Antalet uttag av läkemedel till barn, både flickor och pojkar, har ökat med 22 procent sedan reformen infördes – det visar den uppföljning som Socialstyrelsen gjort. Under reformåret 2016 ökade uttagen mer bland familjer med lägre inkomster och utbildning än i övriga familjer.
– Ökningen av uttag i familjer med ekonomiskt bistånd har sedan faktiskt gått ned litegrann medan antalet uttag fortsatt att öka bland övriga barn. Det kan bero på en ökad andel utrikesfödda bland biståndsmottagarna dessa år, vilka i lägre utsträckning söker vård för sina barn, säger Staffan Söderberg, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Reformen har inneburit ökade förmånskostnader för regionerna – första året med 510 miljoner kronor, och följande två år med 180 respektive 80 miljoner kronor. En del enskilda läkemedel har ökat mycket kraftigt. Sömnmedlet melatonin är ett sådant – uttagen har stigit med 477 procent sedan reformen infördes. En förklaring är enligt Socialstyrelsen att det inte längre behövs licens för att förskriva melatonin, och att allt fler barn diagnosticeras med adhd – ett tillstånd som bland annat ger sömnproblem.
För andra läkemedel som kortisonsalvor, mjukgörande salvor, nässprayer och allergimedel har kostnaden ökat med över 500 procent sedan 2016. I Socialstyrelsens rapport framgår också att en tredjedel av de läkare som svarat på en enkät om reformen uppger att den lett till en ökad efterfrågan på både receptbelagda och receptfria läkemedel – de sistnämnda är nu gratis om de skrivs ut på recept. Det finns också läkare som i enkäten svarar att föräldrar nu ställer krav på att få mer mediciner än vad barnet är i behov av.
Bättre med riktad satsning
LIF varnade redan i ett remissvar 2014 för att reformen riskerade att ge felaktig slagsida, och föreslog istället en mer riktad satsning mot familjer med svag ekonomi. Karolina Antonov, analyschef vid LIF, är kluven inför de slutsatser som Socialstyrelsens rapport visar. Hon tycker att det är positivt att barn som tidigare inte kunnat få behandling nu får det oavsett föräldrarnas ekonomi, men menar också att att reformen varit ospecifik vilket lett till att samhällets resurser riskerar att inte användas på bästa sätt. Att kostnaderna för mjukgörande salvor dubblerats bekräftar att denna breda reform gett slagsida åt förhållandevis mer lindriga sjukdomar. Situationen för barn med svåra sjukdomar som behandlas med läkemedel på sjukhus har inte hjälpts av denna reform, säger Karolina Antonov.
Att förmånskostnaderna för regionerna ökat så pass mycket är en effekt av reformens utformning, anser hon.
– Det mest intressanta är de trettio procent av kostnadsökningen som beror på en ökad läkemedelskonsumtion. Det är viktigt att säkerställa att denna ökade användning av läkemedel motsvarar en god vård. Att läkare rapporterar ökad efterfrågan av att receptfria läkemedel ska skrivas på recept tyder på att reformen täcker mer än vad som var avsikten, säger Karolina Antonov.