Regeringen tillsätter en ny utredning om läkemedelsförsörjning.
– Vi behöver en nationell funktion för samordning och inköp av läkemedel, men vi behöver också regelmässigt veta hur vi hanterar fördelning och omfördelning av läkemedel, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson till Life-time.se.
Maria Landgren, läkemedelschef i Region Skåne, blir regeringens utredare. Som första punkt i direktiven till utredningen finns en nationell funktion för samordning och inköp av läkemedel. Redan i utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap föreslogs att Socialstyrelsen skulle få en sådan funktion men efter synpunkter från remissinstanser bedömer regeringen att det behövs en analys av hur en sådan funktion ska utformas och vilken aktör som är bäst lämpad att ansvara för funktionen.
Utredaren ska också titta på möjligt tvingande omfördelning av läkemedel vid en bristsituation.
– Om vi vet att det finns en risk för bristsituation och vi har en begränsad tillgång behöver vi också se till att de som har störst behov går först. Då ska det finnas någon som kan fatta de besluten och säkerställa att vi fördelar läkemedel på klokast sätt utifrån den etiska plattform vi har i Sverige, sade Acko Ankarberg Johansson på en pressträff.
Inte tillåtet idag
I dag är det inte tillåtet att omfördela läkemedel mellan olika öppenvårdsapotek, mellan sjukhusapotek eller mellan öppenvårdsapotek och sjukhusapotek, vilket kan leda till att patienter med störst vårdbehov blir utan läkemedel.
En nationell aktör fyller stort värde vid diskussioner om till exempel hur läkemedel ska fördelas rättvist när efterfrågan är större än tillgången, framhåller Bengt Mattson som är Lifs expert på läkemedelsförsörjning. Just så fungerar den samordningsstruktur kallad kontrolltornet som skapades under pandemin, för att hantera kritiska läkemedelsbrister inom vården, och som finansieras gemensamt av regionerna.
– Som vi ser det bör den typen av upphandling som ska utredas endast gälla för allvarliga kriser, som exempelvis en pandemi. Det är viktigt att det inte leder till att denna aktör ska hantera nationell upphandling av alla läkemedel, betonar Bengt Mattson.
Fungerar i stort sett väl
Den svenska situationen fungerar i stort sett väl, men när ett läkemedel fattas innebär det ett stort problem för patienterna och för sjukvårdssystemet i stort, konstaterade Acko Ankarberg Johansson.
Förutom sommaren 2023, då lagen om sanktionsavgifter infördes för läkemedelsföretag som inte i tid rapporterade om risk för rest eller brist, har antalet restanmälda förpackningar legat på normala nivåer.
– Det är jätteviktigt att vi vet, inte bara om det finns risk för rest och brist, utan också varför. Tack vare det här arbetet vet vi mycket mer om skälen till varför man inte alltid kan leverera de läkemedel man vill, och det gör att frågor kring konkurrenskraft blir lättare att hantera när vi har svart på vitt hur det ser ut.
Behövs fler åtgärder än redan föreslagna
Några av de åtgärder som hittills gjorts för att stärka läkemedelsförsörjningen är uppdragen till Läkemedelsverket att föreslå åtgärder för att förebygga och hantera rest- och bristsituationer, och tillsammans med E-hälsomyndigheten ta fram nationella, digitala lägesbilder så att det går att följa utvecklingen. Folkhälsomyndigheten har fått en rad uppdrag när det gäller antibiotika, och nyligen aviserade regeringen att man avser att köpa en fabrik i Strängnäs för antibiotikaproduktion.
Utredaren Maria Landgren ska nu, om möjligt, föreslå ytterligare åtgärder för att förebygga och hantera brist på läkemedel, inklusive antibiotika och veterinärmedicinska läkemedel. Hon ska också föreslå vilka krav som ska gälla för öppenvårdsapotekens och partihandlarnas beredskap.
I direktiven ingår också att utreda sjukhusapotekens roll i systemet. Satsningen på god och nära vård innebär att mycket av vården som tidigare skedde i slutenvård numera sker i patientens hem och då uppstår frågan vem som ska stå för och ordna läkemedlen så att det blir på bästa sätt för patienten.
– Här finns en önskan från regionerna om att kunna hantera situationen på ett bättre sätt, framhöll Acko Ankarberg Johansson.
Bara vid väldigt kritiska situationer
Utredaren ska även titta på dosdispensering och extempore-läkemedel, det vill säga läkemedel som skräddarsys av ett apotek för en viss patient.
Här vill regeringen att utredaren kartlägger dosverksamheten och kommer med förslag som säkerställer tillgången till läkemedel för de cirka 300 000 svenskar som får sina läkemedel i färdigpackade dospåsar. Utredaren ska också titta på om extempore-apoteken ska kunna bistå med tillverkning av extempore och lagerberedningar för att underlätta för hälso- och sjukvården vid bristsituationer.
Direktiven väcker dock en rad frågor från läkemedelsföretagens håll, påpekar Bengt Mattson.
– För oss är patentskydd samt de rättigheter som följer av företagens marknadsföringstillstånd givetvis viktigt. Finns det godkända produkter på marknaden ska man inte använda ”extempore-undantaget” lättvindigt. Det är en farlig väg att gå och det riskerar att skada hela läkemedelssystemet. Det ska vara väldigt kritiska situationer innan man använder extempore-tillverkning som en åtgärd för att hantera en brist.