Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor, varje år drabbas omkring 8 000 personer. Idag kallas svenska kvinnor från 40 till 74 år till mammografiundersökning för att upptäcka bröstcancer. Men endast två av tre tumörer upptäcks vid mammografi. För att alla tumörer ska hittas tidigt behöver screeningen individanpassas, är budskapet i Bröstcancerrapporten 2019.
– Idag vet vi att det finns ett flertal riskfaktorer för bröstcancer. Att föda många barn, föda första barnet tidigt i livet, amma, att inte använda hormonersättningsmedel eller röka och att vara fysiskt aktiv, minskar risken. Genetiska faktorer samt att ha bröstcancer i släkten ökar den däremot, säger Per Hall, professor i strålningsepidemiologi vid Karolinska Institutet och ledare för Sveriges mest omfattande bröstcancerstudie, Karmastudien.
– Gör man en djup analys av kvinnors mammografibilder får man ytterligare information om risker, säger Per Hall och förklarar att bröstens täthet och så kallade förkalkningar i bröstvävnaden påverkar risken. Lägger man sedan ihop samtliga faktorer kan man med hyfsad hög säkerhet beräkna den individuella risken för bröstcancer. Men dagens mammografiscreening tar inte hänsyn till dessa riskmarkörer.
Täta bröst riskfaktor
Drygt 40 procent av de svenska kvinnorna mellan 40–74 år har så kallade täta bröst och omkring tio procent av dessa kvinnor har mycket täta bröst. Kvinnor med täta bröst är drabbade på två sätt, de har fyra till sex gånger högre risk att drabbas av bröstcancer och dessutom är deras mammografibilder extra svåra att tyda eftersom den täta körtelvävnaden kan dölja en potentiell tumör. Därför behöver kvinnor med täta bröst en mer individanpassad screening där undersökningsmetoderna anpassas efter individuella förutsättningar, anser Bröstcancerförbundet.
Enligt Bröstcancerrapporten 2019 erbjuder nio av tio radiologer ingen annan metod än mammografiundersökning för dessa kvinnor. Samtidigt skulle majoriteten, 52 procent, av radiologerna vilja ha individanpassad screening.
– För att upptäcka alla cancrar tidigt och för att Sverige fortsatt ska ligga i framkant när det gäller bröstcancervården är individanpassad screening ett viktigt nästa steg, säger Per Hall. Men då krävs det att vi startar stora studier för att se vilka effekterna blir av att gå från åldersbaserad screening till att undersöka kvinnor på basen av deras risk.
Per Hall påpekar att när kvinnor kallas till mammografiscreening bör de tillfrågas om de vill få sin risk för bröstcancer beräknad. De som svarar ja får då besvara ett tiotal frågor och tillåter också att deras mammografibild analyseras. Den individuella risken kan uppskattas så snabbt som inom några minuter.
Kvinnor med låg risk kan screenas mer sällan
– De kvinnor som har en låg risk behöver sannolikt inte screenas lika ofta som idag, vartannat år, kvinnor med medelhög risk kan fortsätta att screenas som idag. För de cirka 15 – 20 procent som löper hög risk att drabbas bör screeningen skräddarsys och kanske utföras oftare än idag. Har kvinnorna täta bröst behövs ytterligare undersökningar med metoder som bättre identifierar en eventuell cancer, säger Per Hall.