För tio år sedan infördes det nationella vaccinationsprogrammet mot HPV-virus för alla flickor i åldern 10-12 år, i syfte att förebygga livmoderhalscancer. Sedan dess har diskussionen pågått kring huruvida även pojkar borde vaccineras. Detta har bland annat gällt att så kallad flockimmunitet inte kan uppnås om inte även pojkar vaccineras. Forskning har också visat att nya vaccin kan förebygga andra cancerformer som även drabbar män, som analcancer, svalgcancer och peniscancer.
– Det har ju visat sig att HPV-virus utöver livmoderhalscancer kan orsaka en rad andra cancerformer som drabbar män. Ett antal dödsfall i cancer skulle kunna undvikas i framtiden om vi även vaccinerade alla pojkar, säger Bengt Mattson, vaccinexpert på LIF – de forskande läkemedelsföretagen.
– Det är viktigt att förstå att ju fler vi vaccinerar desto större är möjligheterna att förebygga de här cancerformerna. Vi uppnår en flockimmunitet. Ju högre vaccinationstäckning desto större chans att vi kan få bort de här sjukdomarna från samhället.
Ett antal länder har de senaste åren infört HPV-vaccination av både pojkar och flickor, exempelvis Danmark, Norge, Storbritannien, Kroatien, Australien och Kanada.
Folkhälsomyndigheten föreslog till regeringen under 2017 att ett nationellt vaccinationsprogram av pojkar mot HPV-virus skulle införas. Sedan dess har förslaget remissbehandlats och i princip alla remissinstanser var positiva, men regeringen har ännu inte fattat sitt beslut.
Socialminister Lena Hallengren (S) säger i en intervju med Sveriges Radio på måndagen att anledningen är att SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, beräknade kostnaderna för att införa vaccinationsprogrammet till betydligt högre än Folkhälsomyndigheten. Därför har regeringen gett ett tilläggsuppdrag till Folkhälsomyndigheten att utreda kostnaderna på nytt.
Folkhälsomyndigheten skriver i ett mail till LIFe-time att myndigheten i fredags, den 15 mars, fick ett uppdrag av regeringen att komplettera beslutsunderlaget om HPV-vaccination av pojkar: ”Kompletteringen skulle särskilt fokusera på den samhällsekonomiska analysen, mot bakgrund av tillgång till nya vaccin, som inte fanns då vi redovisade beslutsunderlaget i oktober 2017. Vi kommer att uppdatera våra epidemiologiska och hälsoekonomiska modeller och göra nya beräkningar av kostnader och hälsovinster ur ett samhällsperspektiv”, skriver Hélène Englund, utredare vid Folkhälsomyndigheten.
Bengt Mattson menar att det tyvärr verkar finnas någon form av allmän senfärdighet inom regeringen när det gäller vacciner. Han frågar sig om det kan bero på att man inte riktigt fullt ut förstått hur enormt värdefullt det är med vaccin för att förebygga ohälsa.
– Det finns ett antal andra förslag från Folkhälsomyndigheten om vaccinationer som ligger på regeringens bord i väntan på beslut. Det gäller nationella vaccinationsprogram för riskgrupper, för äldre. Det gäller exempelvis influensa, pneumokocker och hepatit B. Följderna kan bli ett antal dödsfall beroende på att vi inte förebygger de här cancerformerna. Men det leder också till ojämlikhet. Dels den uppenbara ojämlikheten mellan könen när flickor vaccineras men inte pojkar, dels den regionala ojämlikheten när olika regioner – i avsaknad av ett nationellt vaccinationsprogram – kan fatta olika beslut om att införa regionala vaccinationsprogram, säger Bengt Mattson.