Patientlag ger starka signaler men långt kvar till jämlik vård

Trots en ny patientlag där de sjukas delaktighet i vården formellt är stärkt så är det långt kvar till en jämlik vård. Det konstaterade deltagarna i LIF:s seminarium ”Patientens val i fokus” den 15 oktober i Lund. Men flera projekt som ska stötta patienternas valmöjligheter ger ändå hopp. Johan Assarsson, idag VD för Inera, var utredare i Patientmaktsutredningen och lämnade sitt slutbetänkande till regeringen sommaren 2013. Den nya patientlagen trädde i kraft den 1 januari i år och har som syfte att stärka patientens ställning och främja både självbestämmande och delaktighet. – Den nya lagen har ett starkt signalvärde och är skriven på ett sådant sätt att man som patient ska kunna ta den till sig och förstå vilka rättigheter och möjligheter man har. De flesta landsting arbetar med frågan men en del fokuserar lite för mycket på undantagen, säger Johan Assarsson.

Brister i lagen

IVO, Inspektionen för vård och omsorg, har intervjuat patienter och verksamhetschefer om hur det fungerat sedan lagen infördes och undersökningen visar att det finns brister. Det här är några exempel från IVO:s undersökning:

• Tillgängligheten upplevs som sämre av patienterna.
• 20 procent får aldrig någon information om hur de ska agera när de kommit hem från sjukhuset.
• Knappt 15 procent känner sig inte delaktiga i vården och sju procent har inte fått någon second opinion.
• Hälften av verksamhetscheferna säger sig ha fått stöd i praktiken men många upplever att lagen i sig inte driver på förändringsarbetet för patientens bästa.

– Vi måste ha en ständig dialog med patienter och anhöriga för att fråga hur det egentligen är, och inte bara lita på systemet. Kunniga patienter och patientföreningar som påverkar är en del av den fokusförflyttning som skett, men det behövs mer, säger Johan Assarsson.

Patientföreningen vill se rankning

Janeric Sundberg, länsföreningsordförande i Riksförbundet Hjärtlung, berättar att länsföreningarna arbetar mycket med livsstilsförändringar – det vill säga att få medlemmarna att ändra kost och motionera mer. Tillgängligheten och kvaliteten i hälso- och sjukvården för hans medlemmar varierar kraftigt. – I det akuta skedet är vården i stort sett bra, men har jag lite ont då och då är det sämre. Vid hjärtflimmer kan det ta lång tid till diagnos. Kvaliteten på behandling och eftervård kan också skilja sig mycket mellan olika vårdgivare, berättar Janeric Sundberg. Han vill gärna se en medicinsk rankning av vårdcentralerna i Skåne. – Ur ett behandlingsperspektiv är det viktigt att veta var den medicinska kompetensen är bäst, det skulle ge våra medlemmar en chans att lista sig på den bästa enheten – det vill säga stärka patientens valmöjligheter. Då skulle även regionens resurser användas på ett bättre sätt, menar Janeric Sundberg.

Flera projekt för att kvalitetssäkra vården

Hälsovalsenheten inom Region Skåne började med flera projekt för att öka patientens makt 2009. Kvalitet, tillgänglighet, väntetider och resultat mäts regelbundet på vårdcentralerna och man granskar hur vården för kronikerna ser ut. Hur duktiga vårdcentralerna är på att förskriva rätt läkemedel till äldre och hur kontinuiteten med besöken ser ut är andra faktorer som skärskådas. – Hur får då patienterna reda på vad vi gör? Ja, där har vi tyvärr inte kommit så långt än. Man kan jämföra i den nationella tjänsten 1177 Vårdguiden men eftersom man bara kan jämföra de mottagningar som har en dataväxel är det bara 70 procent av mottagningarna i Skåne man kan titta på, säger Magnus Kåregård, medicinskt sakkunnig vid Hälsovalsenheten. De nationella it-tjänsterna är för krångliga och måste förbättras så att patienterna får lättare att hitta och jämföra, anser han.

Profilering med kvalitetsstämpel

Flera satsningar har gjorts för att vårdcentralerna i Skåne ska kunna profilera sig – astma-KOL-mottagningar har under två år haft möjlighet att certifiera sig och snart är det dags även för diabetesmottagningar att få denna kvalitetsstämpel. Även äldrevårdsmottagningar och hjärtsviktsmottagningar omfattas av högt ställda krav som de måste uppfylla för att få sina ”diplom”. Birgitta Jagorstrand, sjuksköterska och projektledare för certifieringen av astma-KOL-mottagningarna i Skåne, berättar att 65 av de cirka 150 vårdcentralerna i länet nu har fått en kvalitetsstämpel. LIFe-time har tidigare skrivit om projektet med certifieringar av vårdcentraler med kompetens inom astma-KOL (länk till artikeln).

Speciellt verktyg för kvalitetsmätning inom Capio

Den privata vårdkedjan Capio arbetar med att mäta och analysera kvaliteten på vården, och tanken är att alla vårdcentraler ska vara med och att personalen ska arbeta i team. Hittills är hälften av vårdcentralerna inom Capio med i förbättringsarbetet. Det här arbetet ska gynna de med kroniska sjukdomar och till att börja med har tre patientgrupper valts ut – diabetes typ 2, hypertoni och KOL. Även så kallade ”mångsökare” är med i urvalet. – Det är ett teamarbete, alla på vårdcentralen deltar. Det är systematiskt, vi ska mäta, analysera och förbättra hela tiden. Patientens upplevelse är också med som mätbar faktor, säger Stefan Bremberg, medicinsk chef och chefläkare vid Capio Skåne. QPI – Quality Performance Indicators och verktyget MedRave används för förbättringsarbetet. Det är både medicinska och så kallade kravmått från de nationella riktlinjerna som gäller. Kvalitetsrapporterna publiceras på Capios hemsidor kvartalsvis, så att patienterna ska kunna ta del av arbetet.

Fakta/patientens val i fokus

Den nya patientlagen infördes den 1 januari 2015. Myndigheten för Vårdanalys har i uppdrag att följa upp hur det går. Hittills kan man konstatera att det finns stora brister i efterlevnad av lagen, att patienter upplever att tillgängligheten är sämre än vad redovisningen visar, att 20 procent sällan eller aldrig får information om vad de ska tänka på och att bara sju av tio upplever att de blir bemötta med respekt. Var fjärde saknar fast vårdkontakt, 30 procent upplever att de inte är delaktiga vid val av behandling och 7 procent av de som vårdas för allvarlig eller livshotande sjukdom har bett att få en ny medicinsk bedömning men inte fått det. Region Skåne arbetar med att kvalitetssäkra astma-KOL-mottagningar, äldrevårdscentraler, hjärtsviktsmottagningar, mottagningar för unga vuxna och diabetesmottagningar (2016). Hittills är 65 av cirka 150 vårdcentraler i Skåne certifierade som astma-KOL-mottagningar.

Bilder

Panelen. Från vänster Magnus Kåregård, Jonas Vikman (LIF), Janeric Sundberg, Per Einarsson (KD, oppositionsledare i sjukvårdsnämnden Kryh), Birgitta Jagorstrand och Stefan Bremberg. Foto Ia Wadendal (CC BY-NC-ND 3.0) Johan Assarsson, Janeric Sundberg och Magnus Kåregård. Foto Ia Wadendal (CC BY-NC-ND 3.0)