Guldskalpellen 2015. Lennart Minthon.
Vill lyfta svensk demensvård
Han är professor i psykiatri med inriktning mot demenssjukdomar och kognition. Hans drivkraft är att lyfta svensk demensvård och öka kunskapen om demensrelaterade sjukdomar. Lennart Minthon anser att demenssjukdomar är satt på undantag jämfört med många andra sjukdomar som Parkinson, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. – Det hade blivit ramaskri om vi hanterade exempelvis diabetesvården på samma sätt som demensvården. Ändå är demenssjukdomar dödliga sjukdomar. Många äldre som kommer till vårdcentralen med minnesproblem får ofta höra att det hör åldrandet till. Men, mellan 10 till 15 procent av dem som söker för dåligt minne har en direkt behandlingsbar orsak. Har man en demenssjukdom har man rätt till utredning och systematisk behandling, menar han. – Ungefär 70 procent av dem som får behandling svarar fantastiskt bra och många av dem kan fortsätta att bo kvar hemma flera år till med en god livskvalitet, säger Lennart Minthon.Spridning av minnesmottagningar
Varje år insjuknar cirka 24 000 svenskar i någon form av demenssjukdom. I takt med att befolkningen blir äldre, ökar även andelen patienter med demenssjukdomar. I dag får dock endast cirka 40 procent en diagnos och behandling för sina symptom. För att förbättra omhändertagandet och vården av patienter med demenssjukdomar, har ett 70-tal minnesmottagningar etablerats vid primärvårdscentraler i Skåne. Minnesmottagningarna, som har som syfte att tidigt fånga personer med minnesbesvär, är en del av Kunskapscentrum för demenssjukdomar vid Skånes universitetssjukhus. – Vi specialutbildar sjuksköterskor och arbetsterapeuter som tar hand om personer som har problem med minnet. De gör basala provtagningar och tester innan patienterna får träffa en läkare för diagnos. Vår förhoppning är att samtliga vårdcentraler i Skåne på sikt ska ha den här typen av minnesmottagningar, säger Lennart Minthon.Stigma kring demens
En annan viktig verksamhet vid Kunskapscentrum för demenssjukdomar, är Migrationsskolan som startades för drygt fyra år sedan för att uppnå en bättre och mer jämlik demensvård. En växande andel av de som kommer från andra länder insjuknar i demenssjukdomar. – Det finns i regel ett stort stigma kring demenssjukdomar. Och kommer man från andra länder till Sverige och insjuknar i demens är det inte alltid enkelt för den enskilde eller anhöriga att veta vart man ska vända sig. I Malmö kommer cirka 23 procent från länder utanför Europa, men bara 6 procent söker sjukvård.Äldre migranter missgynnade i vården
Initiativet till Migrationsskolan kom från två sjuksköterskor vid Minneskliniken på Skånes universitetssjukhus som upplevde att vården av äldre från andra länder var bristfällig och ojämlik. – Vi har översatt och utvecklat, RUDAS, ett multikulturellt kognitivt screeninginstrument som används internationellt och är minimalt påverkat av språk, kultur och utbildningsnivå. Det kan användas som ett kompletterande screeninginstrument till de vedertagna och rekommenderade kognitiva test som används idag, säger Lennart Minthon. Migrationsskolan har också tagit fram webbutbildningar på flera olika språk. Det tar cirka 90 minuter att gå igenom utbildningens alla delar som bland annat tar upp hjärnans anatomi, de vanligaste demenssjukdomarna, symptom, bemötande samt vanliga BPSD-symptom (beteendemässiga och psykiska symptom vid demens). Sedan 2014 har Migrationsskolan medel från Socialdepartementet för att arbeta nationellt med forskning och kunskapsutveckling inom demensområdet.
Register följer symptom vid demens
Lennart Minthon är även initiativtagare till kvalitetsregistret BPSD som startade 2010. Ungefär 90 procent av samtliga med demens drabbas någon gång av BPSD-symptom som kan vara exempelvis aggressivitet, depression, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar; symptom som orsakar ett stort lidande för den drabbade, men även för närstående och vårdpersonal.
– När vi startade vårt arbete sammanföll det med regeringens satsning på de mest sjuka äldre. Vi blev en del av den satsningen och fick medel för att bygga upp registret och erbjuda utbildningar för att bland annat stärka implementeringen av de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdomar, säger Lennart Minthon.
284 anslutna kommuner
Totalt har 284 kommuner anslutit sig till registret. Varje dag registreras 150 nya patienter. En förutsättning för att ansluta sig till registret är en tvådagarsutbildning som främst riktar sig till undersköterskor, sjuksköterskor och enhetschefer. Syftet är dels att ge fördjupade kunskaper inom demensvård med fokus på BPSD, dels att ge teori och praktiska övningar i hur man administrerar BPSD-registret. Kvalitetsregistret är ett on-line-verktyg. Genom att skatta en persons BPSD-symptom, hur allvarliga de är och hur ofta de förekommer får vårdpersonalen en snabb och tydlig överblick; skattningen registreras som tydliga färgstaplar och ger ett underlag till diskussion om möjliga orsaker samt förslag till förebyggande insatser och åtgärder. – Arbetssättet är teambaserat med patienten i centrum. Totalt har vi utbildat 16 000 personer och 250 utbildare har blivit certifierade. Resultaten är fantastiska. Olaga hot och våld har minskat på boenden, även fallolyckor har minskat och vi ser en bättre läkemedelsanvändning med färre allvarliga läkemedelsinteraktioner, säger Lennart Minthon.Juryns motivering: ”Årets förnyare i sjukvården har skapat ett interaktivt och kraftfullt arbetsverktyg som förbättrar vården och omsorgen för en patientgrupp som vården tidigare stod handfallen inför. Genom att systematiskt registrera och kartlägga psykiska och beteendemässiga symptom hos patienter med demens, har pristagarna med imponerande snabbhet lyckats etablera ett modernt och kunskapsbaserat arbetssätt i demensvården i hela Sverige”.
Fotnot: Guldskalpellen instiftades 2006 av tidningen Dagens Medicin och delas i år ut för tionde gången. Syftet är att uppmärksamma och belöna en eller flera personer som har visat prov på nytänkande och engagemang i svensk-hälso- och sjukvård. Guldskalpellen vill inspirera till ökad kvalitet i sjukvården, till nytta för både anställda och patienter. Priset består av ett utbildningsstipendium på 10 000 kronor.