa Sveriges position inom life science. Tydligare regelverk och ramar för datadelning mellan offentlig och privat sektor är också ett välkommet förslag. Genom etisk och säker delning av hälsodata går det att utveckla nya behandlingar, individanpassade terapier och effektivare kliniska prövningar.

Förslagen från AI-kommissionens ger viktiga förutsättningar för att stärka Sverige inom life science. Genom att kombinera tekniska, regulatoriska och kunskapsmässiga insatser möjliggörs användning av hälsodata och AI för bättre forskning, innovation och vård. Högkvalitativa hälsodata i kombination med AI kan leda till tidigare identifiering av sjukdomar, optimerade vårdinsatser och förbättrade patientutfall. Detta stärker vården och bidrar till ett mer resurseffektivt och hållbart hälso- och sjukvårdssystem.  Att använda hälsodata strategiskt ligger också i linje med Sveriges ambitioner inom digitalisering och innovation, särskilt inför implementeringen av EHDS.

Slutligen är färdplanens fokus på etisk och säker AI-användning avgörande för att satsningarna ska lyckas och skapa förtroende. Genom att prioritera transparens, integritet och patientsäkerhet kan innovationer förbättra vården och vinna förtroende – avgörande för att förverkliga framtidens vård.

Jag delar AI-kommissionens slutsats att det brådskar att få viktiga politiska beslut på plats. Sverige har en möjlighet att flytta fram positionerna ordentligt vad det gäller AI, men för att detta ska bli verklighet krävs handling nu. Läkemedelsbranschen står redo att bidra, med innovation och kompetens, för att göra visionen om en mer AI-driven och patientcentrerad sjukvård till verklighet.