Endast en av tre svenskar har en fast vårdkontakt, visar en rapport från Vård- och omsorgsanalys.
– Vår genomgång av ett flertal studier och data från nationell patientenkät visar att ungefär var tredje patient har en fast läkarkontakt, säger myndighetens utredare Daniel Zetterberg.
Vård- och omsorgsanalys har inom ramen för ett regeringsuppdrag till uppgift att utvärdera omställningen till god och nära vård där primärvården ska ges ökad tyngd inom hälso- och sjukvården.
I en första delrapport ges en förhållandevis nedslående bild kring situationen med en fast läkarkontakt.
– Det går inte att se någon ljusning under den period vi studerat från 2013 och framåt. Andelen med fast läkarkontakt minskade under de första åren och tycks under de senaste åren ha planat ut till nuvarande nivå, säger Daniel Zetterberg.
– I vår senaste befolkningsundersökning från 2019 uppgav 32 procent av den vuxna befolkningen att de hade en fast läkarkontakt och det stämmer väl överens med mätningar från Sveriges läkarförbund.
Sverige i botten
Även i internationella jämförelser har Sverige utmärkt sig negativt på området. I den senaste IHP-studien (International health policy survey) noterar Sverige en bottennivå i kategorin som gäller om patienten har en ordinarie läkare eller sjuksköterska.
Vård- och omsorgsanalys konstaterar att fasta vårdkontakter kan bidra till målen med omställningen till en god och nära vård.
– Tidigare rapporter har visat en koppling mellan att man har en fast vårdkontakt och att man har bättre erfarenheter av vården. Sambandet finns i alla mål som är aktuella i omställningen i form av högre delaktighet, bättre tillgänglighet, ökad kontinuitet och mer samordning, säger Daniel Zetterberg.
Bristen på allmänläkare är en viktig faktor i sammanhanget.
– Vi vet att det även finns andra förutsättningar som att fasta kontakter inte prioriterats i styrningen av vården. Det är först under senare tid som regionerna blivit mer aktiva med kravställning, uppföljning och ekonomiska incitament, säger Daniel Zetterberg.
– Även arbetssätt påverkar som schemaläggning i primärvården och om man knyter patienterna till läkare eller annan personal med egna listor.
Fråga med prioritet
Befolkningens erfarenheter av vården kommer att lyftas fram i nästa delrapport framåt hösten inom regeringsuppdraget att följa omställningen till en god och nära vård.
Men utvecklingen kring fasta vårdkontakter kommer också att få fortsatt hög prioritet.
I årets statsbudget finns ett nytt anslag på 200 miljoner kronor i form av öronmärkta satsningar för att säkerställa en namngiven fast läkarkontakt i primärvården som regeringen hoppas kan göra skillnad.
– Det som mätts tidigare är hur befolkningen upplever fasta vårdkontakter, men det som vi också nu vill mäta är verksamheternas tillhandahållande. I det sammanhanget blir det intressant att studera flera saker. Givetvis om man fått en fast läkarkontakt, men också konsumtionsmönster om patienter som gjort flera vårdbesök faktiskt får träffa samma person, säger Daniel Zetterberg.
– Erfarenheter från både Sverige och Storbritannien är att man inte per automatik kan koppla patientens listning på en läkare till att patienten får träffa samma läkare vid besök i vården. I en del fall kan det vara en administrativ åtgärd.