Mia von Euler
Mia von Euler är specialist i neurologi och klinisk farmakologi på Karolinska Universitetssjukhuset. Hon är, tillsammans med Professor Karin Schenck-Gustafsson, en av initiativtagarna till kunskapsbanken om kön och genusaspekter på läkemedel i syfte att ge en bättre och mer säker läkemedelsbehandling. Tjänsten erbjuder könsspecifik information om olika läkemedelsgrupper. Hittills är cirka 180 substanser registrerade och klassificerade. Målet är att kunskapsstödet ska omfatta 300 läkemedelssubstanser.
– Det är svårt att hitta saklig information om könsskillnader vid läkemedelsbehandling och det har vi reagerat på. Därför satte vi igång arbetet med att utveckla en kunskapsdatabas så att hälso- och sjukvårdspersonal kan beakta de skillnader som finns, både vad gäller kön, genus och även etnicitet.
Underbehandling ett problem
Sedan tidigare finns det "knappar" med information om läkemedel och amning, läkemedel och fosterpåverkan och en interaktionsfunktion i det elektroniska journalsystemet. Men forskarna bakom kunskapsstödet "Kön, genus och läkemedel" har valt att inte koppla det som en stödfunktion i journalsystemet. Skälet, menar Mia von Euler, är att det finns ett stort problem med underbehandling.
– Det är inte så stor mening att använda sig av en så kallad genderknapp om vi inte hittar de som behöver behandling. Därför har vi i nuläget valt att utveckla en kunskapsdatabas dit vårdpersonal, men också allmänheten, kan vända sig för att få information om könsskillnader och även referenser till studier. Det finns också en mer utförlig del om studierna på engelska. Vi har ett internationellt samarbete med bland annat den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA och vi vänder oss även till en internationell publik.
Problemen med underbehandling gäller för såväl kvinnor som för män. Det är visat att i förebyggande hjärt-kärlsjukvård får kvinnor i mindre utsträckning än män viss läkemedelsbehandling. När man exempelvis tittat på behandling av män och kvinnor med känd hjärtkärlsjukdom, men som inte drabbats av hjärtinfarkt, hade kvinnor över 70 år hälften så stor sannolikhet att få behandling, jämfört med män i samma ålder.
– Vi kan se att det också kan förhålla sig tvärtom. Kvinnor med depressionssjukdomar fångas lättare upp av vården och det finns sannolikt ett mörkertal med män med depression som inte hittas av vården och som därmed inte får adekvat läkemedelsbehandling, säger Mia von Euler.
Studier har visat att svenska män använder cirka hälften så mycket antidepressiva läkemedel som kvinnor. Samtidigt får kvinnor 25 till 50 procent mer slutenvård för depression och begår självmord hälften så ofta som män.
– Vi vet inte riktigt varför det ser ut så här, är depression underdiagnostiserad hos män och därför underbehandlad, eller drabbas kvinnor i större utsträckning och söker vård mer, dessa frågor behöver utredas närmare, säger Mia von Euler.
Mannen norm i studier
Det är också känt att den biomedicinska och kliniska forskningen länge haft mannen som norm. En amerikansk forskargrupp som analyserat flera hundra hiv-studier visar att kvinnor, som utgör närmare hälften av världens hiv-smittade, är kraftigt underrepresenterade i kliniska studier: i läkemedelsstudierna var cirka 19 procent kvinnor och i vaccinstudierna cirka 38 procent.
– Trots att kvinnor använder mer vård och konsumerar mer läkemedel är de underrepresenterade i många kliniska prövningar. Många behandlingsriktlinjer utgår också från män, säger Mia von Euler.
Vissa fysiologiska skillnader gör att män och kvinnor reagerar olika på samma läkemedel. Kvinnor rapporterar fler läkemedelsbiverkningar. Orsaken kan vara könsskillnader i farmkokinetik (hur läkemedel bryts ned i kroppen) eller farmakodynamik (läkemedelseffekter), menar Mia von Euler, men också det faktum att kvinnor använder fler läkemedel än män eller att kvinnor får högre doser i relation till kroppsvikt.
– Jag önskar att man kräver bättre könsspecifika analyser så att vi kan få en mer optimal och säker användning av våra läkemedel. Det lönar sig också ekonomiskt för industrin att ta hänsyn till könsaspekter. Jag skulle också vilja se att man även tar med aspekter på etnicitet. Det är exempelvis känt att både kvinnor och män från Ostasien har en större blödningsbenägenhet jämfört med européer när de behandlas med vissa läkemedel. Den här kunskapen behöver nå ut till förskrivare.
Kunskapsbanken uppdateras ständigt och det finns ett stort internationellt intresse för det svenska arbetet med genusmedicin. Nu vill fler länder ta efter satsningarna på en kunskapsbank.
– Vi har fått en stor och väldigt god respons från bland annat Japan och Holland som nu tittar på möjligheter att ta in tjänsten, säger Mia von Euler.
Fotnot: Med könsskillnader menas biologiska skillnader medan genusskillnader handlar om attityder i samhället, men också ekonomiska, etniska och socio-psykologiska aspekter.