Det finns flera typer av HPV – humant papillomvirus. De typer som har beteckningen 16 och 18 är farligare än de andra eftersom de snabbare leder till cellförändringar och innebär en högre risk för att utvecklas till cancer. RCC – Regionala cancercentrum i samverkan – har nu fastställt ett tillägg till det gällande nationella vårdprogrammet för prevention av livmoderhalscancer.
Tillägget innebär att kvinnor med ett positivt testresultat för HPV 16 eller 18 – i kombination med ett normalt cytologiskt prov – ska erbjudas en ny provtagning efter 18 månader istället för 3 år som hittills rekommenderats.
Ändringen i vårdprogrammet är baserad på ny kunskap om varför antalet fall av livmoderhalscancer ökat de senaste åren. Ökningen har främst drabbat enstaka kvinnor i den stora grupp som fått besked om att deras prov sett normala ut i mikroskop. Genom att använda HPV-analyser och undersökningar av HPV-typer blir det lättare att hitta de kvinnor som löper risk att få cancer, poängterar Björn Strander, ordförande i Nationella arbetsgruppen för cervixcancerprevention.
Trögt införande av vårdprogram
Det stora bekymret är dock att det bara är åtta av 21 landsting som hittills infört det nationella vårdprogrammet – ett program som också innefattar HPV-analyser för alla kvinnor över 30 år och som gör det möjligt att hitta typerna 16 och 18. Orsakerna till att det går trögt med införandet är flera. Förslaget om ett gemensamt IT-system för att följa upp de drabbade kvinnorna har inte fått gehör, och de 21 landstingen har därför fått göra egna IT-beställningar – något som ställt till problem.
– Det borde naturligtvis ha varit fler som infört vårdprogrammet i dag, det är bekymmersamt att det inte fungerat bättre. När vi nu enats om att det ska implementeras är det en besvikelse att det inte lyckats bättre, säger Björn Strander.
Han konstaterar att det inte är en enkel process att införa ett nytt nationellt vårdprogram men understryker också att RCC tidigt gick ut och uppmanade landstingen att påbörja arbetet.
– De flesta landsting har rapporterat att de kommer att införa vårdprogrammet under 2019. Jag vill tro att det blir så, men planerat införande har haft en otrevlig förmåga att hela tiden skjutas fram, och det innebär förstås att det drabbar människors hälsa.
Cellprover granskas
Landets 27 laboratorier har också fått i uppgift att göra nya granskningar av de cellprov som visat normalt resultat men där kvinnor ändå senare drabbats av cancer. Cancer efter ett cellprov som från början bedömts normalt är mycket sällsynt men kan alltså ske. Mellan 2001 och 2016 har sådana antalet fall ökat. Av de över 10 miljoner prover som tagits under den här tidsperioden har 22 laboratorier hittat 1 500 som analyserats på nytt. 455 av dem visade avvikande resultat vid den nya granskningen.
– Exakt vad det beror på vet vi inte än, det är något som landets laboratorier undersöker nu. Det kan finnas flera orsaker – ökad belastning och tidspress, sämre medicinskt stöd från specialkunniga läkare eller brister i grundutbildning eller vidareutbildning. Vi får se vad utfallet av undersökningen blir, säger Björn Strander.
Han poängterar att cellprovtagningen fortfarande ger ett mycket starkt skydd mot att utveckla sjukdomen för de kvinnor som deltar. När landstingen får fart på det nationella vårdprogrammet så att också tillägget med tätare kontroller av kvinnor med HPV 16 och 18 kommer till stånd förbättras skyddet ytterligare, säger Björn Strander.
– Om kvinnor med HPV-typer som ger störst risk för höggradiga cellförändringar får uppföljande kontroll tidigare kan vi relativt snabbt återskapa tillförlitligheten i screeningprogrammet. Detta måste paras med kvalitetsförbättrande insatser vid cytologilaboratorierna.