Curt Persson
Fr v: Douglas Lundin, Fredtik Löndahl, Ilija Batljan, Per Carlsson, Ingrid Burman, Cristina Husmark-Pehrsson
Jobbigt för myndigheten
På hans fråga om äldres liv är mindre värda svarade Douglas Lundin, chefsekonom på TLV att så är det självklart inte. Men han erkände att diskussionen efter Zytiga-fallet varit jobbig för myndigheten. Och det påverkade myndigheten. – Vi ska inte räkna så här i framtiden. Nettot mellan produktion och konsumtion ska inte beräknas, även om den samhällsekonomiska kalkylen bara är en del av vår bedömning. Vi gör en översyn och har tillsatt en referensgrupp där bland annat PRO finns med. Och vi kan bli mer tydliga och transparanta och berätta hur vi kommit fram till våra beslut, sade Douglas Lundin.Insulinpumpar ut ur subventionen
Ett annat beslut av TLV handlar om att insulinpumpar inte längre ingår i läkemedelsförmånen. De kan bidra till att fler patienter når behandlingsmålen och därmed minskar sin risk för medicinska komplikationer. Pumparna betraktades som förbrukningsartiklar som ansågs nödvändiga för att tillföra läkemedel till kroppen. TLV omvärderade insulinpumpar 2012 och ansåg nu att deras livslängd, upp till fyra år, var för lång för att de skulle betraktas som förbrukningsartiklar. På seminariet förklarade Niklas Hedberg, TLV, att skälet till omprövningen var att andra läkemedelspumpar med ännu längre livslängd var på väg in i vården och att myndigheten ville pröva definitionen på förbrukningsartiklar. – Ska en apparat med kanske åtta års livslängd och en kostnad på 100 000 kronor betraktas som en förbrukningsartikel? frågade Niklas Hedberg. Den 1 december 2013 övergick det ekonomiska ansvaret för insulinpumparna från staten till landstingen. Fredrik Löndahl, ordförande för Diabetesförbundet, sade att visserligen har det gått en kort tid sedan den nya ordningen genomfördes. – Men vi känner oro med tanke på de stora skillnader mellan landstingen som visas i diabetesregistret. Man har från SKL sagt att landstingen ska stå för kostnaderna, men enskilda landsting har sagt att de inte har råd. Varje år görs nya budgetar och nya prioriteringar ska göras på klinikerna. Kommer till exempel egenavgifter att införas, frågade han.Barn och pensionärer utsatta
Kommissionens ordförande Ilija Batljan, som beskrev sig själv som före detta politiker, har aldrig hört talas om någon politiker som inte sagt sig prioritera barn och äldre. Ändå kan Kommissionen med de två ovannämnda exemplen beskriva att just äldre och barn drabbas av myndigheters beslut. Professor Per Carlsson vid Prioriteringscentrum i Linköping spådde att diskussionen i Zytiga-fallet, hur mycket kvalitetsjusterade levnadsår ska få kosta, kommer tillbaka i debatten. – Säger vi ja till en miljon kronor kommer vi att få se 1,2, 1,3, 1,4 miljoner och så vidare, sade han. Douglas Lundin kompletterade med att hänvisa till att Sverige betalar betydligt mer för ytterligare levnadsår än andra länder.Sätt ett värde på en glad mormor
Ingrid Burman, ordförande för Handikappförbunden, är orolig för att samhällsekonomiska beräkningar kan försämra det förebyggande arbetet. Hon välkomnade beskedet att TLV ska verka mindre isolerat i framtiden. – Diskussionen måste vara bred, öppen och långsiktig. Ökad sysselsättning och minskade omsorgskostnader är viktiga i kalkyler för nya läkemedel och hjälpmedel, men vi måste också hitta sätt att sätta värde på livskvalitet. Hittills har vi inte vägt in vad det är värt att få vara en glad mormor i ytterligare två år, sade hon. För Kommissionen är det självklart att ojämlikheter avskaffas genom att man höjer kvaliteten på den sämsta vården och inte sänker den bästa. Cristina Husmark-Pehrsson är vice ordförande i Kommissionen och riksdagsledamot (M). Som mamma till två cancersjuka barn har hon brottats med funderingar om var man ska bo för att få den bästa behandlingen. – Problemen är symptom på brister i vårdens organisation och de ekonomiska styrsystemen. Diskussionen måste börja ute i samhället så att alla blir varse om ojämlikheterna, sade hon. Ilija Batljan var kritisk mot en som han ser insnävning av debatten. I stället för en bred samhällspolitisk diskussion där olika samhällsbehov ställs mot varandra hamnar man i tekniska resonemang. Han frågade sig om det hade funnits ett TLV när man skulle säga ja eller nej till att införa hjärttransplantationer i Sverige – hade det då inte blivit nej med hänvisning till att det var för dyrt? – Det är varken du eller jag som ska avgöra detta, utan de politiker vi ska välja i september, sade han.Detta är Kommissionen
Kommissionen för jämlik vård har initierats av Cancerfonden och LIF – de forskande läkemedelsföretagen och ska arbeta fram till den 31 december 2014. Kommissionen består av följande personer:
- Ilija Batljan (ordförande och sammankallande), vice vd på Rikshem och tidigare kommun- och landstingspolitiker (S).
- Cristina Husmark-Pehrsson (vice ordförande), riksdagsledamot (M), tidigare socialförsäkringsminister.
- Klas Kärre, professor i molekylär immunologi och ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd.
- Ingrid Burman, ordförande för Handikappförbunden, tidigare riksdagsledamot (V).
- Curt Persson, ordförande för PRO, Pensionärernas riksorganisation, tidigare ordförande i Statsanställdas förbund.
- Laura Hartman, analyschef på Försäkringskassan.
- Anders Milton, tidigare bland annat vd för Läkarförbundet och regeringens psykiatrisamordnare.