Socialminister Lena Hallengren, flankerad av Richard Bergström, vaccinsamordnare, och Johan Carlsson, generaldirektör för Folkhälsomyndigheten, vid presentationen av den nationella planen för vaccination mot covid-19.
– Ett vaccin kan inte ensamt stoppa den här pandemin. Vi måste under en överskådlig framtid ligga kvar med de preventiva åtgärder vi infört, sade Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson när han presenterade planen vid en presskonferens i måndags.
Totalt 2,6 miljoner människor i Sverige omfattas av prioriteringarna i vaccinationssatsningen. Redan under första kvartalet nästa år kan de första vaccinationerna inledas, tror den nationella vaccinsamordnaren Richard Bergström. Även han lämnade sin första delrapport om uppdraget till socialminister Lena Hallengren (S) på måndagen.
Lena Hallengren betecknade det som stort att det inom en inte alltför avlägsen framtid kan bli möjligt att vaccinera riskgrupper.
– Normalt tar det tio till femton år att utveckla ett vaccin.
Hon tillade att regeringen kommer att fortsätta att säkra vaccin till hela befolkningen om bedömningen blir att alla ska vaccineras.
Skapa skydd runt riskgrupper
Folkhälsomyndigheten har utgått från den utredning som Socialstyrelsen gjorde tidigare i år om vilka riskgrupper som löper störst risk att bli allvarligt sjuka i Covid-19. Att personal som jobbar i hälso- och sjukvården, äldreomsorg och övrig omsorg ska prioriteras, handlar i första hand inte om att de anses tillhöra en riskgrupp.
– Det är inte primärt för att skydda personalen utan för att skapa ett skydd kring de personer som har extra behov av skydd, förtydligade Johan Carlson.
Barn under 18 år utan underliggande sjukdomar bedöms inte ha behov av skydd i form av vaccination.
Jonas Vikman, expert på läkemedel och vaccin på Lif, tycker att det är en rimlig prioritering, i linje med de internationella diskussioner som funnits inom WHO.
– Vårdpersonal ska inte behöva vara rädda för att bli sjuka och de ska inte riskera smitta patienter, vare sig i sjukvården eller i omsorgen. Och Folkhälsomyndigheten prioriterar i övrigt dem som riskerar att bli svårast sjuka i covid-19.
Enligt Johan Carlson har Folkhälsomyndigheten valt att endast i breda penseldrag tala om vilka grupper som ska prioriteras.
– Hur den prioriteringen ska göras beror väldigt mycket på vilken typ av vaccin vi har tillgång till, hur mycket vaccin som kommer och i vilken ordning de levereras.
Arbetet med den nationella planen för vaccination mot Covid-19 bygger delvis på Folkhälsomyndighetens stöd för pandemiberedskap som uppdaterades i december 2019. I planen sägs vad som ska göras på nationellt, regional och lokal nivå. Det handlar till exempel om vilket ansvar Folkhälsomyndigheten respektive regionerna har för att distributionen av vaccinet sker på ett säkert sätt.
Många praktiska utmaningar
Att hantera så stora volymer vaccin innebär en rad praktiska utmaningar, konstaterar Jonas Vikman, expert på läkemedel och vaccin på LIF:
– För att kunna genomföra vaccinationen med Covid-19 framgångsrikt är att det är många detaljer som måste falla på plats. En obruten kylkedja är en av dem. Hur ska man kalla de grupper som ska vaccineras? Och hur genomför man vaccination på ett smittsäkert sätt? Det kan låta enkelt men när man ska göra det miljontals människor, så måste det tänkas igenom och detaljplaneras.
Budskapet från Johan Carlson är också att det är hög tid att påbörja förberedelserna.
– Jag vill skicka ett tydligt budskap till alla parter att nu är det dags att sätta igång med det arbete som finns beskrivet i den här första rapporten och i de nationella pandemiplanerna för att vara klar den dag som vaccinerna finns tillgängliga, säger Johan Carlson med adress till regionerna.
Folkhälsomyndigheten föreslår också att lagen ändras så att det blir möjligt att registrera pandemivaccinationer i det nationella vaccinationsregistret.
– Det är väldigt viktigt, i en sådan här situation när vi tar in ett nytt vaccin som en stor del av befolkningen kanske får, att man följer upp det avseende på effekter, bieffekter och hur stor del av befolkningen som vaccineras, förklarar Carlson.
Fler vaccinavtal på gång
Sverige är ett av sju EU-länder som, genom den nationella vaccinsamordnaren Richard Bergström, förhandlar med läkemedelsbolagen om olika coronavacciner. Ett avtal med Astrazeneca är klart som innebär att Sverige tilldelas sex miljoner vaccindoser, förutsatt att vaccinet godkänns.
– Fyra andra avtal är nästan klara, det återstår några detaljer i avtalen, berättar Richard Bergström.
Förutom de fyra, det vill säga Janssen, Sanofi i samarbete med GSK, Curevac och Moderna, för EU-gruppen aktiva förhandlingar med ytterligare sex företag.
Den svenska strategin är densamma som EU:s, det vill säga att få tillgång till vaccin så tidigt som möjligt, och att få vaccin från flera olika vaccintyper. EU skjuter till pengar, vilket gör det möjligt för företagen att ta finansiella risker som de annars inte skulle göra. Enligt Richard Bergström kommer EU under första halvåret nästa år att ha tillgång till minst 500 miljoner doser, och under andra halvåret minst en miljard doser.
– Vi ska betänka att de ska fungera och att de ska bli godkända, och vi vet ännu inte om det behövs en eller två doser per individ, säger han.
Samarbetet inom EU innebär att det plötsligt finns en internationell ansats. I vanliga fall bestämmer varje land om sina egna vacciner, och olika länder gör olika val, kommenterar Jonas Vikman på LIF.
– Jag tycker att detta är klokt. Om EU ska kunna ha öppna gränser så bygger det på att länderna kan hantera smittan på ett gemensamt sätt, säger han.