Vilka frågor kopplade till coronapandemin driver WMA?

– Dels handlar det om att sätta upp och sprida information om hur man hanterar sjukdomen och inriktningen för vaccinationerna, framför allt tillgången; att ta fram processer som är snabba och säkra. När det gäller framtagande av vaccin och att säkerställa en god access är det lätt att tycka att alla bör få vacciner nu och så fort som möjligt, men det kommer ju inte att bli så. Några får gå före. Men vi kommer att jobba ihop med WHO om att beakta den globala tillgången till vacciner, säger Heidi Stensmyren till Life-time.

– För själva sjukdomspanoramat och spridningen handlar det förutom om vaccinerna också om behandlingar där tillgång till hälso- och sjukvård är en fråga som kommer upp i många länder, även i Sverige. En del av mitt uppdrag är att förklara den svenska modellen och det svenska förhållningssättet till pandemin men det blir frågor jag får, inte något jag driver.

– I övrigt är det frågor om forskning och utveckling. Vi är ju bärare av Helsingforsdeklarationen, de etiska riktlinjerna. Något vi redan gör men kommer göra ännu mer är att beakta säkerheten kring framtagandet av vacciner och preparat: testningen, och hur den görs i stor skala, och forskningsetiska principer både vid framtagande av preparat och tillgången. Där finns ju också etiska aspekter.

– Vi diskuterar även hållbarhet i hälso- och sjukvården, alltså hur resilient är vår hälso- och sjukvårdsstruktur? Om man ska bygga ett hälsosamt samhälle är vården en vital del av det, så ett uppdrag är att stärka den allmänna folkhälsan och bygga ut hälso- och sjukvården till världens befolkning. Om den är väl utbyggd i grunden är den också resilient mot pandemier och övriga sjukdomar som kommer. Det är lite som Daniel Kahneman: man får tänka snabbt och långsamt, för det akuta skeendet och långsiktigt kring hur den i framtiden kan bli mer motståndskraftig mot pandemier och andra händelser.

Har du några hjärtefrågor vad gäller WMA:s verksamhet?

– Det är de etiska frågeställningarna, både i forskningen och hälso- och sjukvården, något som jag har jobbat mycket med. Vi kommer också att se fler etiska diskussioner. Alla ropar nu efter läkemedel och att de ska tas fram snabbt men man måste ha med etiken hela vägen för att skapa legitimitet kring exempelvis vaccinationsprogrammen, så forskningsetiken kommer att vara en tyngdpunkt för mig. Jag kommer också att ha fokus på samarbetet med WHO, ECDC (European Centre for Disease Prevention and Control) och andra tunga aktörer på världsarenan i arbetet med att skala upp och få strukturen hållbar ur en etisk aspekt. Och jag kommer att fokusera på den breda folkhälsan. Vi vet att om vi har en hälso- och sjukvård som omfattar stora befolkningsgrupper är det bra för folkhälsan och vi kan få en hög vaccinationsgrad i fler grupper. Så de breda dragen kommer jag också att satsa på.

Vilka frågor kommer WMA att fokusera på 2021?

­– 2021 kommer pandemin vara högt på agendan och ta en stor del av vårt arbete i anspråk och då handlar det, förutom om vaccinationer, mest om hälso- och sjukvårdens uthållighet. Hur ska vi säkerställa att den orkar med så att vi inte kör slut på den utan hela tiden genererar ny kraft? Det är väldigt praktiska saker. Ur ett globalt perspektiv handlar det om tillgång till respiratorvård, intensivvård, läkemedel i övrigt och hälso- och sjukvårdspersonal så att det finns kapacitet, säger Heidi Stensmyren.

På vilka sätt samverkar WMA med andra globala organisationer inom vårdområdet, som WHO, Läkare utan gränser, FNs organisationer?

– Det rör i stor utsträckning sakfrågor med WHO. Vi är associerade med dem, har historiskt lagt vår tyngdpunkt där och vi kommer att fortsätta göra det. Det gäller vaccinationsprogrammen men också universal health coverage, alltså en tillgång till hälso- och sjukvård som täcker hela befolkningen. Kvinnors och barns hälsa behöver också främjas, vi vet att det har god effekt. Vi måste även satsa på de stora sjukdomarna som malaria och tbc, olika vektorburna sjukdomar och smittsamma sjukdomar i övrigt. Antibiotikaresistens som vi har jobbat mycket med inom WMA är högst aktuellt och minst lika viktigt som innan pandemin slog till. För en bra hälso- och sjukvård måste vi fortsätta med det så det kommer jag särskilt att lyfta fram vikten av.

– Det blir även en del primärvård. WHO har pekat ut det som avgörande och 2­­021–2022 behöver Sverige, precis om övriga världen, bygga ut sin primärvård. Man kan göra olika beräkningar, men rent hälsoekonomiskt är det den som måste byggas ut för att säkerställa god folkhälsa och tillgång. Där kommer vi att jobba med WHO och så självklart med ECDC. Vi träffar också andra organisationer, som Läkare utan gränser, men där har vi inte ett formaliserat samarbete. Och WHO måste ta lead. Jag kommer att verka för det i mitt presidentskap. Det är viktigt att USA återigen tydligt sluter upp bakom WHO, vi måste ha en världsorganisation med hög legitimitet. Sverige har historiskt sett stöttat både FN och WHO och jag kommer förespråka att vi fortsätter på den linjen.

– Jag vill lägga till att den svenska regeringen behöver stötta svenskar som skulle kunna göra bra arbeten internationellt. Att skicka pengar är en sak, men att skicka kompetens är minst lika viktigt och vi har väldigt kompetenta individer som jobbar med global hälsa i Sverige. Vi skulle kunna skicka fler av dem till de stora, tunga organisationerna.

Vad har WMA:s verksamhet för inverkan på svensk sjukvård och den svenska läkarkåren?

– WMA är viktigt som bärare av de yrkes- och forskningsetiska frågorna. Sverige har ju åtminstone i sina egna ögon en plats som framträdande forsknings- och utvecklingsnation och vi har goda förutsättningar men då ligger också de forskningsetiska frågorna i botten. Och att WMA förespråkar utbyggda vaccinationsprogram bör Sverige kunna ta stöd av.

– WMA är också väldigt tydliga med att primärvården måste byggas ut. Där kommer Sverige kunna stötta WMA. Sen tror jag också att man måste se sig själv ur ett globalt perspektiv. Forskning i framkant och kunskap behöver delas. Där kan Sverige ta till sig mycket. Vi har gjort saker väldigt rätt och vi har säkert bommat vissa saker, men framför allt måste man lära sig av det andra gjort bättre. När Sverige nu för första gången tar den här höga internationella positionen tror jag att vi måste se att vi behöver lära oss av världen utanför. Även om vi var tidigt ute med en hel del program behöver de alltid förnyas och förbättras. Att vi har en bra folkhälsa bygger delvis på socialpolitik från 30 år tillbaka som vi kapitaliserar på idag. Men vilka är dagens smarta lösningar på det som vi hanterade bra för 30 år sedan som vi kan ta till oss? Hälso- och sjukvårdssystemen är lokala men medicin- och folkhälsofrågorna är globala. Vi måste vara villiga att lära oss av världen och inte se det så prestigefyllt.

Hur kan läkare i Sverige påverka WMA:s verksamhet?

– Genom att arbeta i läkarorganisationerna i Sverige och ta en aktiv roll inom organisationen. Det har Sverige gjort i väldigt många år. Det handlar om att se sig i ett globalt perspektiv, identifiera frågor man vill påverka, ta dem till organisationen och använda sin röst. Vi har ett nordiskt samarbete också som är väldigt bra. Den nordiska läkarkåren är en stark röst internationellt.

Hur funderar du kring att bygga relationer inom WMA och med andra organisationer, med tanke på att pandemin kanske begränsar ditt resande?

– Ledarna i organisationen har i regel andra tunga uppdrag sedan många år tillbaka och arbetar till exempel i the executive committee helt digitalt så WMA har redan ställt om till en digital verksamhet. Och jag tror inte att man alla gånger behöver resa fysiskt för att utbyta information. Vi kommer att jobba väldigt mycket digitalt och där kommer mitt kontaktnätverk till pass, det är mycket lättare för mig att lyfta luren eller ta ett facetimesamtal med folk när jag redan har uppbyggda relationer. Men jag hoppas ändå att restriktionerna har lättat när David Barbe (WMA:s nuvarande president elect) och jag växlar i december nästa år att så att vi kan träffa varandra igen och resa.