De senaste åren har den mest omtalade managementmodellen i vårdvärlden varit Value Based Health Care, eller Värdebaserad vård på svenska. Som senior forskare i företagsekonomi är det inte den första Modellen (med stort M) man ser snabbt resa över världen. Det som är delvis unikt är att dess praktiska tillämpning prövats i Sverige som modelland. Kanske inte lika unikt är att vi svenskar är tämligen snabba på att hörsamma trender och försöka anamma dem. I detta ligger mycket gott – vi är ganska utvecklingsbenägna. Baksidan är att om vi springer åt fel håll är vi också snabba på att fort komma fel. Vad som gäller för just VBV är dock lite för tidigt att säga än.

Det är inte bra att vare sig ta till sig okritiskt, eller helt förkasta, någon som helst modell

Mot bakgrund av att modellen värdebaserad vård spritts och debatterats brett, så finns behov av väl underbyggda besluts- och värderingsunderlag. Dels för att komma fram till vad som varit bra respektive dåligt, dels för att vara väl (bättre?) förberedd i framtiden. Fler modeller står på tur att resa över jordklotet för att söka sina tillämpningar. (Nu vet jag att många av er har Nya Karolinska i bakhuvudet. Där är det nog svårt att ens veta vad som är vad längre. Den mediala granskningen har, för att underdriva, fått ett helt eget liv alldeles oberoende av eventuella orsaker och verkan.)

Det är välkänt att kunskap om organisationsförändringar inte kan inhämtas enbart utifrån traditionella evidenskriterier, vilket vi på LHC skrivit om i till exempel rapporten Att söka sanningen (LHC Report nr 7, 2012). Som vanligt ser vi ett behov av en mer nyanserad och vetenskapligt underbyggd diskussion. Detta behov ser också Socialdepartementet, som nyligen gett oss i uppdrag att göra en organisationsteoretisk genomlysning av begreppet och modellen värdebaserad vård. Vi är i full färd med att lägga den första grundstenen för studien genom att kartlägga innehållet och tendenserna i den debatt som varit. I april 2019 ska slutrapporten till Regeringen vara klar.

Låt mig understryka att det inte handlar om någon utvärdering av vare sig det ena eller andra sjukhusets försök att implementera modellen. Det vore en helt annan och väsentligen längre studie. Men det finns skäl att sortera i begreppen och omständigheterna som används och framförs från olika håll. Frågorna är många och synnerligen intressanta att söka svar på. Några exempel på vad vi ska besvara: Varför sprids modellen? Vad utlovas? Vad är det för värde som avses? VBV omtalas ofta som ett koherent koncept, men i praktiken sker med nödvändighet översättningar och omtolkningar i dess resa från grundläggande idé till förändrade arbetssätt via styrmodeller, mätmetoder, utfallsmått... listan över "mellanstationerna" kan göras längre. Eftersom effekterna på själva vårdmötet är det som i slutändan är relevant, är det angeläget att kartlägga hur dessa översättningar sker.

Svaren kommer vi att söka i beskrivningarna av modellen, i debatten som förts, i exempel på tillämpning vi sett såväl hemma som utrikes. Allt med organisationsforskningens teorier och metoder som ledstjärna. Och vi är väl medvetna om att det inte är bra att vare sig ta till sig okritiskt, eller helt förkasta, någon som helst modell. Balans påbjudes!