Metodiken i de pågående pilotstudierna i flera regioner kring screening för lungcancer bygger på lungröntgen med lågdosdatortomografi.
– Socialstyrelsen har efterfrågat mer forskningsbaserad kunskap om hur screening skulle fungera i en svensk kontext. Förhoppningen är att pågående studier, där en första i Stockholm inleddes 2022, ska fylla de kunskapsluckor som finns, säger Elin Ljungqvist, nationell screeningsamordnare vid Regionala cancercentrum i samverkan, RCC.
Sedan några år pågår en dialog om att införa lungcancerscreening mellan Socialstyrelsen och Svenska planeringsgruppen för lungcancer. Nästa steg är att Socialstyrelsen fattar beslut om att utreda ett nationellt program.
2022 beslutade Europeiska rådet om en uppdaterad rekommendation för cancerscreening, där EU:s medlemsländer uppmanades att arbeta vidare med att bland annat utforma screening för lungcancer.
Tidig upptäckt ökar överlevnad
– I Sverige är det arbetet är i full gång med regionala implementeringsstudier. En viktig del är att undersöka hur screeningflödet ska fungera i vår hälso- och sjukvård. Vi vet att tidig upptäckt av lungcancer ökar chansen till överlevnad, men behöver också utgå från att vårdens resurser är begränsade och säkerställa att ett screeningprogram inte skapar undanträngningseffekter, säger Elin Ljungqvist.
En central del är att nå fram till en effektiv modell för att nå högriskgrupper för cancerformen.
– Där skiljer sig lungcancer mot befintliga screeningsprogram med kallelser efter kön och ålder. I pilotstudierna får man besvara en hälsosenkät med ett antal kriterier kopplade till rökvanor som ska uppfyllas för att gå vidare till undersökning, säger Elin Ljungqvist.
– Särskilt noga följer vi om riskgruppen nås på ett bra sätt och att många nappar på erbjudandet. Det är ingen idé att ha ett stort screeningprogram om de som har mest nytta av undersökningen inte deltar. Men det vi kan se från Stockholmsstudien är att själva screeningflödet fungerar väl.
Internationell metod
Metodiken bygger till stor del på stora, internationella studier – NLST och Nelson – som kunnat visa minskad dödlighet genom screeningprogram som bygger på lungröntgen med lågdosdatortomografi.
Runt hälften av alla patienter får idag sin diagnos i stadium där sjukdomen inte går att bota. Upptäckt i tidiga stadier, när sjukdomen inte ger symtom, ökar chansen till framgångsrik behandling dramatiskt.
I Västra Götalandsregionen har de första erbjudandebreven om att svara på en hälsoenkät gått ut till slumpvis utvalda invånare i åldern 50-74 år. Inriktningen är att kalla de första deltagarna till röntgen under februari månad.
1 000 invånare per region kommer att undersökas i Västra Götaland och Västerbotten. Även i Region Stockholm kommer totalt 2 000 undersökningar att genomföras.
Del ett av studien – med kvinnor i åldern 55-74 år som målgrupp – omfattade 34 500 brevutskick med förfrågan om deltagande. En tredjedel svarade på enkäten och tio procent av dessa uppfyllde kriterierna för kallelse till lågdos-DT.
Av 997 undersökta kvinnor har 10 kunnat få diagnos och behandling för lungcancer i ett tidigt skede.
Manar till tålamod
Nina Markholm Nordgren, projektledare för studien vid RCC Stockholm Gotland, skriver i ett mejl att screeningflödet i form av logistik, it-lösningar, brev, röntgen, genomförande och uppföljning fungerar mycket väl.
RCC manar till ett visst tålamod i frågan om att utreda ett nationellt screeningprogram.
– Det är Socialstyrelsen som bedömer om det finns tillräckligt med data för att starta en utredning. Pilotstudierna är steg i rätt riktning mot en utredning, men det behöver också få ha sin gång för att inte hamna i en situation där frågan utreds och det blir ett nej utifrån att man kommer fram till att det finns för lite data, säger Elin Ljungqvist.
– Men det man kan konstatera är att lungcancerscreening diskuteras mer än någonsin både i Sverige och på EU-nivå med en uppmuntran till medlemsländerna att testa piloter och samla in data.
Omkring 90 procent av alla lungcancerpatienter har en historik med rökning.
I den bästa av världar kan screening för lungcancer bli en relativt kortlivad satsning:
– Vi är väldigt måna om att komma igång med screening nu eftersom vi ser ett fönster på kanske 30 år där tidig upptäckt av cancer kan göra stor skillnad i överlevnad. Tittar man bortom 30 år så har rökningen förhoppningsvis minskat så pass mycket att lungcancerscreening inte är nödvändigt längre, säger Mikael Johansson, onkolog vid Norrlands universitetssjukhus och en av forskarna bakom pilotstudien i Västerbotten.
