Bristande patientcentrering kan förklara låg användning av moderna läkemedel i Sverige

Brister i mötet mellan patient och läkare kan vara en delförklaring till att nya moderna läkemedel används i lägre utsträckning i Sverige än i andra jämförbara länder. Det framkom vid ett LIF-seminarium den 30 juni 2015 som analyserade skillnader i läkemedelsanvändning mellan olika länder. ALMEDALEN 2015 Flera rapporter som analyserat användningen av moderna läkemedel visar att Sverige har en anmärkningsvärt låg användning jämfört med andra länder. I den första brittiska rapporten från 2010 placerade sig Sverige näst sist bland 14 jämförbara länder. I en ny undersökning från 2014 var Sverige näst sist bland 13 länder. En djupare analys av den senare rapporten visar att för flera läkemedelsgruppen låg användningen i Sverige betydligt lägre än genomsnittet för samtliga undersökta länder. Inom exempelvis nya diabetesläkemedel är användningen i Sverige endast 18 procent av det internationella genomsnittet.

Sverige halkar efter

Vid seminariet presenterade Per Troein, strategisk partner vid analysföretaget IMS Health, en jämförelse av läkemedelsanvändningen i Sverige samt i Frankrike och Spanien; två länder som placerar sig högst i de tidigare rapporterna. Den visar att Sverige nu halkar efter även när det gäller breda hälsojämförelser som antalet dödsfall i hjärt-kärlsjukdomar och förväntad återstående livslängd efter 60 års ålder. – Vi var tidigare ett land som var bland topp 5 i världen i förväntad livslängd, men i dag är vi bland topp 15. Den enda västeuropeiska land med lägre förväntad livslängd efter 60 än Sverige är Danmark, sade Per Troein.

Mindre patientcentrering

En teori till Sveriges förhållandevis låga användning av nya läkemedel som Per Troein förde fram är att sjukvården i betydligt lägre grad än andra länder är patientcentrerad. Han visade resultat från olika undersökningar som visar att svenska patienter känner att de inte har tillräcklig tid med sin läkare. De diskuterar i lägre grad vilket medicinskt mål behandlingen har, och uppmanas inte att ställa frågor till sin läkare. – Det här väcker en rad frågor om hur relationen mellan läkare och patienter fungerar i Sverige. Här tror jag vi har en stor utmaning. Man kan fråga sig om patientdialogen är tillräckligt bra för att patienten ska vara motiverad att ta sina läkemedel, sade Per Troein.

Stockholm jobbar för bättre tillgänglighet

I panelsamtalet menade Marie Ljungberg Schött (M), sjukvårdslandstingsråd i Stockholms läns landsting att man under ett antal år jobbat hårt med att förbättra tillgängligheten inom sjukvården. – Även om vi har mycket personal så hade vi behövt fler läkare. Vi behöver fundera på hur vi använder annan vårdpersonal som kan avlasta läkarna, som kontaktsjuksköterskor. Det kan innebära att läkarna i högre grad kan koncentrera sig på patientnära arbete. Det kan vara en väg framåt, sade Marie Ljungberg Schött.

Västra Götaland jobbar med ordnat införande

Helén Eliasson (S), oppositionsråd i Västra Götalandsregionen, lyfte fram att processen med ordnat införande är viktig och att den kan ge bättre läkemedelsanvändning. Västra Götaland har även infört introduktionsfinansiering för nya läkemedel under de första tre åren. – Det har vi infört för att få ut de här behandlingarna så fort som möjligt. Sen har vi sett i efterhand att man trots detta inte nått följsamhet. Här måste vi politiker ta ett större ansvar, sade Helén Eliasson.

Bilder

Panelen. Foto: LIF, Lotta Fogelström (CC BY-NC-ND 3.0) Per Troein, Marie Ljungberg Schött, Helén Eliasson. Foto: LIF, Lotta Fogelström (CC BY-NC-ND 3.0)