En ny svensk studie visar att kvinnor i genomsnitt får diagnosen ADHD vid 23,5 års ålder, jämfört med 19,6 år hos män.
Studien Time after time visar att kvinnor i genomsnitt får diagnosen ADHD vid 23,5 års ålder, jämfört med 19,6 år hos män. Den största andelen av pojkarna får sin diagnos i 9-10 års åldern, medan den största andelen flickor har hunnit vuxit upp och blivit unga kvinnor.
– De har ofta kämpat på, signalerat sin frustration och sin utsatthet, men antingen har vi inte hört deras rop på hjälp eller så har vi missförstått deras symtom, säger Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykologi och docent vid institutionen för medicinska vetenskaper på Uppsala universitet, som varit huvudansvarig för studien.
Studien är genomförd av GODDESS ADHD, en internationell och tvärprofessionell forskargrupp, och bygger på data från Region Stockholm Studien som publicerats i tidskriften Journal of Child Psychology and Phychiatry. Studien bygger på data från besök i primärvård, specialistvård och slutenvård i Region Stockholm under åren 2001 och 2021, och inkluderar 85 330 personer, varav 37 591 var flickor och kvinnor som var äldre än 3 år när de fick sin ADHD-diagnos.
Kontakt med psykiatrin
Den visar att flickor och kvinnor i större utsträckning hade kontakt med psykiatrin innan de fick sin diagnos, och att de i högre grad medicinerades med ångestdämpande läkemedel och hade en mer utbredd förekomst av ångest, jämfört med pojkar och män med ADHD och med kvinnor i kontrollgruppen. I gruppen flickor och kvinnor med ADHD var det dubbelt så vanligt med ångest, och tio gånger vanligare med ätstörningar.
– När vi pratar med personal ute i verksamheterna vet alla vilka de här tjejerna är, man vet att de mår väldigt dåligt, att det är mycket turbulens och lidande runt omkring dem, men man vet inte av man ska göra med dem. Och när man inte vet, vågar man inte fråga, eftersom man inte vet vad man ska göra med deras svar, konstaterar Lotta Borg Skoglund.
En fördröjd diagnos kan få negativa konsekvenser för livet, konstaterar Lotta Borg Skoglund. I stället för en ADHD-diagnos får de behandling mot samsjuklighet som ångest, depression, ätstörning, självskada, missbruk, men många gånger fortsätter kvinnorna att söka vård. I väntan på diagnos så går tiden, och därför kallas studien Time after time.
– Ju äldre vi blir desto mindre struktur och stöd finns det omkring oss från omgivningen vilket också är ett problem. När man får diagnosen har föräldrarna kanske släppt taget och man har inte samma möjlighet att reparera de skador som skett.
Att få sin diagnos som vuxen innebär också att man själv måste ta initiativ till att få hjälp.
– Och det är ju grunden i ADHD-problematiken, att man har svårt att hålla tider, komma på överenskomna möten osv. Det krävs mycket mer av individen själv i vuxenpsykiatrin.
Hoppas öka kunskap
Lotta Borg Skoglund hoppas att studien ska öka kunskapen om att de här flickorna och kvinnorna finns.
– Om vi tittar på våra data så ser vi att de här flickorna och kvinnorna har varit på väldigt många olika ställen i vården utan att bli uppfångade för sina svårigheter. Det behövs kunskap på just de ställen som flickorna och kvinnorna är, och vi hoppas att studien ska bidra till det.
Nästa steg är skapa en struktur för att fånga upp kvinnorna.
– Vi jobbar i vår forskargrupp bland annat med att ta fram ett digitalt verktyg för att hitta de här flickorna tidigare, som även kan vara till stöd för egenvård men också för personal på ungdomsmottagningarna som får frågor och kan ge rådgivning kring detta.