Alltfler läkemedelsautomater

– Intresset för läkemedelsautomater har tagit ordentlig fart de senaste två åren. Nu är också ett centralt ramavtal på gång som bör kunna underlätta för kommunernas inköp, säger Eva Sahlén, samordnare vid det särskilda kompetenscenter för välfärdsteknik som SKR, Sveriges kommuner och regioner, har inrättat.

Utvecklingen syns även tydligt i den statistik som Socialstyrelsen sammanställer. 2021 fanns läkemedelsautomater i 29 procent av kommunerna – förra året hade andelen ökat till 51 procent.

– Bland de tekniker som vi mäter har läkemedelsautomater den tydligaste ökningen i kommunerna, säger Julia Lindström, utredare på Socialstyrelsen.

Goda erfarenheter

Läkemedelautomaten – ibland under annat namn som läkemedelsrobot eller läkemedelsfördelare – är en medicinteknisk produkt som personalen fyller på med läkemedel, ofta för 1-2 veckor framåt.

”Roboten” signalerar sedan för patienten när det är dags att ta medicin och meddelar även vårdgivaren i fall av avvikelser.

Nationella utvärderingar har visat genomgående goda erfarenheter vid användning av läkemedelsautomater i kommunal hälso- och sjukvård och då främst inom hemtjänsten.

– Värden som brukar lyftas fram är ökad självständighet för individen och bättre följsamhet till läkemedelsbehandlingen – att medicinen tas samma tid i högre utsträckning. En annan nytta som brukar lyftas är att tekniken också kan frigöra tid för personal och effektivisera verksamheten, säger Julia Lindström.

Vad ser ni för framgångsfaktorer?

– Utbildning är centralt. Att brukare görs delaktiga och får en bra introduktion till tekniken och att personalen får utbildning så att de känner sig trygga att använda den och kan identifiera potentiella användare på ett bra sätt. En annan viktig framgångsfaktor är bedömningen – att tekniken ges till rätt person för att få rätt effekt. Och uppföljningen – att kommunen följer upp att tekniken fortsatt fungerar för individen.

Underlättar för personal

SKR ser läkemedelsautomaten som en digital lösning i en omställning av kommunal hemsjukvård för att klara den demografiska utvecklingen med fler äldre och ökat behov av insatser.

SKR ger vägledning och stöd för nyttokalkyler. Eva Sahlén ser en teknik och marknad som mognat, men där vissa hinder behöver hanteras.

– Jämfört med andra digitala lösningar krävs en del arbete med schemaläggning och arbetssätt för att få ut maximal nytta med läkemedelsautomater. Så det kan vara lite komplicerat.

– Men med det sagt så är det tydligt att automaterna har stora fördelar genom att både underlätta för personalen och ge bra kvalitet med väldigt få avvikelser jämfört med om personal ska åka runt och ge medicin, säger Eva Sahlén.

Brukare positiva

Jönköping och Skövde är två kommuner som investerat i läkemedelsautomater och som också betonar ökad självständighet som en viktig faktor.

Sara Lagergren är projektledare i Skövde kommun:

– Jag skulle nog säga att mottagandet är förvånansvärt positivt från brukarna och det tror jag har att göra med att man får tillbaka lite av sin frihet. Läkemedelsövertaget, som det kallas, blir annars lite att individen fråntas sin kompetens för att hantera läkemedel.

– Sedan ska man inte sticka under stol med att det blir betydligt enklare med bemanning om vi slipper arbetstoppar klockan 8, 14 och 20 varje dag där vi behöver vara ute och hjälpa till med medicinering om vi inte haft automaterna.

Skövde kommun började testa automater 2021 och inleder nu en satsning på bred front inom hemtjänsten.

God följsamhet till behandling

Jönköpings kommun fick sin första läkemedelsautomat 2022 och räknar i år att öka från 60 till 100 enheter.

– Vi gjorde en enkät inledningsvis där vi frågar hur medborgarna upplevde förändringen och där vi fick mycket positiv respons. Idag har vi en mycket hög följsamhet i vår medicinering där det blir rätt till 99,6 procent med hjälp av läkemedelautomaten, säger Carola Låstberg, funktionschef för Jönköpings kommuns hälso- och sjukvård.

I en tidigare kartläggning av Socialstyrelsen uppgav 90 procent av kommunerna en målsättning att öka antalet användare.

– Vi ser inga tecken på att användningen av läkemedelsautomater kommer minska. Men tillgången ser olika ut i landet. Dels är det en teknik som inte alla kommuner erbjuder. Dels ser det olika ut vilka målgrupper kommunen erbjuder tekniken till. I vissa kommuner kan man exempelvis få tillgång till tekniken inom socialpsykiatrin, och i andra kommuner ges den bara till äldre, säger Julia Lindström.

Eva Sahlén tror att förenklade inköpsprocesser kan ge ytterligare en skjuts för utvecklingen:

– SKR:s upphandlingsbolag Adda arbetar med ett ramavtal som ska underlätta för kommunerna att göra avrop från. Förhoppningen är att det avtalet täcker in 4-5 leverantörer som kan erbjuda läkemedelsautomater med lite olika prisnivåer mot idag att ett par företag dominerar marknaden.