Anders Blanck

Allt talar för att coronapandemin kommer att hålla världen i ett fast grepp tills vi har en medicinsk lösning i form av effektiva och säkra vacciner som kan ge flockimmunitet. Och även om läkemedelsföretagens utveckling av ett stort antal vaccinkandidater hunnit längre på de sju månader som gått än vad någon trodde var möjligt, har vi tyvärr fortfarande lång väg kvar. Vaccinationer av vårdpersonal, äldre och medicinska riskgrupper kan i bästa fall kan inledas i början av nästa år, övriga kommer få vänta längre. I Sverige har smittspridningen dessbättre avtagit, och smittspårning har åter börjat komma igång. Men under dessa veckor när många arbetsplatser och skolor startar om inför hösten ökar förstås risken för nya smittoutbrott. Därför är också Folkhälsomyndigheten tydlig med att hösten blir som våren vad gäller restriktioner, behovet av fysisk och social distansering och uppmaningar till alla som kan att fortsatt arbeta hemifrån.

Men det finns annat som absolut inte får fortsätta på samma sätt som under våren. Nu när pandemin är i ett för svensk del mer kontrollerat läge måste vi omedelbart börja åtgärda den vårdskuld som byggts upp – och vi måste prioritera de svårast sjuka.

I våras larmade hjärtläkare om att betydligt färre sökte sig till sjukvården med akut hjärtsjukdom, framförallt i Stockholm. Nu har situationen dessbättre normaliserats, enligt kvalitetsregistret Swedeheart. Läget tycks värre inom cancersjukvården. Under andra kvartalet minskade exempelvis antalet nya konstaterade cancerfall med närmare en tredjedel i Region Stockholm. Och framförallt minskar antalet remisser från primärvården kring misstänkt cancer. Än så länge finns ingen officiell statistik, men cancerläkare och regionala cancercentrum (RCC) vittnar om att betydligt färre patienter med misstänkt cancer söker vård, färre operationer utförs, och livsviktiga läkemedelsbehandlingar kan inte sättas in tidigt. Många uteblir från screening för bröst- och livmoderhalscancer.

Det som läkare nu vittnar om måste förstås beläggas med officiell statistik. En noggrann analys av pandemins effekter på annan högprioriterad hälso- och sjukvård bör också snarast genomföras av den av regeringen tillsatta Coronakommissionen.

Eftersom de flesta som drabbas av cancer är äldre – som förväntas isolera sig under pandemin – krävs nu särskilda åtgärder för att normalisera läget och åtgärda vårdskulden inom cancersjukvården. Regionerna och hälso- och sjukvården måste med konkreta insatser få framförallt äldre personer att känna förtroende för att besöka vården vid screening, och att söka vård för sina symtom.

Om inte läget förbättras omedelbart inom cancervården kan vi inte längre tala om en vårdskuld som kan återbetalas. Då riskerar vi en vårdförlust i form av att främst cancerpatienter – men också samhället som helhet – förlorat hälsovinsterna av tidig diagnostik och behandling.

Det är också viktigt att nya effektiva läkemedelsbehandlingar inte försenas i alla processer innan de når fram till patienterna. Till följd av pandemin råder just nu en paus inom regionernas NT-råd för att sätta igång trepartsförhandlingar kring nya läkemedel. Dessa processer bör återupptas snarast.

En omstart behöver även ske när det gäller kliniska läkemedelsprövningar. Vi hade tyvärr redan före pandemin en negativ trend, och vi har tappat konkurrenskraft jämfört med andra länder. Detta har ytterligare förvärrats under året, då många prövningar försatts i vänteläge. På kort tid måste dessa prövningar återstartas så snart möjligt. På längre sikt måste trenden vändas genom att skapa en infrastruktur för framtidens prövningar och genom incitament för att både stimulera hälso- och sjukvården att delta i prövningar och attrahera företagen att förlägga prövningar i Sverige. Här behöver vissa redan utredda ändringar i lagstiftningen snabbt genomföras och vi måste säkerställa att villkor och processer är internationellt konkurrenskraftiga.

Strax innan pandemin bröt ut beslutade regeringen om en nationell strategi för Life Science med målet att Sverige ska vara en ledande Life Science-nation. För en avancerad ekonomi och välfärdsstat som Sverige måste Life Science utgöra en självklar framtidsbransch när diskussionen nu inletts om hur Sverige ska starta om.

Life Science-sektorn – bestående av företag inom läkemedel, medicinteknik, bioteknik och e-hälsa – är som ett koncentrat av vårt lands styrkor: de stora investeringarna i forskning och utveckling, det nära samarbetet med akademisk forskning, de många innovativa småföretagen och de stora globala koncernerna, den högutbildade personalen, den betydande exporten och skatteintäkterna. Potentialen är enorm om Sverige förmår göra rätt satsningar som stimulerar till ytterligare tillväxt i en redan stark sektor.

I Life Science-strategin är utveckling inom hälsodata ett centralt område. Det är bra. Idag sker utvecklingen inom Real World Data, artificiell intelligens och digitalisering mycket snabbt. Sverige måste kraftsamla inom hälsodataområdet med fokus på att tillgängliggöra data och skapa nytta. Det handlar om att se till att genomföra redan utredda lagförslag, och systematiskt undanröja de hinder som fortfarande finns för att använda hälso- och vårddata för forskning och innovation. Pandemin har blivit en katalysator för bred digitalisering inom hälso- och sjukvården. Den utvecklingen måste fortsätta och såväl fördjupas som accelereras.

Det pågår också en medicinsk revolution inom avancerade läkemedel (ATMP) där vi genom avancerade cell- och genterapier går från att behandla symtom på sjukdom till att helt bota svårt kroniskt sjuka. Potentialen är enorm, och Sverige bör vara ett föregångsland för införande av dessa behandlingar i hälso- och sjukvården. Sverige behöver en nationell satsning för att på bred front implementera cell- och genterapi och ta tillvara potentialen som ATMP har i en omstart av hälso- och sjukvården för att hantera såväl vård- som forskningsskuld efter pandemin. Vi måste öka patientnyttan genom att ge tidig tillgång till nya innovativa behandlingar och samtidigt attrahera företagens investeringar inom området.

I höst kommer regeringens långsiktiga forsknings- och innovationsproposition. Den måste visa att Sverige menar allvar med visionen om att vara en ledande Life Science-nation. Vi måste bygga ett sammanhållet och starkt forsknings- och innovationssystem där akademi, hälso- och sjukvård och Life Science-företag jobbar tillsammans. Vi måste säkerställa att våra ledande forskningsinfrastrukturer är tillgängliga för samarbete med Life Science-företagen och det behövs insatser för att tydligare och snabbare integrera forskning och innovation i hälso- och sjukvården.

Det första halvåret med pandemin har medfört att hela vårt samhällssystem prövats i grunden. Det fortsatta kriget mot viruset måste utkämpas på två fronter. Vi måste fortsätta smittbegränsa, smittspåra och behandla, samt utveckla vacciner och behandlingar mot covid-19. Samtidigt måste hälso- och sjukvården hantera vårdskulden med fokus på de svårast sjuka.