Hedersutmärkelsen, som han tog emot i samband med världscancerdagen, fick han bland annat för sina insatser för en bättre och jämlik cancervård och för att ge patienter i hela Sverige tillgång gensekvensering, som leder till mer träffsäker diagnostik och individanpassad behandling för olika sjukdomar.
En av motiveringarna till utmärkelsen Årets cancernätverkare var att du brinner för en bättre och jämlik cancervård i Sverige och för patientsamverkan i forskning och vård. Hur tycker du att det ser ut idag med patienternas delaktighet?
– Det har varit så roligt och stimulerande att jobba tillsammans med patient- och närståendeföreningarna. Det är otroligt viktigt att ta tillvara på deras erfarenheter och perspektiv när vi implementerar precisionsmedicin. Vi arbetar tillsammans med både olika former av utbildningsinsatser och för att få till nya sätt till samverkan för att ytterligare öka patienters deltagande. Patientrapporterade data kommer också vara centrala för att få till precisionsmedicin på riktigt, säger Richard Rosenquist Brandell, professor i klinisk genetik på Karolinska Institutet.
Regeringen har i Life Science-strategin satt upp målet att Sverige ska vara en förebild i implementeringen av precisionsmedicin i hälso- och sjukvården – tycker du att vi är på rätt väg?
– Först och främst är det en mycket viktig signal, både nationellt och internationellt, att Sverige har målet att vara ledande på att implementera precisionsmedicin. Det finns också många delar av Life Science-strategin som just rör precisionsmedicin. Jag tycker vi är på rätt väg, men Sverige behöver göra betydligt större investeringar för att förverkliga strategin. Vi ser att länder som lyckats med implementering av precisionsmedicin, till exempel Storbritannien och Frankrike, har gjort stora investeringar i infrastruktur vilket är nödvändigt att även göra i Sverige. Detta är också något Vårdanalys nyligen rapporterade när de gjorde en översyn av sju länder och deras satsningar på precisionsmedicin.
Vilka åtgärder eller reformer ser du som viktigast just nu på statlig och regional nivå för att fler patienter ska kunna erbjudas precisionsmedicinsk behandling?
– Staten och regionerna behöver göra en överenskommelse eller ta fram ett partnerskap för att säkra att jämlik precisionsmedicin kan erbjudas över landet. Det är en omställning av hälso- och sjukvården som är så pass omfattande att staten och regionerna behöver jobba tillsammans. Det måste också finnas ett långsiktigt tänk – på minst tio år – där man säkrar finansiering av nationella infrastrukturer som är viktiga för precisionsmedicin, såsom Genomic Medicine Sweden (GMS) och Biobank Sverige med fler.
– Den andra nyckelfrågan är att kunna dela genomikdata och hälsodata över landet. Idag är det inte tillåtet att göra datadelning mellan regioner på många individer samtidigt, så kallad sekundäranvändning. Här behövs verkligen en översyn av lagstiftningen, både för att kunna erbjuda patienter precisionsmedicinsk behandling och för att Sverige ska fortsätta vara konkurrenskraftiga internationellt.
Precisionsmedicin kopplas ofta till avancerad cancervård på universitetssjukhus. Vad behövs för att precisionsmedicin ska nå ut bredare i hälso- och sjukvården?
– Just nu sker det mesta av precisionsmedicinen på universitetssjukhusen. Det är därför vi etablerat Genomic Medicine Centers (GMC) på alla våra sju universitetssjukhus. Men jag är övertygad om att precisionsmedicinen kommer nå ut allt bredare inom sjukvården. Jag tror att detta framför allt kommer när precisionsmedicin introduceras för folksjukdomarna och när vi börjar arbeta mer med tidig diagnostik och prevention, det vill säga precisionshälsa.
För att kunna erbjuda precisionsmedicin krävs precisionsdiagnostik – har vi tillräckligt med resurser för de ökade analyser som kommer att krävas?
– Precisionsdiagnostik omfattar många metoder, såsom olika sekvenseringstekniker och proteomik och olika former av bildanalys. Om vi fokuserar på genetiska analyser så har Vårdanalys uppskattat antalet analyser 2030 – det blir en rejäl ökning fram till dess. Ökningen i antalet analyser kommer att kräva mer resurser men jag är övertygad om att vi kommer klara av att skala upp precisionsdiagnostiken. Här är det viktigt att akademi, sjukvård och näringsliv jobbar tätt ihop för att hela tiden använda och utveckla resurseffektiva och smarta precisionsdiagnostiska verktyg. Sverige har också en styrka i SciLifeLab där nya tekniker och analysmetoder som är relevanta för precisionsmedicin successivt utvecklas.
Vilka åtgärder ser du som viktigast för att vi ska få ut mer nytta av hälsodata, exempelvis för uppföljning av vårdresultat och för fortsatt forskning och utveckling?
– Det allra viktigaste är att få till en lagöversyn så att sekundäranvändning av hälsodata för forskning och vård är möjlig. Kommittén för teknologisk innovation och etik (KOMET) har gjort ett viktigt inspel om det till regeringen – vi får hoppas det hörsammas skyndsamt. Vi är också på väg att göra en hemställan till regeringen om detta. Finland och Danmark har genomfört lagändringar som tillåter sekundäranvändning så det borde inte vara omöjligt att få till även i Sverige.