Uppdraget ger Läkemedelsverket en samordnande roll i arbetet med att så tidigt som möjligt nå ut med information om läkemedel som är restnoterade. Myndigheten behöver också förbättra informationsspridningen om vilka alternativa behandlingar som rekommenderas när en brist uppstår för ett läkemedel.
– Uppdraget innebär att skapa en formell struktur för samverkan mellan alla involverade – läkemedelsbolag, distributörer, apotek och vården. De har redan en dialog, men den måste formaliseras. Det handlar om att i mycket större utsträckning vägleda sjukvården om alternativa behandlingar, säger socialminister Lena Hallengren (S) till TT.
Och regeringen vill att ett bättre system snabbt ska finnas på plats. Lena Hallengren skriver på Twitter: ”Redan vid årsskiftet är förhoppningen att vi ska ha ett bättre fungerande system. Alla i vårdkedjan måste känna till sin roll vid problem med restning. Vidare fortsätter arbetet globalt och inom EU för att motverka orsakerna bakom brist på läkemedel”.
Viktigt att tydliggöra roller
Bengt Mattson, expert på LIF – de forskande läkemedelsföretagen, ser mycket positivt på beskedet från regeringen:
– Vi inom branschen har länge efterlyst just detta uppdrag till Läkemedelsverket, och det är glädjande att det nu kommit. Vi kan inte i Sverige lösa det globala problemet med att bristsituationer uppstår, men vi kan genomföra konkreta åtgärder för att bättre hantera bristerna när de uppstår. Att alla aktörers roller och ansvar tydliggörs är helt centralt, säger Bengt Mattson.
En förklaring till att brister på enskilda läkemedel blivit vanligare på senare år är enligt honom att aktörer i alla led i läkemedelskedjan av ekonomiska skäl håller allt mindre lager. Det innebär att en störning någonstans i systemet snabbt kan leda till en bristsituation. I Sverige har vi också tagit bort de beredskapslager för läkemedel som tidigare fanns. En annan förklaring är ökad global efterfrågan på läkemedel och vacciner:
– I grunden är ökad efterfrågan något positivt, då det bidrar till ökad global folkhälsa. Men det gör att tillgången inte alltid kan matcha efterfrågan. Det uppstår också en konkurrenssituation om leveranser där ett litet land som Sverige kan prioriteras lägre än stora marknader, eller länder som har avtal om volymer, säger Bengt Mattson.
Fass en effektiv informationskanal
För att snabbare och bättre kunna nå ut med information om läkemedelsbrister behövs effektiva informationskanaler. Här har möjligen Sverige en fördel i förhållande till andra länder genom att vi via Fass redan har en utvecklad infrastruktur för läkemedelsinformation, menar Anna Wessling, chef för Fass:
– Fass med över fyra miljoner besök i månaden når ut med samlad läkemedelsinformation till såväl hälso- och sjukvården som allmänheten. Fass finns tillgängligt i alla journalsystem i Sverige, och är den naturliga källan för läkemedelsinformation för befolkningen, säger Anna Wessling.
På Fass.se finns redan en funktion för aktuell lagerstatus för nästan alla läkemedel i Sverige. Fass kan även kompletteras med att visa upp Läkemedelsverkets information om eventuell brist för ett läkemedel, inklusive vilka råd som ges kring alternativ behandling.
– Vi skulle relativt snabbt kunna bygga en funktion för att tillgängliggöra Läkemedelsverkets information om restnoteringar. Vi ser fram emot fortsatt dialog kring detta med Läkemedelsverket, säger Anna Wessling.