Sverige har under lång tid varit ett land som, sett till vår relativa storlek, varit ledande i Europa inom life science. Vi har styrkor i alla delar som behöver finnas på plats i form av avancerad infrastruktur, akademisk forskning, hälsodata, högkvalitativ hälso- och sjukvård och ett dynamiskt innovativt näringsliv. Det gynnar såväl hälsa som välstånd. Få länder har en friskare befolkning än Sverige, och läkemedel är med 150 miljarder kronor under 2024 en av våra största exportvaror.
Men vi behöver inse att detta inte är något som kan tas för givet. Om vi lyfter blicken till Europa har varningslamporna blinkat rött under ganska lång tid. Rapporten i somras från tidigare ECB-chefen Mario Draghi om Europas framtida konkurrenskraft var mycket tydlig: Europa klarar inte längre av konkurrensen från USA och Kina. Europas samlade ekonomi har generellt stagnerat och växer långsammare. Inom life science-sektorn har investeringarna i forskning och utveckling relativt sett minskat, och likaså vår förmåga att omvandla forskning till kommersialisering.
Till detta kan läggas det globalt mycket allvarliga läge vi befinner oss i, med pågående krig i Europa och i Mellanöstern och med ett alltmer protektionistiskt USA som inför betydande handelshinder gentemot omvärlden. Det ger av nödvändighet ökade behov inom försvar, säkerhet och beredskap, och ställer ökade krav på Europas självförsörjning. Utvecklingen är särskilt allvarlig för life science-sektorn som är helt globaliserad och beroende av fungerande leveranskedjor för insatsvaror och fria handelsvägar.
Utifrån denna starkt negativa omvärldsbild har Lif det senaste halvåret genomfört ett analysarbete kring utmaningar och möjligheter för Sverige inom life science. Vi ser bland annat tre stora samhällsutmaningar som behöver adresseras:
- Ekonomisk tillväxt: Europa har länge haft avtagande tillväxt och Sveriges ekonomi växer långsammare än EU-genomsnittet. Starkare ekonomisk tillväxt är nödvändigt för att trygga vår välfärd.
- Motståndskraft: Det säkerhetspolitiska läget ställer krav på ökad beredskap. Motståndskraft handlar inte bara om militära resurser. I en osäker tid är folkhälsa, läkemedelsförsörjning och robusta försörjningskedjor avgörande för totalförsvaret.
- Vårdutmaningen: En åldrande befolkning ger ökade vårdbehov i en redan hårt pressad hälso- och sjukvård. Personalbrist och otillräcklig prevention ger längre vårdköer och äventyrar patientsäkerhet.
Vi ser samtidigt stora möjligheter. Life science-sektorn och särskilt läkemedelsbranschen kan utgöra en strategisk resurs för Sverige som kan ha en avgörande roll för att möta utmaningarna. Life science har de senaste decennierna utvecklats till en svensk basnäring i stadig tillväxt. Sektorn bidrar till över tio procent av varuexporten, och läkemedel hade i fjol med 70 miljarder kronor näst efter papper och fordon det tredje största positiva handelsnettot av alla varor. Nettoomsättningen inom life science var 474 miljarder kronor 2022, en fördubbling på tio år.
Men trots positiv utveckling inom branschen, och trots våra grundläggande styrkor inom life science, har Sverige betydande problem inom läkemedelsområdet. Vi betraktas i allt lägre grad av globala läkemedelsföretag som ett prioriterat land för investeringar i forskning, utveckling och produktion. Kliniska läkemedelsprövningar, som är helt centrala i innovationssystemet, placeras företrädesvis i andra länder än i Sverige. De främsta orsakerna är att det tar för lång tid, att vården inte har kapacitet, och framför allt att deltagande kliniker alltför ofta inte lyckas inkludera det antal patienter som avtalats. Följden blir minskad tilltro till oss som prövningsland.
Sverige betraktas av företagen heller inte längre som ett självklart land för tidig introduktion av ett nytt innovativt läkemedel. De årliga undersökningar som den europeiska branschen gör visar att Sverige halkar efter andra jämförbara EU-länder när det gäller offentlig subvention av nya läkemedel. Om vi jämför Sverige över tid, så syns samma trend, vi tappar även i relation till oss själva över en tioårsperiod.
Sverige står vid ett vägskäl. Antingen fortsätter vi på en väg där vi tappar i attraktionskraft och investeringar uteblir, eller så gör vi en strategisk kraftsamling. Om vi utnyttjar våra unika styrkor som life science-nation på rätt sätt, kan vi adressera såväl de övergripande samhällsutmaningarna som de problem vi ser inom läkemedelsområdet. Life science kan i Sverige utvecklas till den nyckelbransch för framtiden som Draghi-rapporten pekar ut för EU som helhet, och bidra i högre grad till ökad tillväxt, bättre hälsa i befolkningen och bättre krisberedskap.
Vi behöver realisera den potential som finns och det kräver ett strategiskt politiskt skifte. Sverige behöver ett effektivt, enhetligt och förutsägbart läkemedelssystem som förmår att hantera läkemedel inklusive vacciner som en långsiktig investering som skapar tillväxt och produktivitet. Vi ser bland annat att dessa reformer och initiativ behövs:
- Modernisera läkemedelssystemet: Utred och inför ett samlat, nationellt system, för utvärdering, förhandling och finansiering där alla nya läkemedel behandlas lika. Under tiden måste hanteringen hos pris- och subventionsmyndigheten TLV och regionerna bli mer enhetlig, effektiv och förutsägbar. TLV behöver ges ett tydligt innovationsfrämjande uppdrag.
- Investera i läkemedel tidigt och strategiskt: Öka statsbidraget för läkemedel och använd det i dubbelt syfte. Tidig introduktion av nya läkemedel stimulerar ökade företagsinvesteringar. Upprätthåll en rimlig prissättning som gör det attraktivt att leverera äldre etablerade läkemedel till Sverige. Det stärker läkemedelsberedskapen. Investera i prevention, tidig upptäckt av sjukdom och egenvård.
- Marknadsför Sverige: Signalera tydligt ett svenskt skifte och en ambitionshöjning till globala företagsledningar. Etablera Sverige som ett land där tidig användning och evidensgenerering av nya läkemedel står i centrum. Det stimulerar ökade företagsinvesteringar. Öka antalet kliniska prövningar via ett resursstarkt konkurrenskraftigt SweTrial.
- Pådrivande för EUs konkurrenskraft: Sverige måste vara pådrivande kring att minska regelbördan för företag och förenkla byråkratin. Ett starkt dataskydd, och efterföljande marknadsskydd, för läkemedel måste bibehållas. Vi behöver även driva på för en offensiv europeisk life-science strategi med fokus på investeringar och konkurrenskraft.
Ett seminarium som Lif genomför under Almedalsveckan utgör startskottet för en samhällsdiskussion där vi inom branschen vill lyfta fram hur Sverige, mot bakgrund av det allvarliga omvärldsläget, kan realisera potentialen inom life science. Vi i branschen är beredda att ta vårt ansvar. Företagen vill kunna investera mer, dela de risker som finns med samhället, och samverka nära med hälso- och sjukvården. Vi vill stärka akademisk forskningssamverkan, skapa fler kvalificerade arbetstillfällen och bidra till att Sverige blir än mer ledande inom medicinsk innovation. Med rätt reformer kan läkemedelsbranschen bli en stark tillväxtmotor för kunskap, innovation och hälsa. Det vi efterfrågar är politisk handlingskraft och långsiktighet för ökad samhällsnytta.