LIF – de forskande läkemedelsföretagen vill bidra till sjukvårdsdebatten. Därför ställer vi, med hjälp av Novus, frågor om hälsa och sjukvård till väljare och beslutsfattare under samlingsnamnet ”Vårdfrågan.nu”. Den senaste undersökningen visar att ambitioner och utfall inte alltid går hand i hand. 95 procent av hälso- och sjukvårdens beslutsfattare anser att forskning och utveckling av nya läkemedel har betydelse för vårdens kvalitet. Samma beslutsfattare ansvarar för sjukvårdens möjligheter att erbjuda nya läkemedel till patienterna. Tyvärr har användningen av nya läkemedel varit mycket låg i den svenska sjukvården de senaste åren. Slutsatsen måste därför bli att det finns en allvarlig klyfta mellan ambitionerna och verkligheten. Under 2013 stod nyintroducerade läkemedel (sådana som var nya 2012 eller 2013) endast för 0,5 procent av de totala läkemedelskostnaderna i Sverige. Siffrorna visar att väldigt få patienter fick tillgång till de senaste läkemedlen och behandlingsmetoderna för just deras sjukdomar. Ett bidragande skäl till den låga användningen av nya läkemedel är att de kliniska läkemedelsprövningarna har minskat mycket kraftigt de senaste tio åren. Frågan är hur beslutsfattarnas ambitioner kan implementeras i vårdkedjan så att patienterna får tillgång till bästa möjliga läkemedel och behandlingsmetoder? Vårdfrågan.nu visar att viljan finns: hela 71 procent av beslutsfattarna tror att Sverige kommer att ha världens bästa sjukvård 2019. Det finns med andra ord mycket att bevisa för de beslutsfattare inom hälso- och sjukvården som får väljarnas förtroende den 14 september. Om vi menar allvar med att ge patienterna världens bästa sjukvård kan inte sjukvården enbart värderas efter hur mycket vård den producerar. Då riskerar vi att få samma vård i morgon som vi får idag, men det är inte det vi vill ha – vi vill ju ha bättre vård imorgon än idag. Genom att införa nationella styrinstrument kan staten bidra till en sjukvård som premieras efter kvalitet istället för efter produktion. Ett sådant system sätter patienten, snarare än systemet, i fokus. Ett viktigt steg för att nå dit är att det statliga pris- och subventionssystemet för läkemedel behöver ta hänsyn till och premiera innovation. Genom att tidigt använda nya läkemedel i sjukvården och genom att kontinuerligt utvärdera dem ökar patientnyttan, sjukvårdspersonalens kunskaper och sjukvårdens kvalitet. Att mäta kvalitet är dock svårt, men genom att ge Öppna jämförelser en styrande roll med tydliga uppföljningskrav, istället för enbart en jämförande roll, sätts tydligare krav på landstingen att ge patienterna bästa möjliga behandling. Det möjliggör även en mer jämlik vård mellan Sveriges 21 landsting. Det finns även skäl att se över om ersättningsmodeller och vårdavtal bör användas för att premiera hälso- och sjukvården för deltagande i kliniska läkemedelsprövningar. Det skulle kunna leda till en ökning av antalet prövningar i sjukvården, vilket skulle bidra till att patienterna får chansen att tidigare pröva nya innovativa läkemedel och behandlingsmetoder. Om beslutsfattarna verkligen har ambitionen att Sverige ska ha världens bästa sjukvård 2019 måste patienterna tidigare få tillgång till nya innovativa läkemedel och behandlingsmetoder. Genom tydlig statlig styrning, ökat patientinflytande, skarpare Öppna jämförelser och tidigare introduktion av nya behandlingar kan Sverige ta viktiga steg mot världens bästa sjukvård.