Lotta Håkansson, ordförande för Reumatikerförbundet.

Reumatikerförbundet med sina nära 48 000 medlemmar är störst bland patientorganisationerna i Sverige. Man finns i 172 lokalföreningar spridda över hela landet, indelade i 24 distrikt.

– Vi tar gärna ledartröjan. Vi vill naturligtvis lyfta de frågor som är viktiga för våra medlemmar med reumatiska sjukdomar men vi vill också vara med att påverka svensk hälso-och sjukvård mot en mer patientnära och jämlik vård. Vi vill se förändringar på riktigt, inte bara som löften och målsättningar i debatter och policydokument.

Lotta Håkansson är relativt färsk som ordförande i Reumatikerförbundet. Hon utsågs i juni 2017. Hon har inte arbetat med patientorganisationer eller med hälso-och sjukvårdsfrågor tidigare och har inte själv någon reumatisk diagnos. Men hon är övertygad om att hennes mångåriga erfarenhet som kommunalråd (för socialdemokraterna) i Järfälla kommun och hennes breda engagemang i föreningslivet ska vara till nytta för Reumatikerförbundet. Hon har också hunnit med att arbeta som politisk konsult.

Den första tiden på posten beskriver Lotta Håkansson som en läroresa och efter åtta månader på posten har hon hunnit med att besöka de flesta distrikten. Hon beskriver hur hon överallt har blivit bemött med både värme och nyfikenhet.

– Vårt förbund bärs upp av mycket engagerade medlemmar som gör ett fantastiskt arbete i de många lokalföreningarna. Om jag får generalisera lite så är det ofta stabila kvinnor i 70-årsåldern som varit engagerade i många år som utgör ryggraden i Reumatikerförbundet.

Rapport till regeringens utredare

De diagnoser som Reumatikerförbundet organiserar är kroniska, vilket gör att man har många frågor som är gemensamma med andra patientorganisationer med kroniska diagnoser. På tisdagen överlämnade man en rapport till Anna Nergårdh, regeringens särskilda utredare för god och nära vård, tillsammans med Neuroförbundet, Diabetesorganisationen i Sverige, Stockholms Diabetesförening, Riksförbundet HjärtLung och Astma- och Allergiförbundet. I rapporten belyser situationen för patienter med kroniska sjukdomar.

– Det är inte ovanligt att vi, som i det här fallet, ser till att vi bjuder in oss själva i diskussionen. Men tyvärr är det ofta så att man talar man om oss inte med oss.

I förbundet finns också sedan länge en bra kontakt med professionen och man är efter staten den största bidragsgivaren till forskning inom reumatism. I år delar man ut 15,5 miljoner kronor.

Förståelse för olika roller viktigt

När det gäller samarbete med läkemedelsföretag berättar Lotta Håkansson att det är många som knackat på hennes dörr sedan hon blev ordförande. Hon menar att samarbeten kan vara till stor nytta men hon betonar samtidigt och med visst eftertryck, att det är viktigt att alla inblandade förstår att man har olika roller och intressen och att alla formella krav måste vara på plats.

– Läkemedelsutvecklingen har betytt oerhört mycket för reumatikerna. De biologiska läkemedlen har inneburit en revolution. Många fler kan delta i samhällslivet och i arbetslivet på ett aktivt sätt.

Hon betonar också vikten av bra patientinformation när de biologiska läkemedlen byts ut mot billigare läkemedel som är framställda på liknande sätt som originalläkemedlet, så kallade biosimilarer.

– Det är positivt om införandet av biosimilarer innebär att vi kan använda sjukvårdens resurser bättre så att fler kan få bra läkemedel, men då dessa byten sker är viktigt att patienten är fullt informerad.

Även om Reumatikerförbundet är det största patientförbundet idag menar Lotta Håkansson att det är viktigt att få med sig fler av den dryga miljonen människor med reumatiska diagnoser som finns i landet idag. Och målsättningen är att man till 2021 ska vara 60 000 medlemmar.

– En ambitiös målsättning men jag tror stenhårt på att vi kommer att nå den, säger Lotta Håkansson.