Analysen av förra årets beslag visar på en mängd narkotikaklassade läkemedel, som sömnmedel och lugnande medel, men också antibiotika. Det är ett ständigt flöde av olagliga och piratkopierade läkemedel som kommer in i landet, antingen som privatimport via post eller via mer organiserade kanaler. De största beslagen i årets operation innehöll narkotikaklassade läkemedel. Ett av beslagen innehöll 740 kapslar norfloxacin, ett antibiotikum. Läkemedelverket ser allvarligt på självmedicinering med antibiotika. Det medför inte bara risker för den enskilde i form av fel terapival och dosering. Det kan också bidra till resistensutveckling.
Ett allvarligt problem
– Förfalskade och olagliga läkemedel är ett stort och allvarligt problem globalt. I Sverige riskerar privatpersoner att komma i kontakt med sådana produkter via köp från andra källor än godkända apotek, till exempel från oseriösa handlare på internet eller på resor, säger Ann-Kristin Arvidsson, gruppchef på Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande. Bland beslagen fanns även bantningsprodukter. Innehållet i dessa har nu analyserats och Läkemedelsverket konstaterar att produkterna ofta hade ett innehåll som inte stämde med märkningen på förpackningarna. Det finns stora risker då produkterna kan innehålla läkemedelssubstanser som normalt inte används för behandling av övervikt. Exempelvis hittades ett lokalbedövningsmedel, en antidepressiv substans och en antiviral substans i de bantningsmedel som Läkemedelsverket analyserade.
Många beredda att handla
Läkemedelsverket har tidigare gjort flera undersökningar om svenskarnas inställning till att handla läkemedel via internet. I en undersökning för ett år sedan fick deltagarna svara på om de hade köpt eller kunde tänka sig att köpa ett eller flera av olika namngivna receptbelagda läkemedel på internet. 12 procent av enkätdeltagarna uppgav att de under de senaste åren köpt minst ett av de namngivna läkemedlen på internet. Vanligast var antibiotika, preparat mot hosta och luftrörsbesvär, potensläkemedel och läkemedel mot smärta och värk. Fyra av tio deltagare svarade att de kunde tänka sig att köpa minst ett av de namngivna läkemedlen utan recept trots att det handlade om receptbelagda läkemedel. Flest personer uppgav att de kunde tänka sig att köpa läkemedel mot hosta och luftrörsbesvär samt mot smärta och värk. Flera av läkemedlen som ingick i undersökningen är narkotikaklassade. Enkelhet och bekvämlighet är de vanligaste skälen till att enkätdeltagarna handlar läkemedel på internet. 34 procent angav detta. 18 procent angav att det är billigare att köpa läkemedel på internet och 16 procent uppgav anonymitet som ett skäl.
Alla förpackningar får unik märkning
Sedan flera år pågår ett utvecklingsarbete för att märka alla läkemedelsförpackningar i Europa på ett enhetligt sätt. Alla förpackningar får en unik identitet som trycks som en tvådimensionell datamatris på förpackningen, så kallad 2D-kod. Målet är att förhindra förfalskade läkemedel att nå patienterna via den legala distributionskedjan. 2D-kodningen införs inom hela EU. Sedan tidigare finns ett EU-direktiv, och EU-kommissionen antog i höstas en förordning som i detalj beskriver hur systemet ska fungera. Länderna har fram till 2019 på sig att införa systemet. Drivande i arbetet är läkemedelsbranschens organisationer på Europanivå och i medlemsländerna. I Sverige leds arbetet av LIF – de forskande läkemedelsföretagen. – Det är ett både angeläget och komplicerat projekt där varje land ska ha en databas och gentemot denna ska apotek och andra aktörer kunna verifiera varje given förpackning för att kunna säkerställa äktheten. I Sverige jobbar vi just nu med alla inblandade aktörer och myndigheter med att bestämma tekniken och infrastrukturen för den svenska databasen, och hur arbetet ska organiseras, säger Anita Finne Grahnén, sakkunnig på LIF.