Utredaren Anna Nergårdh lämnade till sjukvårdsminister Acko Ankarberg förslag om en satsning på att korta vårdköerna till vissa ingrepp.

Hon leder utredningen om behovsstyrd vård som förra året fick i tilläggsuppdrag att titta på engångsinsatser för att minska vårdköerna.

Vårdgarantin, som innebär en lagstadgad rätt att få vård inom 90 dagar, har sedan den infördes 2010 aldrig uppnåtts i sin helhet, konstaterar sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson, som gett utredningen uppdraget.

– Många försök har gjorts, stora ambitioner från många tidigare regeringar, men med facit i hand så har ingen lyckats särskilt väl, sade hon vid en pressträff i samband med att förslaget lämnades över.

Förslaget är utformat som en promemoria för att kunna genomföras snabbt, och består av tre delar.

Pengar för operationer

Utredningen föreslår en engångsutbetalning till samtliga regioner i syfte att ge fler patienter vård och korta köerna. Utbetalningen är direkt kopplad till antal genomförda operationer på områdena höftledsprotes, framfall och gråstarr. De tre diagnoserna är valda utifrån kriterierna att det är områden där det är långa väntetider, att väntetiderna skiljer stort mellan olika regioner och att patienterna riskerar att få en kraftigt försämrad livskvalitet om åtgärderna inte genomförs.

– Om vi väljer några få diagnosområden att börja med så kan vi utifrån det skapa ett lärande i systemet, säger Anna Nergårdh.

En annan anledning är att det är praktiskt genomförbart att korta köerna för just de tre diagnoserna och att det finns aktörer som säger att det här är något de kan hjälpa till med, tillägger hon.  

Utredningen är väl medveten om att det i samtliga tre fall handlar om tillstånd som kräver operation.

– Vi vet att många står i kö för utredningar eller medicinska interventioner, till exempel vid diabetes eller psykisk ohälsa. Min bedömning är att den typen av komplicerade förlopp inte riktigt lämpar sig är engångsinsatser. Just att kunna vara konkret med några diagnoser, där vi svart på vitt får svar på hur bra vi är använda all kapaciteten tillsammans, kan ge ett lärande.

Minska avtalshinder

Avsikten är att regionerna ska kunna välja att genomföra operationerna i offentlig regi, eller om resurserna inte räcker, hos idéburna eller privata vårdgivare. För att säkerställa det föreslår utredningen också en särskild satsning för att stärka regionernas vårdgarantifunktion, där Upphandlingsmyndigheten får i uppdrag att stödja regionernas arbete när det gäller att identifiera och minska administrativa hinder som försvårar användandet av de avtal som redan finns inom hälso- och sjukvården. 

Utredningen har kartlagt hur det går till om en vårdgivare i en region inte har möjlighet att ge vård i tid och konstaterar att regionerna tecknat många avtal som de inte utnyttjar fullt ut. Ibland kan det finnas ekonomiska skäl till varför man inte utnyttjar de avtal man har, men ibland handlar det om att man är lite osäker på vilka avtal man har och hur de ska användas, noterar Anna Nergårdh.

Utredningen föreslår också ett uppdrag till Upphandlingsmyndigheten att tillsammans med regionerna fundera över hur avtalen bättre kan användas.

Åtgärderna beräknas gå att genomföra till en kostnad av 500 miljoner kronor, varav huvuddelen ligger på satsningen på de tre diagnosgrupperna.

Sluta operera knäartros

Utredningens tredje förslag handlar om att frigöra kapacitet genom att utmönstra metoder som forskningen visar inte är ändamålsenliga, kallat Kloka kliniska val. Här har Socialstyrelsen sedan i fjol i uppdrag att utveckla verksamhetsnära stöd för att fasa ut vårdåtgärder som saknar patientnytta.

– Av historiska skäl och traditionellt så gör vi saker i hälso- och sjukvården som vi kanske faktiskt inte har belägg för att det är bästa att göra. Utvecklingen går fort. Därför måste vi ibland utmönstra metoder för att frigöra kapacitet att göra det vi faktiskt ska göra. En sådan åtgärd är artroskopisk kirurgi vid artros eller meniskskada. Just vid de här tillstånden visar all forskning att operation inte förbättrar för patienterna, konstaterar Anna Nergårdh.

Utredningen föreslår därför att regionerna ska vidta åtgärder för att inte utföra eller ersätta ingrepp som rör artroskopisk kirurgi vid artros eller meniskskada.