Totalt omfattar satsningen 11,5 miljarder kronor under de aktuella åren. I ambitionen ligger också att en särskild satsning på livsvetenskaper (så kallad life science) ska genomföras. Regeringen verkar ha brett stöd hos svenska folket för att göra just en sådan prioritering när forskningsresurserna ska fördelas under kommande år. Inom ramarna för vårdfrågan.nu har LIF tillsammans med Novus Opinion ställt frågan om hur svenska folket ser på regeringens kommande forskningssatsningar. Nästan 5 av 10 vill i första hand prioritera sjukvård och läkemedel när regeringen ökar satsningarna på forskning och innovation, bland kvinnor anser nästan 6 av 10 detta. Sjukvård och läkemedel intar med detta en särställning hos svenska folket i förhållande till områden. Motsvarande andel som vill se att miljö och hållbara energisystem prioriteras inom offentlig forskning uppgår till 3 av 10, fordonsindustri och transporter till 1 av 20 och informationsteknologi till 3 av 100. Vi vill inte ställa olika viktiga forskningsområden mot varandra, men anser ändå att resultatet är intressant. Det förstärker bilden av att människor ser en koppling mellan forskning, utveckling av läkemedel samt vårdens kvalitet. Därtill verkar svenska folket i sin åsikt om hur de offentliga forskningsresurserna ska prioriteras även notera något som politiken länge verkar ha blundat för. Regeringens kommande forskningssatsning sker i skuggan av en utveckling som pågått under många år och under vilken Sveriges ställning som forskningsnation inom just detta område steg för steg har försvagats. Enligt vetenskapsrådets granskning av forskningskvaliteten har Sverige gått från fjärde till åttonde plats på 20 år. Granskningen är genomförd bland de 25 ledande forskningsnationerna inom klinisk forskning. Sverige halkar också efter då det gäller i användandet av innovativa produkter och hamnar där på näst sista plats av 14 undersökta länder. Till det ska läggas att vi i Sverige sett hur antalet anställda inom den forskande läkemedelsindustrin minskat med 40 procent under de senaste sex åren – från 21 000 till drygt 12 000 anställda. Nu har vi gemensamt möjlighet att vända utvecklingen och i denna strävan blir de beslut som följer när forskningspropositionens ska omsättas i konkret handling viktiga steg på vägen. Rätt beslut får inte bara betydelse för svensk ekonomi, svensk sjukvård och svenska patienter. Det skulle också visa att politikens beslutsfattare tar in och förstår att lyssna på hur människor ser på svensk forsknings framtida utmaningar.