När den nya Patientlagen började gälla den 1 januari 2015 var det egentligen inte så mycket nya bestämmelser – mest handlar det om att bestämmelser som funnits sedan tidigare i olika författningar har samlats ihop. Myndigheten för vårdanalys har gjort en kartläggning av patienters ställning i den svenska sjukvården, en kartläggning som ska användas för en senare analys om huruvida den nya lagen kommer att flytta fram patienternas ställning.
Rapporten från Vårdanalys, ”Patientlagen i praktiken”, är som underrubriken berättar en så kallad baslinjemätning. På regeringens uppdrag ska myndigheten utvärdera om den nya patientlagen får någon effekt – för den analysen behövs en beskrivning av hur patienternas ställning såg ut innan den nya lagen började gälla. Om sedan analysen visar på brister ska Vårdanalys redovisa orsakerna så att regeringen kan ändra på lagen eller vidta andra åtgärder. Till dessa frågor ska Vårdanalys återkomma i senare rapporter. En slutrapport planeras till år 2017.
Vårdanalys konstaterar att det i stort sett saknas datakällor som kan användas för att beskriva dagens utspridda bestämmelser och vilka effekter de har haft. Därför har enkäter skickats ut till verksamhetschefer, patienter, vårdnadshavare och personer som inte sökt vård det senaste året. Även personer på myndigheter, landsting, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och 1177 Vårdguiden har intervjuats.
Hur många får vänta för länge?
Enligt SKL:s väntetidsdatabas får 91 procent av patienterna besöka primärvården inom sju dagar och att 86 procent fått behandling inom vårdgarantins 90 dagar. I Vårdanalys enkäter är andelen lägre i båda fallen. Knappt 80 procent av patienterna uppger att de alltid eller ibland erbjudits ett besök i primärvården inom sju dagar, medan 65 procent uppger att de alltid eller ibland fått behandling inom 90 dagar.
Fler än nio patienter av tio uppger att den information de fått är lätt att förstå och lika många anser att de fått tillräcklig information och vid rätt tillfälle. Sämre är det med information om vårdgarantin och den information patienter får om vad de ska tänka på efter att de kommit hem efter vård. Sex av tio patienter har till exempel sällan eller aldrig informerats om vårdgarantin.
Nästan alla patienter anser att det är viktigt att få vara delaktig i sin egen vård. Tre av fyra vill att anhöriga ska få vara delaktiga. Men15 procent uppger att de aldrig eller sällan är delaktiga i beslut om vård och behandling. Var fjärde anser att deras anhöriga inte får vara delaktiga i den utsträckning patienten önskar.
Inte alla får en fast vårdkontakt
Sedan länge är sjukvården skyldig att erbjuda en fast vårdkontakt till dem som önskar det. Men bara var femte person har fått en fast vårdkontakt. En knapp tredjedel har sagt att de inte behöver någon. Drygt 40 procent har en fast läkarkontakt i primärvården. En fjärdedel av patienterna saknar en fast läkarkontakt trots att de vill ha det.
Patienternas bild att landstingen inte lever upp till gällande lagkrav om samordning bekräftas av verksamhetscheferna. Endast varannan chef anser att verksamheterna lever upp till sina skyldigheter i detta avseende.
En skärpning i den nya patientlagen är att möjligheterna för patienter att få en ny medicinsk bedömning utförd ska utökas. Enligt Vårdanalys enkät har 7 procent av de patienter som har vårdats för livshotande sjukdom aktivt begärt men inte fått en ny bedömning.
Vill välja utförare
För patienter är det viktigt att få välja utförare. Patientlagen utvidgar möjligheten att välja utförare inom offentligt finansierad öppenvård i hela landet. Av de som redan före den nya lagstiftningen hade sökt vård utanför hemlandstinget ansåg var femte att de inte fått den praktiska hjälp de hade behövt. Var tionde avstod på grund av att de själva får stå för vissa kostnader. Verksamhetscheferna medgav att landstingen är sämst på att tillgodose önskemål från patienter om att få välja utförare i hela landet.
Mer än varannan patient som har velat framföra synpunkter eller klagomål har avstått. Det har handlat om synpunkter på dålig tillgänglighet, fördröjd diagnos eller behandling. De flesta som lämnar synpunkter gör det direkt till den vårdenhet som var berörd. Generellt är få patienter nöjda med den hjälp de fått från den enhet där de lämnat sina synpunkter och klagomål.
Vårdanalys menar att eftersom patientlagen inte innehåller några förändringar i hanteringen av synpunkter och klagomål så finns stora utmaningar när det gäller att ta tillvara patienters erfarenheter för att dels öka lärandet i sjukvården, dels stärka patienternas ställning.
Generellt är äldre, och särskilt män, mer nöjda med vården. Männen känner sig mer delaktiga och anser oftare att de bemöts med respekt och hänsyn. För kvinnor är möjligheter till medbestämmande, att välja utförare samt att få tid hos vårdpersonal viktigare än för män.
Lågprioriterat av landstingen
Vårdanalys bedömning är att landstingen har låg prioritet för att stärka patientlagens efterlevnad. Mindre än hälften av verksamhetscheferna anser att de får stöd av landstingsledningen. Landstingen är osäkra på hur lagen kommer att påverka hur många patienter som kommer att söka vård över landstingsgränserna. Landstingen är osäkra på hur lagen ska följas upp och saknar planer för en sådan uppföljning.
Verksamhetscheferna har hög kännedom om patientlagen och de flesta anser att lagen tydliggör landstingens skyldigheter gentemot patienterna. Men samtidigt uppger cheferna att landstingen saknar riktlinjer och direktiv som konkretiserar hur lagkraven ska omsättas i praktiken och hur de ska följas upp.
Bilder
Patienter och paragrafer. Foto: IStockPhoto (omfattas inte av CC. All rights reserved)
Rapporten. Foto: LIF, bild från pdf (CC BY-NC-ND 3.0)
