Jonas Vikman

Vilka är Sveriges främsta basnäringar, branscher som är viktiga för vår handel med andra länder och därmed för vårt välstånd? De flesta tänker nog på skog, papper, verkstadsprodukter, järn och stål. Eller kanske på bilar, IT och telekom. Färre reflekterar nog kring att läkemedel i dag är en av våra främsta basnäringar. Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, exporterades läkemedel under 2018 till ett värde av 82 miljarder kronor, en ökning med 11 procent från året dessförinnan. Exportvärdet var betydligt högre än för exempelvis järn och stål och lika högt som för pappersprodukter. Om man jämför med de varor som importeras framträder läkemedel än tydligare som en basnäring. Handelsnettot, skillnaden mellan export och import, var 41 miljarder kronor för läkemedel under 2018. Papper utgör den enda bransch som kunde visa upp ett högre handelsnetto.

Ytterligare en färsk rapport från SCB visar att läkemedelsföretagens investeringar i forskning och utveckling i Sverige uppgick till 11,4 miljarder kronor under 2017, en ökning med 6 procent från förra mättillfället som avsåg 2015.

För att fortsätta sifferexercisen visar beräkningar från analysföretaget Vetsam att varje anställd inom läkemedelsbranschen bidrar med i genomsnitt ungefär 3,5 miljoner kronor per år till Sveriges BNP. Det är fyra gånger mer än genomsnittet inom näringslivet i övrigt.

Vad säger då alla dessa siffror? De säger dels att en stark läkemedelsbransch är viktig för hela Sveriges välstånd. Företagen har behov av att anställa högutbildade personer för högkvalificerade arbeten. Företagen gör betydande investeringar i forskning, utveckling och produktion, och såväl företag som anställda bidrar till det allmänna genom att betala skatt. De varor som produceras har högt värde och ger stora exportintäkter.

Sifforna säger också att läkemedelsbranschen är starkt bidragande till Sverige som innovationsland. Företag investerar också i regionernas hälso- och sjukvård via kliniska prövningar på patienter av nya läkemedelskandidater.

Men det viktigaste är att läkemedelsbranschen bidrar till bättre hälsa i befolkningen genom att forska fram och tillhandahålla nya effektiva läkemedel. Aldrig tidigare har den medicinska utvecklingen varit lika intensiv som i dag. De senaste åren har stora medicinska genombrott gjorts framför allt inom olika cancersjukdomar och sällsynta sjukdomar. Och utvecklingen inom cell- och genterapi ger stora förhoppningar om att helt kunna bota svåra sjukdomar i framtiden. Här är det av stor betydelse att Sverige ligger i medicinsk framkant för att vi ska vara ett land dit läkemedelsföretag vill förlägga kliniska läkemedelsprövningar och tidigt lansera nya godkända läkemedel. Då kan svenska patienter ges tidig tillgång till viktiga behandlingar.

Det är glädjande att regeringen sett det stora värdet för hela samhället av en stark Life Science-sektor som utöver läkemedelsföretag även omfattar företag inom medicinteknik och bioteknik. Inrättandet under förra mandatperioden av ett kontor för Life Science där personal från tre departement samarbetar för att ta fram en nationell strategi för Life Science var ett bra första steg.

Men vi måste inse att andra länder i vår närhet har stora ambitioner och den internationella konkurrensen är stenhård. Vi har klara fördelar och styrkor i form av stark akademisk forskning, högkvalitativ hälso- och sjukvård och lång erfarenhet av kvalitetsregister och biobanker. Men det räcker inte för framtiden.

Vi måste vända den negativa trenden och återfå en innovationssökande och nyfiken sjukvård som vill delta i klinisk utveckling av nya behandlingar. Här kan vi lära mycket av Danmark som lyckats med just detta på senare år. Vi måste göra det mer attraktivt för läkemedelsföretag att vilja investera, och för enskilda toppforskare att vilja etablera sig här. Vi måste metodiskt och konsekvent undanröja hinder för tillväxt och se till att driva igenom redan utredda lagändringar. Vi måste genom utbildningar se till att vi kan tillhandahålla de kompetenser som krävs för att locka hit investeringar i avancerad läkemedelsproduktion. Vi måste se till att svenska patienter åter står först i kön för att få del av nya behandlingar. Och vi måste inse att det finns en direkt koppling mellan vilka läkemedel vi använder inom sjukvården och hur läkemedelsföretag bedömer innovationslandet Sverige.

Vi måste på högsta politiska nivå tydligt signalera för omvärlden att Sverige ska vara ett av Europas ledande länder inom Life Science. Och ta fram en strategi med konkreta åtgärder som hur vi ska förverkliga visionen.