
Fick ej ut handlingar
Under perioden mellan augusti 2014 och april 2015 förekom flera kontakter mellan Läkemedelsverket och GSK. Företaget begärde ut underlag som myndigheten baserade sitt beslut på, men fick nej. GSK yrkade då hos Kammarrätten i Stockholm att ”sammanställda och anonymiserade uppgifter” skulle lämnas ut. Den 4 maj 2015 meddelade Kammarrätten att Läkemedelsverket skulle lämna ut uppgifter som hämtats in från sjukvården med undantag för personnummer i uppgifterna. I övrigt återförvisades målet till Läkemedelsverket för ny prövning av utlämning av uppgifter från Socialstyrelsens läkemedelsregister, dödsorsaksregister och patientregister.
Simon Rothstein Frankander
Överklagade myndighetens beslut
Den 19 maj 2015 överklagade GSK Läkemedelsverkets beslut att stoppa paracetamol i dagligvaruhandeln från och med den 1 november 2015. Företaget begär också att beslutet inte verkställs innan domstolen har avgjort ärendet slutgiltigt. Simon Rothstein Frankander, kommunikationschef på GSK, är kritisk mot att företaget inte fått ta del av underlag för Läkemedelsverkets beslut. Det har försvårat företagets bedömning av beslutet. Enligt förvaltningslagen har en part i målet rätt att ta del av underlag i ett ärende när det handlar om myndighetsutövning, till exempel en studie, som innehåller en analys av försäljning av paracetamol och förekomst av förgiftningar med paracetamol. – Patientsäkerheten är grundläggande för oss, men för att vi ska kunna bedöma Läkemedelsverkets studie måste vi få se den. För övrigt är transparens och öppenhet grundläggande för oss. Sedan mer än tio år publicerar vi alla data från våra kliniska prövningar, säger han.
Anders Blanck
Kan försämra verkets förtroende
Anders Blanck, vd för LIF – de forskande läkemedelsföretagen, är oroad för att beslutet kan påverka det stora förtroendet för Läkemedelsverket internationellt. Lika självklart som att höga vetenskapliga krav ska ställas på läkemedelsföretagens dokumentation är att samma krav ska ställas på den dokumentation som Läkemedelsverket grundar sina beslut på. – Av det som visats hittills framgår inte att det finns ett orsakssamband mellan försäljning av paracetamol i dagligvaruhandeln och ökat antal förgiftningar. Vi saknar en grundlig konsekvensanalys. Myndigheten bör dessutom presentera en plan för hur den förväntade nergången av förgiftningsfall ska följas upp och vilka åtgärder som planeras om så inte blir fallet, säger han.Den totala försäljningen av paracetamol, räknat som definierade dygnsdoser per invånare, har ökat kraftigt mellan år 2000 och år 2013 – men hela ökningen beror på en mer än fördubblad förskrivning på recept (se illustrationen). Försäljning av receptfritt paracetamol utanför apotek har tillkommit under senare år men den motsvaras av en lika stor minskning av receptfri försäljning på apoteken.