Det saknas idag information om läkemedel riktad till barn och unga, konstaterar Läkemedelsverket i en rapport.

– Vi ser insatser på det här området som viktigt för folkhälsan – både i unga år men även senare i vuxenlivet. Kunskap är centralt för att kunna ta kloka beslut kring läkemedel, säger projektledaren Elin Kimland, sakområdesansvarig för barn och läkemedel vid Läkemedelsverket.

Elin Kimland
Elin Kimland

Vad ser ni för behov?

– Det handlar främst om grundläggande kunskaper om läkemedel – dess nytta, risker för biverkningar, att kunna värdera reklam och annan information. Bilden är ganska tydlig från både representanter i den nationella läkemedelsstrategin och de vuxna och barn vi tillfrågat genom enkäter om att detta är viktigt.

Läkemedelsverkets kartläggning – som en del av en första rapport i ämnet utifrån ett uppdrag inom nationella läkemedelsstrategin – ger en ganska nedslående bild av situationen i dag. Tänkbara kunskapskällor som exempelvis 1177 Vårdguiden saknar informationsmaterial som riktar sig direkt till barn och ungdomar. Inte ens Läkemedelsverket och dess webbplats går fri från kritik i den delen.

Läkemedelsportalen Fass har omfattande läkemedelsinformation, men i dagsläget finns inte material som direkt riktar sig till barn.

– Läkemedelsverkets pilotprojekt med information för barn är mycket positivt och vi sprider det gärna i Fass också om det ges möjlighet, säger Gunilla Englund, affärsutvecklingsansvarig på Fass.

På Fass finns sedan förra året möjligheter för företagen att publicera så kallade ”villkorade utbildningsmaterial” för en korrekt och säker läkemedelsanvändning som är kopplade till ett läkemedels godkännande. Här finns en del informationsmaterial som är riktade till barn och deras vårdnadshavare.

Läkemedelsverket inleder nu arbetet med att ta fram riktad läkemedelsinformation, delvis med Finland som förebild.

– Fimea har som läkemedelsmyndighet i Finland utvecklat en särskild webbportal med tillhörande utbildningsmaterial, Läkemedelsfostran, att använda inom grundskolan, säger Elin Kimland.

– Det är ett gediget material som kan inspirera vårt arbete. Samtidigt finns utmaningar också med att rikta fokus så tydligt mot skolan. En erfarenhet från Finland är att det är svårt att nå ut brett med information när enskilda lärares intresse för materialet kan vara avgörande.

Hon tillägger att den svenska skolans läroplaner saknar mål för grundläggande kunskaper om läkemedel, även om området lyfts fram inom biologi och idrott.

Vänder sig direkt till barn och unga

Läkemedelsverkets inriktning är därför ett kunskapsmaterial som vänder sig direkt till barn och ungdomar men som också ska vara användbart för vårdnadshavare.

Myndigheten vill även se skolsköterskor och skolläkare som en viktig resurs i arbetet.

– Under hösten kommer vi att rekrytera en panel med barn och ungdomar som får testa en första omgång med kunskapsmaterial som vi tar fram. Tanken är att vi ska kunna publicera färdig information under 2021 men vi ser det också som en pågående process där man kan behöva lägga till och ta bort information hela tiden, säger Elin Kimland.

– Publicering är tänkt på Läkemedelsverkets webbplats men vi har också en tanke om att göra en film som exponeras bredare. Folkhälsomyndigheten har exempelvis gjort det på temat lär dig mer kring HPV-vaccination.

I materialet vill myndigheten bland annat lyfta fram skillnader mellan godkända läkemedel och andra produkter, effekter och biverkningar av läkemedel, kunskap om olika beredningsformer/styrkor samt hur man handlar läkemedel på ett säkert sätt.

Av enkätundersökningen framgår att tre källor dominerar idag för barn som söker information om läkemedel: vuxna i närheten (exempelvis förälder eller lärare), sjukvården och internet (främst google eller wikipedia).

I enkätdelen som vänder sig mot vuxna – med en hög andel skolläkare och skolsjuksköterskor bland dem som svarat – anger 40 procent mellanstadiet som den mest lämpliga målgruppsåldern för läkemedelsinformation, följt av 20 procent som svarar högstadiet.

– Ofta kommer frågan om lämplig ålder upp, men det är väldigt svårt att säga något exakt eftersom det är så stor skillnad på barns mognad. Men vi tänker oss högstadieålder som primär målgrupp och med inriktningen att det ska vara ett kunskapsmaterial som både unga och vuxna kan ta del av, säger Elin Kimland.