Vid operationer finns en risk för vårdrelaterade infektioner.
Vårdrelaterade infektioner och felaktig användning av antibiotika tillhör de stora patientsäkerhetsproblemen. Därför beslutade ett möte med landets landstingsdirektörer i maj 2010 att det skulle utvecklas en nationell lösning för registrering och återkoppling av information om antibiotikaanvändning och vårdrelaterade infektioner. Lösningen kallas Infektionsverktyget och nu har de flesta landsting börjat använda det.
Huvudsyftet var att införa ett gemensamt verktyg för att följa vårdrelaterade infektioner i landet. Ambitionen var att verktyget skulle kunna användas i hela hälso- och sjukvården.
– Sedan gjordes en prioritering där man började införa verktyget inom den specialiserade slutenvården på sjukhus – särskilt på kliniker som använder mycket antibiotika. Det har testats och används också på en vårdcentral i Kronobergs län där samma journalsystem används i primärvården och på sjukhusen, säger Lars Midbøe, projektledare på SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.
Att införa Infektionsverktyget ingick i överenskommelsen om patientsäkerhet mellan regeringen och SKL. Överenskommelsen innebar att stimulansmedel betalades ut till landsting som på olika sätt gjorde insatser för att öka patientsäkerheten, bl. a för minska vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner utgör mer än var tredje skada i vården, i landet.
Kravet i överenskommelsen för 2014 var att landstingen skulle ha minst hälften av sin slutenvård ansluten till Infektionsverktyget och 18 av 21 landsting/regioner uppfyllde kravet. Det är Inera AB som ansvarar för driften av detta IT-stöd.
Minskning planade ut
Sedan 2008 görs nationella så kallade punktprevalensmätningar vår och höst. De första mätningarna visade en sjunkande förekomst av vårdrelaterade infektioner, men snart sågs ingen ytterligare minskning. Förhoppningen är nu att Infektionsverktyget kan bidra till att minska förekomsten av infektioner som har samband med vården.
Som Infektionsverktyget inom slutenvården är uppbyggt registreras ordinationsorsak i samband med att antibiotika ordineras mot en infektion hos en patient. I primärvården ser behandlingen av infektioner annorlunda ut och en stor skillnad är att primärvårdsläkare har att ta ställning till om antibiotika ska ordineras eller ej. Man vill minimera onödig användning av antibiotika för att minska förekomsten av antibiotikaresistens. Infektionsverktygets design är idag inte helt anpassad för att hantera uppföljning av infektioner som inte behandlas med antibiotika.
– Men man vill ju i primärvården kunna följa upp alla infektioner oavsett om de behandlas med antibiotika eller ej. Om man modifierar Infektionsverktyget så bör man kunna följa även infektioner som inte leder till antibiotikaanvändning, säger Lars Midbøe.
Modifierat verktyg i primärvården
Det har tagit några år att få fungerande rutiner för användningen inom slutenvården. Lars Midbøe bedömer att det kommer ta ytterligare en del tid tills man har ett vidareutvecklat verktyg där primärvårdens behov tillfredsställs och att stora delar av primärvården använder det rutinmässigt.
När verktyget börjar användas innebär det ingen större extra arbetsinsats, bedömer han. När antibiotika ordineras inom slutenvården ska läkaren stanna upp och ange en orsak till ordinationen.
– De flesta tycker det är motiverat och bra att det görs. Det är ett naturligt steg att så sker för all behandling och inte bara behandling av infektioner. Min bedömning är att mottagandet gått bra, trots att det är ett IT-stöd och sådana brukar ofta mötas av skepsis från personalen, säger Lars Midbøe.
Nyttan ökar med tiden
Idag har data för mer än en miljon ordinationer av antibiotika registrerats i Infektionsverktyget. Nyttan av verktyget kommer när klinikerna tar fram rapporter med data och använder dem i sin kvalitetsuppföljning. Ju mer data som finns samlat med hjälp av verktyget desto värdefullare blir det.
En begränsning är att man idag inte har möjlighet att jämföra sina resultat med liknande verksamheter i andra landsting.
– Idag går det inte att utbyta information över en vårdgivargräns, men det finns ett önskemål om en sådan möjlighet och vi undersöker om det går rent legalt. Om vårdgivare tillåter och att det inte strider mot några lagar skulle det vara rimligt att skapa ett slags öppna jämförelser för infektionsvården, säger Lars Midbøe.
Ingen ekonomisk koppling
Skulle en sådan ordning införas är det viktigt att man inte knyter ekonomiska incitament till vårdrelaterade infektioner, menar Lars Midbøe. Ett skäl är att bedömningen av vad som är en vårdrelaterad infektion eller ej kräver både kunskap och en subjektiv professionell bedömning. En opartisk bedömning försvåras då om det finns ekonomiska konsekvenser av bedömarens slutsatser.
– Det behövs också en levande diskussion om hur data kan användas som kvalitetsmått. Det kan till exempel vara så att de som är mer noggranna i sin bedömning också för högre siffror på vårdrelaterade infektioner och att de inte missar några. En annan enhet kan vara mindre noggrann och därmed redovisa lägre siffror utan att ha en högre kvalitet på vården. Universitetssjukhus tar emot fler svårare patienter och det påverkar deras siffror, säger Lars Midbøe.
På sikt är förhoppningen att Infektionsverktyget ska bidra till en nergång av antalet vårdrelaterade infektioner
– Det är ännu för tidigt att dra säkra slutsatser av hur det påverkar vårdkvaliteten.
En ny rapport från SKL visar på sjunkande siffror för vårdskador i stort men också färre vårdrelaterade infektioner. Det är glädjande, även om vi kan tycka att det går för långsamt, säger Lars Midbøe.
Bilder
Vid operationer finns en risk för vårdrelaterade infektioner. Foto: IStockPhoto (omfattas inte av CC. All rights reserved)
Lars Midbøe. Foto: Gunilla Midbøe (omfattas inte av CC. All rights reserved)
