På ett övergripande plan är kvaliteten på diabetesvården ungefär densamma i Skåne som i landet som helhet. Men när man analyserar data för enskilda sjukhuskliniker eller enskilda primärvårdsenheter finns stora skillnader. Det framgår av en analys av data från det Nationella Diabetesregistret, NDR.
Analysen har genomförts av Anders Nilsson, diabetesläkare, Ängelholm, som också är kontaktperson i regionen för NDR. Anders Nilsson presenterar sin rapport på ett Diabetes-ting i Eslöv den 19 april. Det mötet arrangeras av Diabetesföreningen i Skåne län i samarbete med LIF, de forskande läkemedelsföretagen.
Bakgrunden till analysen är att man hade misstanken att det kunde finnas stora skillnader i kvalitet mellan enskilda vårdcentraler och andra mottagningar som ingår i Skånes Hälsoval.
I ett avseende ligger Skåne sämre till än på många andra håll i landet. Endast drygt 70 procent av regionens diabetiker ingår i NDR, en låg andel jämfört med landstingen i Värmland, Kronoberg, Gävleborg och Västmanland som har 100 procents deltagande.
Men lika lite som att Region Skåne skiljer ut sig i landet så finns inte heller några större skillnader mellan olika delar av regionen.
– I Malmö ser det ut ungefär som i Helsingborg eller Kristianstad, säger Anders Nilsson.
Vissa sjukhus är frikostiga med insulinpump
För att upptäcka skillnader i kvalitet måste man gå ner en nivå till; till enskilda sjukhuskliniker och primärvårdsmottagningar. Och då framstår stora skillnader inom både sjukhusvården och primärvården. Andelen typ 1-diabetiker med insulinpump är ett tydligt exempel. – Det finns kliniker där varannan patient behandlas med insulinpump, medan det bara är 10-15 procent på andra kliniker, säger Anders Nilsson. Ett viktigt mål för behandlingen i primärvården är att patienterna ska ha ett ”långtidssocker”, HbA1c, som inte överstiger 52 (millimol per mol). Patienter kan med bra behandling nå under detta värde. – På de bästa vårdenheterna nådde 70 procent av detta mål, medan de sämsta låg på endast 35 procent av patienterna, säger Anders Nilsson. Liknande spridning sågs i andelen patienter som nådde behandlingsmålet för blodfetter, kolesterol. Det gäller även behandling av högt blodtryck, en annan riskfaktor som särskilt diabetiker är känsliga för. Målet för behandlingen är ett blodtryck på högst 130/80 mm Hg och den mottagning som var bäst lyckades få 40 procent av patienterna ner till denna nivå. På enheten med minst framgångsrik blodtrycksbehandling var det bara 7 procent som nådde målnivån. I analysen kunde man även se att användningen av nya dyra diabetesläkemedel varierade kraftigt mellan olika vårdcentraler. Dock har man ännu inte undersökt samband mellan läkemedelsanvändning och vårdkvalitet.Patienter som inte når behandlingsmål riskerar dö i förtid
Anders Nilsson