Fler transplantationsoperationer genomförs i Sverige, men fortfarande väntar flera hundra människor på donerade organ.

Den första veckan i november är donationsveckan. När den inleds år 2020 har 141 personer sedan årsskiftet blivit organdonatorer efter sin död, vilket är fler än förra året. I många länder har antalet donationer sjunkit kraftigt under pandemin, men inte i Sverige.

– Det är ju en livräddande behandling som om möjligt måste fortgå även under pandemin, säger Agneta Holmström, chef för Nationellt donationscentrum på Socialstyrelsen.

Agneta Holmström
Agneta Holmström

Hon betonar att inte minst intensivvården gjort ett stort arbete för att upprätthålla donationsverksamheten. En del av den sattes dock på paus under pandemins första månader. Planerade njurtransplantationer med levande givare stoppades, men har börjat komma igång igen nu. Vävnadsdonation, av exempelvis ben, hud och hornhinnor, har också minskat mycket under pandemin.

– I båda fallen har det väl handlat om att man behövt fördela personal på annat sätt för att den ska räcka till, och i början var det också svårt att veta hur man skulle testa organ och vävnader för att inte riskera smittspridning, säger Agneta Holmström.

Få donationer trots positiv inställning

Svenskarnas donationsvilja är mycket hög, mer än åtta av tio tillfrågade säger sig vilja donera organ efter sin död. Men mindre än var femte svensk har skrivit in sin vilja i donationsregistret. En del har istället fyllt i ett donationskort, men i år betonar Socialstyrelsen att det bästa är att använda registret och dessutom prata med sina anhöriga. Myndighetens senaste årsrapport om organdonation visade att när den avlidnas vilja var känd, var svaret ja i över 85 procent av fallen. När den avlidnas vilja var okänd sa familjen nej i drygt en tredjedel av fallen.

– Om man inte gjort sin vilja känd blir det väldigt svårt för de anhöriga och vården i en redan svår situation. Därför vill vi gärna att fler ska ta ställning. Vi kanske inte ska vara så rädda att prata med varandra om döden, säger Agneta Holmström.

Trots den positiva inställningen ligger Sverige ganska lågt i donationstal bland Europas länder. Vi har omkring 19 avlidna organdonatorer per miljon invånare varje år. I Finland är siffran 26, och där siktar man på att öka betydligt. I Frankrike är siffran omkring 30, och i Spanien som har flest organdonationer i världen blir närmare 50 personer per miljon invånare donatorer efter döden. Organ från en donator kan gå till upp till åtta personer.

– Det finns flera framgångsfaktorer för att få upp donationstalen. Ett är att den enskilde gör sin vilja känd, men de övriga är att vården har den organisation och struktur som behövs, och att vårdpersonalen har kunskap och utbildning i donationsfrågor.

Ovanlig situation kräver mer utbildning

Ingen som avlider på vårdavdelning kan bli organdonator. De som blir donatorer vårdas alltid på intensivvårdsavdelning, och även där är det få avlidna som kan bli donatorer. Det betyder att många i personalen inte hinner få mycket erfarenhet av frågan. Som ett stöd för övrig personal finns särskilda donationsansvariga läkare och sjuksköterskor – och det ska varje intensivvårdsavdelning ha tillgång till. Enligt Socialstyrelsen saknar dock mer än hälften av avdelningarna donationsansvarig med skriftlig uppdragsbeskrivning och rekommenderad tid avsatt för jobbet.

En färsk kartläggning gjord av Nationellt donationscentrum visar också att donationsfrågan hanteras helt olika på svenska lärosäten. På vissa läkarprogram ägnar man några timmar åt frågan, på andra ingen tid alls. På sjuksköterskeutbildningarna med påbyggnadsutbildningar varierar tiden för donationskunskap mellan noll och fjorton timmar.

– Det är den första kartläggning som gjorts av detta. Bara att vi visar hur det ser ut kan förhoppningsvis göra skillnad och kan utgöra en start för mer utbildning inom donationsområdet, säger Agneta Holmström.

Hon hoppas också att regioner och sjukhus fortsätter stödja och lära av varandra, och i Nationellt donationscentrums uppdrag ingår att hjälpa till med samordning och kunskapsstöd. Kampanjen för att få fler svenskar att skriva in sig i donationsregistret fortsätter också, även när donationsveckan är slut, främst på sociala medier.