Genetiskt modifierade T-celler redo att föras tillbaka till patienten.
CAR-T-cellsterapi är en skräddarsydd immunbehandling som används mot vissa blod- och lymfcancersjukdomar – där det inte finns några alternativa behandlingar som fungerar.
En nyligen publicerad sammanställning i den vetenskapliga tidskriften Leukemia går igenom utfallet för 93 svenska vuxna patienter med aggressivt B-cellslymfom som behandlats med CAR-T mellan 2019 och 2024. 66 procent av patienterna uppnådde ”komplett remission”, det vill säga blev av med sina symptom för cancersjukdomen inom en månad efter behandlingen. 55 procent av patienterna beräknas ha en sannolik överlevnad utan återfall efter ett år.
Unikt svenskt arbetssätt
Både det svenska arbetssättet och de svenska behandlingsresultaten har uppmärksammats på vetenskapliga konferenser i Europa och i Kanada, berättar Stephan Mielke, professor i hematologi och immunterapi vid Karolinska Institutet, samt verksamhetschef och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset. Han poängterar att det viktigaste är just att kunna berätta varför det gått så bra i Sverige – och att det handlar om det näst intill unika arbetssättet som svenska universitetssjukhus och läkare har:
– Att våra resultat är bättre än andra publicerade resultat i resten av Europa beror på att hela projektet handlar om samarbete, att vi jobbar ihop. På våra multidisciplinära webbkonferenser diskuterar vi hur vi väljer ut rätt patienter och hur vi förbereder dem bäst för CAR-T-behandling. På det här sättet ökar vi verkligen patientens chans till långsiktig överlevnad, säger Stephan Mielke.
På de multidisciplinära webbkonferenserna deltar specialister från alla sju universitetssjukhus som behandlar med CAR-T-celler i Sverige. Patienterna som är med i sammanställningen har behandlats på fem av de här sjukhusen.
– Det är viktigt att nämna att vi inte hade kunnat ha den här nationella plattformen och kompetensnätverket Swecarnet utan stöd från Vinnova och Swelife, och likaså RCC, Regionala Cancercentrum, säger Stephan Mielke.
Kan bli botade
Om allt faller väl ut kan patienter som behandlats med CAR-T bli botade från sin sjukdom. Men det är inte alla som klarar den mycket tuffa behandlingen. CAR-T kan ge svåra biverkningar, dels neurologiskt med försämrad tal- och skrivförmåga och dels finns det en risk för ett sepsislikande tillstånd (cytokinfrisättningssyndrom) som kan kräva intensivvård.
Sammanställningen av de 93 behandlade svenskarna visar att antalet allvarliga biverkningar var lägre än i tidigare studier. Antalet neurologiska biverkningar var hälften så många, och bara en procent av de svenska patienterna drabbades av det sepsislikande tillståndet.
– Självklart få man inte jämföra de studier som leder till marknadsgodkännande och vår ”real-world” analys med varandra, men det är dock anmärkningsvärt att utfallet blev bättre i rutinvården. Normalt är det tvärtom, säger Stephan Mielke.
Förlopp får ej vara snabbt
Mats Jerkeman, överläkare vid Skånes Universitetssjukhus och professor vid Lunds Universitet, har i flera år arbetat med CAR-T-cellsterapi. Skånes Universitetssjukhus började 2020 med CAR-T för patienter med diffust storcelligt B-cellslymfom, en ovanlig form av lymfkörtelcancer. Jerkeman konstaterar att sammanställningen av de svenska resultaten visar att det är viktigt att inte ha en för snabbväxande sjukdom om man ska kunna ta till sig behandlingen.
– Att det är så pass mycket färre biverkningar i vår sammanställning beror sannolikt på att vi sätter in behandling i ett tidigt skede – innan patienterna blivit för sjuka – och att vi heller inte är rädda för att sätta in behandling mot biverkningar, säger Mats Jerkeman.
En annan upptäckt i sammanställningen är att äldre patienter har lika bra utfall som de yngre. Överlevnaden för patienter över 70 år tycks till och med ge en bättre överlevnad.
– Det verkar alltså inte som om åldern i sig är avgörande, äldre klarar det kanske till och med lite bättre än vi trott. Det kan bero på att vi varit ännu mer strikta i urvalet av äldre patienter, säger Mats Jerkeman.