I en temarapport beskriver Socialstyrelsen hur utvecklingen av diagnostik och behandling inom cancerområdet inneburit allt längre överlevnad.
1974 var femårsöverlevnaden för kvinnor 45 procent och 35 procent för män. Idag överlever 73 procent av kvinnorna och 76 procent av männen sin cancersjukdom. Att överlevnaden idag är något högre bland män beror sannolikt på att fler män fått och överlevt prostatacancer de senaste 20 åren, konstaterar Socialstyrelsen i en temarapport.
I rapporten beskriver Socialstyrelsen hur utvecklingen av diagnostik och behandling bitvis varit revolutionerande, vilket medfört att fler överlever sin cancer.
– Det är väldigt intressant att se den stora förbättringen över tid. Man får vara ödmjuk och se att det är summan av många små och ibland större förbättringar som man i efterhand kan se som stora steg. Det är på sitt sätt väldigt tilltalande, för cancer är ju fortsatt en av de vanligaste dödsorsakerna, säger Dag Larsson som är expert på framtidsanalys och läkemedelsutveckling på Lif.
Inte längre en dödsdom
Socialstyrelsens projekt, kallat Cancer i Sverige, samlar statistik med ett interaktivt verktyg på webbplatsen där insjuknande, dödlighet och överlevnad visas för 20 cancerformer. Verktyget gör det möjligt att dela in statistiken över ålder, sjukvårdsregion, hemlän, utbildningsnivå, socioekonomisk områdestyp och stadium vid diagnos. Syftet är att belysa regionala, åldersrelaterade och socioekonomiska skillnader. Senare under året kommer verktyget också att omfatta cancerprevalens och prognos av insjuknande.
För flera cancerformer är femårsöverlevnaden över 80 procent. Men för andra cancerformer, som hjärntumör, bukspottkörtelcancer och matstrupscancer, är överlevnaden under 20 procent.
Sjukdomar som lungcancer innebar tidigare mer eller mindre en dödsdom, med en femårsöverlevnad på mellan 5 och 9 procent under 1970- och 1980-talen. De senaste årtiondena har överlevnaden ökat kraftigt både bland män och kvinnor, till 26 procent respektive 33 procent. Orsakerna är flera; bättre uppmärksamhet på symptom, förfinad diagnostik och kirurgi och flera nya läkemedel. Att allt färre röker ökar överlevnaden, liksom att en större andel patienter har en typ av lungcancer som det går att sätta in målinriktade behandlingar mot, konstaterar Socialstyrelsen.
– Lungcancerområdet är ett typexempel på den fantastiska utvecklingen där vi nu med hjälp av gensekvensering kan subkategorisera cancern i ett antal undersjukdomar som blir behandlingsbara på olika sätt, säger Dag Larsson.
Läkemedel spelar stor roll
I flera fall har läkemedel spelat stor roll när det gäller att förbättra överlevnaden. En sådan är myelom, där målinriktade läkemedel drastiskt ökat femårsöverlevnaden, skriver Socialstyrelsen. Fram till 1990-talet var standardbehandlingen för myelom en kombination av cellgifter och kortison. Brytpunkten kom runt millennieskiftet då stamcellstransplantationer introducerades för patienter upp till 65-års åldern. Därefter har ett stort antal nya och effektiva målinriktade behandlingar tillkommit.
– Såna genombrott förekommer men är inte så jättevanliga, kommenterar Dag Larsson.
Även för cancerformer som urinblåsecancer och hjärntumör har överlevnaden ökat. Även här spelar tidigare upptäckt, förfinad kirurgi, målinriktad strålning och läkemedel in.
Mer precisa diagnoser leder till utvecklingen av mer precisa behandlingar, framhåller Dag Larsson.
– Vår ökade kunskap om hur sjukdomar uppstår ger också möjlighet till att behandla på ett bättre sätt, både när det gäller att identifiera de sjuka patienterna och behandla.
Fortsatt ökad överlevnad
Skillnaderna i överlevnad mellan män och kvinnor, sjukvårdsregioner och socioekonomiska områdestyper är i de flesta fall relativt små, skriver Socialstyrelsen. De största skillnaderna i överlevnad finns mellan olika cancerformer, mellan åldersgrupper samt vid vilket stadium den specifika cancern upptäcktes.
Mycket tyder på att canceröverlevnaden kommer att fortsätta att förbättras, skriver Socialstyrelsen i rapporten. På läkemedelsområdet fortsätter utvecklingen mot fler målinriktade läkemedel som tyrosinkinashämmare, som stoppar tillväxten av tumörer, och cancervaccin, som aktiverar immunsystemet och får det att angripa proteinstruktrurer som uttrycks på en cancercell.
Läkemedelsbranschen som helhet har fortsatt väldigt stort fokus på cancerområdet, framhåller Dag Larsson.
– Antalet kliniska prövningar i faserna 1, 2 och 3 är fortsatt störst inom cancerområdet. Det beror på dels att det finns en fortsatt kunskapsutveckling, förståelsen för sjukdomsmekanismer och de behandlingsmöjligheter som följer av det leder till att det finns intresse att satsa. Det verkar inte finnas någon tendens att mattas av, säger han.