Det finns skillnader i sjukvården. Och det finns ojämlik vård. Men det går inte att sätta ett likhetstecken mellan vårdskillnader och ojämlik vård. Alla skillnader beror inte på ojämlik vård eller orättvis fördelning av vårdens resurser. Tvärtom skulle en jämn fördelning av resurser leda till en mer ojämlik vård.
De mest sjuka och resurssvaga patienterna har laglig rätt till mer vård och större resurser än de som inte är svårt sjuka och resursstarka. Det kan också vara högst legitimt och angeläget att de förra patienterna får ett annat bemötande än de senare.
Men andra skillnader i vården kan inte förklaras med olika medicinska behov och därmed är de omotiverade. Ämnet omotiverade och väsentliga skillnader i vård, behandling och bemötande analyseras i en ny rapport från Myndigheten för Vårdanalys, ”
En mer jämlik vård är möjlig”.
Geografi, kön, ursprung, psykiskt tillstånd
I rapporten presenteras åtta omotiverade och väsentliga skillnader:
- Geografiska skillnader i väntetid från remiss till behandling av lungcancer. Enligt Vårdanalys är det osannolikt att de regionala skillnaderna har uppstått på grund av olika medicinska förutsättningar eller behov hos patienterna.
- Geografiska skillnader i hur många med diagnos som hämtar ut läkemedel mot alkoholberoende. Inte heller här kan skillnader mellan landstingen förklaras med olika medicinska förutsättningar eller behov, enligt rapporten.
- Olika läkemedelsbehandling av män och kvinnor med hjärtsvikt. Att fler män än kvinnor behandlas med RAAS-hämmare, som har en god effekt vid hjärtsvikt, är medicinskt ogrundat, enligt rapporten.
- Olika information om läkemedelsbiverkningar till män och kvinnor. Att fler kvinnor än män bedömer att de inte fått tillräcklig information om biverkningar är en omotiverad skillnad, enligt Vårdanalys.
- Strokepatienter födda i Sverige behandlas oftare med warfarin än patienter födda utanför EU. Patienter har oavsett ursprung samma behov av behandling och därmed är skillnaden omotiverad. Det finns inga belägg för att patienter födda utanför EU skulle ha sämre möjlighet att tillgodogöra sig behandling eller ha sämre följsamhet eller deltagande i kontroll och uppföljning, anser Vårdanalys.
- Strokepatienter med hög utbildning får oftare warfarin än patienter med låg utbildning. Det finns inga argument för att strokepatienter med låg utbildning skulle ha sämre förutsättningar att tillgodogöra sig warfarinbehandling och skillnaden är därför omotiverad, anser Vårdanalys.
- Lågutbildade patienter med schizofreni får oftare två eller fler antipsykotiska läkemedel än högutbildade. Att behandlas med flera läkemedel är oftast inte positivt. Enligt kliniska riktlinjer bör behandling med ett läkemedel kombineras med psykologisk behandling och psykosociala insatser. Två eller fler samtidiga läkemedel bedöms vanligen som en indikator för sämre vårdkvalitet, även om det finns undantag där mer än ett läkemedel är positivt för patienten. Det finns inget som talar för att lågutbildade oftare har behov av kombinationsbehandling och därför bedömer Vårdanalys skillnaden som omotiverad.
- Psykiskt sjuka människor med akut hjärtinfarkt behandlas mindre ofta med ballongvidgning som andra patienter. Båda grupperna bedöms ha lika stort värde av ballongvidgning och därför är skillnaden omotiverad, konstaterar Vårdanalys.
Organisation och resurser kan förklara ojämlik vård
I rapporten identifieras ett antal orsaker till omotiverade och väsentliga skillnader i vården. En del kan förklaras med att organisationen av vården ser olika ut, att tillgången till utrustning varierar och att olika lokala behandlingstraditioner leder till ojämlika skillnader mellan landsting.
Mötet mellan en patient och vårdpersonalen är en viktig förklaring till ojämlik vård, enligt rapporten. En del av detta kan bero på att sjukvården inte tillräckligt tar hänsyn till och anpassar vården utifrån patientens bakgrund och förutsättningar. Generaliserade förutfattade meningar om en patientgrupp kan leda till ojämlik behandling av olika enskilda patienter. Till det kan komma att ett omedvetet beteende hos vårdpersonalen, som grundas i normer och värderingar, leder till ojämlik behandling.
Bristande kunskaper och förståelse om psykisk sjukdom hos vårdpersonal inom kroppssjukvård kan leda till att patienter med både psykisk och kroppslig sjukdom får en sämre, ojämlik vård.
Rapporten tar även upp att brister i kunskapsstyrningen kan bidra till omotiverade skillnader i vården av olika grupper av patienter.
Förslag som syftar till ökad jämlikhet
Som rubriken på rapporten är formulerad finns det möjligheter att minska ojämlikheterna i vården. Rapporten sammanfattar sina förslag i följande punkter.
- Ta fram en nationell modell för att mäta och följa upp ojämlik vård.
- Kartlägg geografiska skillnader i resurstillgång.
- Skapa en nationell kunskapsbank där effekterna av metoder som har provats för öka jämlikheten i vården samlas systematiskt.
- Öka kunskaperna om vilken roll värderingar, normer och förutfattade meningar påverkar mötet mellan patient och vårdpersonal och beslut om val av behandling.
- Stärk vårdprofessionernas förutsättningar att bedriva en mer jämlik vård.
- Stärk och kompensera utsatta grupper i deras möte med vården.
Bild
Rapport. Foto: Collage, LIF, Lotta Fogelström (CC BY-NC-ND 3.0)
