Efter en trög start har många regioner nu beslutat om vaccination av pojkar i övre tonåren och unga män som inte erbjudits vaccination via skolan.
Sedan december 2024 är myndighetens rekommendation att vaccinera alla, oavsett kön, till och med 26 år, som inte tidigare fått vaccin mot HPV. Syftet är att minska förekomsten av HPV-orsakad cancer där ett mål satts om att utrota spridningen av HPV-virus 2027.
Folkhälsomyndighetens rekommendationer är inte bindande. Det är upp till regionerna att besluta om eventuell vaccination och i så fall mot vilka grupper och till vilken kostnad.
Trög start
Men efter en trög start under våren har många regioner nu beslutat om så kallad catch up-vaccination som framför allt omfattar pojkar i övre tonåren och unga män som inte erbjudits vaccination via skolan.
Tina Crafoord, chef för enheten för vaccinationsprogram på Folkhälsomyndigheten. tycker över lag att regionerna tagit till sig rekommendationerna på ett positivt sätt:
– Det är naturligt att det kan dröja till beslut i en del regioner, men när vi tittade i början av sommaren så hade exempelvis regionerna Halland, Skåne, Uppsala och Värmland beslutat om att erbjuda ovaccinerade personer under 27 år gratis vaccination. Västerbotten och Örebro gick ut med subvention mot besöksavgift, Västernorrland erbjöd kostnadsfritt upp till 19 år.
Stockholm, VGR, Kronoberg, Blekinge och Jämtland är andra regioner som ställt sig bakom myndighetens rekommendationer.
Könsneutralitet positivt
Från Folkhälsomyndighetens sida lyfts värdet av att olika insatser mot HPV kan stödja varandra.
– En effekt av att vi sedan 2020 erbjuder även pojkar vaccination via skolan är att ämnet blivit mindre laddat. Det har varit viktigt för att få så många som möjligt att vaccinera sig. Så könsneutralitet i sig har en positiv effekt för att medvetandegöra att man ska vaccinera sig. Jag ser också ett värde i att man fokuserar på att HPV även kan orsaka annan cancer än livmoderhalscancer, säger Tina Crafoord.
HPV kan exempelvis orsaka analcancer och cancer i mun och svalg hos både män och kvinnor.
Att nu även unga män erbjuds vaccination kommer att ge minskad HPV-överföring från man till kvinna och därmed gynna båda könen.
Tonårspojkar bör prioriteras
Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska Institutet, uppmanar regionerna att tänka till ordentlig kring hur catch up-vaccination för den nya målgruppen ska genomföras.
– Här kan man få stor skillnad i folkhälsoeffekt och bäst sådan om man får hög täckning bland pojkar i övre tonåren. Så det är ditåt insatserna behöver riktas. Ett bra exempel är Region Stockholm som under hösten inleder ett pilotprojekt med kostnadsfri HPV-vaccination för pojkar födda 2007 och -08, säger Joakim Dillner.
På Folkhälsomyndigheten aktar man sig för att peka ut hur regionerna bör organisera arbetet. Men Tina Crafoord håller med om resonemanget och betonar den återkoppling som regionernas ger om fördelarna med vaccination via elevhälsan.
– Om man har det med sig så är det ju klokt att fokusera på pojkar födda 2007 och 2008 som fortfarande kan nås via elevhälsan, innan de går ut gymnasiet. De födelsekohorterna är pojkar som inte ingått i det nationella barnvaccinationsprogrammet för HPV.
– Sedan gäller ju generellt också att skydd mot HPV via vaccination ska ges i så tidig ålder som möjligt – med stigande ålder ökar risken för smitta med sexuella kontakter, säger Tina Crafoord.
Chans nå utrotningsmålet
Fram till 30 juni pågick en särskild satsning på gratis vaccination för unga kvinnor. Fokus i det projekt som RCC, Regionala cancercentrum i samverkan, leder är nu förstärkt screening för att hitta HPV-smittade och tidig behandling av cellförändringar.
Kraftsamlingen har som yttersta mål att förhindra spridning av HPV-virus från 2027 och på sikt utrota livmoderhalscancer.
Ambitionen var att nå 70 procents vaccinationstäckning i gratiskampanjen riktad till unga kvinnor.
– Nu landade det på 65 procent och det bidrar ändå ordentligt till att det verkligen inte är mycket HPV kvar. Med effektiv screening fram till 2027 borde vi ha goda möjligheter att nå utrotningsmålet. Jag brukar fråga medarbetare och kollegor och få till svar att det är runt 50 procents chans – själv tror jag på lite högre chans än så, säger Joakim Dillner.