En direkt effekt av pandemin är att antibiotikaförskrivningen på recept minskade kraftigt i fjol.
– En viss ödmjukhet bör finnas kring årsstatistiken, där mycket talar för en ökad spridning av infektioner igen efter pandemin med ökad förskrivning av antibiotika som följd, kommenterar Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.
– Men det ska bli intressant att se i vilken grad gemene man tar ansvar även efter pandemin och exempelvis inte går till jobbet vid snuva eller hosta så att luftvägsinfektioner kan hållas nere.
Totalt minskade förskrivningen med 17 procent till ett riksgenomsnitt på 237 recept per 1000 invånare och år, enligt den statistik som Folkhälsomyndigheten sammanställt. Minskad förskrivning av antibiotika till barn i åldern 0-6 år var särskilt stor – 44 procent.
Allmän nedgång av infektioner
Folkhälsomyndigheten kopplar minskningen till en allmän nedgång av infektioner till följd av fysisk distansering och smittskyddsåtgärder under pandemin.
På regionnivå är minskningen jämnt fördelat inom ett spann 13-19 procent där nedgången är minst i Östergötland och störst i Stockholm och Kronoberg. Men skillnaderna mellan regionerna består, från 201 recept per 1 000 invånare i Västerbotten till 261 i Skåne.
Tidigare har endast Västerbotten klarat det nationella mål på högst 250 recept som regionernas så kallade Stramanätverk definierat. Nu är det endast Skåne och Gotland som inte uppfyller målet.
Malin Grape kallar skillnaderna anmärkningsvärt stora.
– Resurserna till det kvalitetsarbete som Stramagrupperna bedriver i respektive region har sannolikt betydelse men även tillgången till vården där förskrivningen kan bli högre i exempelvis storstadsområden där det ofta kan vara enklare att få en läkartid.
Hon pekar på att den nya situationen innebär nya utmaningar.
– Det handlar snarare om rätt eller ansvarsfull förskrivning än att bara minska försäljningen av antibiotika på recept. När vi nu är nere på nivåer som för vissa regioner med marginal uppfyller de mål som satts så ställer det högre krav på uppföljning så att vi inte får problem med underförskrivning, säger Malin Grape.
Folkhälsomyndigheten kommer att följa situationen med fördjupade studier och undersökningar likt den som myndigheten presenterade tillsammans med Socialstyrelsen för drygt en månad sedan.
– En genomgång av ett antal kritiska diagnoser som exempelvis lunginflammation visade inga tecken på fler komplikationer som en följd av mindre antibiotika. Det gör att vi känner oss trygga i nuläget över att det inte är något problem, men vi behöver löpnande följa utvecklingen.
Enträget arbete ger resultat
Allmänläkaren Anna-Lena Fastén, ordförande för det nationella Stramanätverket och teamledare för Strama Stockholm, kommenterar:
– Nedgången är häpnadsväckande stor och kan inte bara härledas till pandemin utan följer en utveckling i hela landet med minskad antibiotikaförskrivning. Det är ett långsiktigt och enträget arbete som gett bra resultat.
– I Stockholm låg vi högst i landet för omkring fem år sedan och minskningen i vår region har varit betydande till ungefär den nivå som nu är riksgenomsnittet.
Dåvarande Stockholms läns landsting var förhållandevis sent ute med att starta en Stramagrupp 2009 men upplever nu att man hittat effektiva arbetsformer.
– Strama Stockholm har en arbetsgrupp bestående av tre allmänläkare, sjuksköterska och apotekare som jobbar heltid med frågorna och fått möjligheter att bygga upp viktiga relationer med vårdenheter.
– Regelbundna återkopplingar och diskussioner med personal ute på vårdcentralerna är framgångsfaktorer med inriktningen att vi inte agerar som polis och försöker peka på fel utan att vi stödjer en kultur där man kan göra skillnad i det dagliga arbetet genom klok antibiotikaförskrivning, säger Anna-Lena Fastén.
Hon berättar om bakgrunden till det 250-mål som Stramagrupperna arbetat efter:
– Målet har sin grund i en noggrann studie från Kalmar län med bland annat journalgranskning om mängden antibiotika som är rimlig att använda och att man sedan fastställt en ungefärlig nivå och med lite säkerhetsmarginal till den kommit fram till 250 recept per år och 1 000 invånare.
Finns det skäl att se över målsättningen?
– Vi får nog räkna med att antibiotikaanvändningen ökar igen, men förhoppningsvis till en lägre nivå än före pandemin. Om vi blir mer försiktiga med god hygien och att stanna hemma vid sjukdom så kan 250-målet behöva revideras – om beteendet återgår till hur det var före pandemin så är målet nog fortfarande rimligt på sikt, säger Anna-Lena Fastén.