Läkemedelsförsäkringen har på senare tid uppmärksammats i samband med att riksdagen formellt beslutade den 12 maj att staten ska träda in om ersättningstaket på sammanlagt 150 miljoner kronor för en så kallad serieskada i försäkringen överskrids. Serieskada i det aktuella fallet handlar om de personer som vaccinerats med Pandemrix och efteråt utvecklat narkolepsi. I mitten av maj 2016 hade 475 ansökningar om ersättning kommit in till Läkemedelsförsäkringen och av dem har 311 beviljats.

För varje person finns ett ersättningstak på 10 miljoner kronor – vilket till exempel står sig väl jämfört med det maxbelopp (för närvarande 8,8 miljoner kronor) som gäller för patientförsäkringen.

– Ersättningen från läkemedelsförsäkringen betalas utöver andra ersättningar för sjukdom och arbetslöshet. Den ska ge en ekonomisk grundtrygghet när man exempelvis inte kan arbeta heltid eller inte alls, säger Robert Ström, som nyligen har tillträtt som vd för Läkemedelsförsäkringen. Han efterträder Anders Öhlén som går i pension.

Lång erfarenhet från hälso- och sjukvården

Robert Ström har länge arbetat med medicinsk teknik och läkemedel som en del av hälso- och sjukvården. Han har bland annat arbetat för läkemedelsföretaget Baxter i elva år. Han har varit med i styrelsen för Läkemedelsförsäkringen sedan 2002 och dess ordförande från 2008. Han har även varit ledamot och ordförande i styrelsen för LIF, de forskande läkemedelsföretagen.

Hans utbildningsväg före karriären i hälso- och sjukvården var kanske inte den allra vanligaste i denna sektor.

– Jag läste historia och nordiska språk och tog en fil mag i Linköping. Jag undervisade på alla stadier från lågstadiet till universitetet. Det var kul att undervisa och läraryrket är viktigt, men förutsättningarna för undervisning var inte bra så efter utbildningen bestämde jag mig för att göra något annat än att undervisa, säger Robert Ström.

Mer av en slump tipsade kompisar om att det fanns jobb i läkemedelsindustrin. Och han fick anställning på dåvarande Lederle som sedermera blev en del av Wyeth som i sin tur köptes upp av Pfizer. Senare var Robert Ström bland annat med om att starta verksamheten i företaget Leiras i Sverige, Danmark och Norge. På 1990-talet arbetade han på medicinteknikföretagen Becton Dickinson och AGA Healthcare.

Det började med Neurosedyn

Läkemedelsförsäkringens historia går tillbaka till 1970-talet i efterdyningarna till Neurosedyn-katastrofen i början av 1960-talet då 186 svenska barn föddes med svåra missbildningar efter att deras mammor tagit sömnmedlet Neurosedyn under graviditeten. Läkemedlet såldes i Sverige av Astra AB, som återkallade läkemedlet 1962. Astra betalade senare skadestånd efter domstolsprocesser. Händelsen ledde även till en förstärkt biverknings- och läkemedelskontroll.

Praktiskt taget alla läkemedel som säljs i Sverige, 99 procent, omfattas av försäkringen. Läkemedelsförsäkringen har 240 företag som medlemmar, som alla har var sin röst. Bland medlemmarna finns forskande läkemedelsföretag, generikabolag, parallellimportörer, distributörer och FoU-bolag. När företaget blir medlem i försäkringen gäller den för medlemmens samtliga läkemedel.

Bättre för patienterna

Försäkringen är det bästa alternativet för patienterna, säger Robert Ström.

– Skulle den som drabbats av en läkemedelsskada stämma företaget i domstol gäller det att kunna bevisa att företaget varit försumligt, slarvigt och haft ett uppsåt att skada. De juridiska kraven på bevis är mycket strängare i domstol och de ekonomiska riskerna är stora eftersom man riskerar att få betala både egna och företagets rättegångskostnader vid ett för patienten negativt domslut.

Beviskraven för att man ska få ersättning från försäkringen är mildare. Det räcker med att det finns en "övervägande sannolikhet" för ett samband med läkemedelsanvändningen och skadan. En annan situation är när en person använder flera läkemedel samtidigt och det i domstol vore svårt att bevisa att ett visst läkemedel orsakat skadan. Omfattas patientens samtliga läkemedel av försäkringen beviljas ersättning även om man inte kunnat klarlägga vilket läkemedel som orsakat skadan.

Olika ersättning från person till person

Ersättning från läkemedelsförsäkringen består av olika delar. Först betalas ersättning för sveda och värk. Sedan görs bedömning av invaliditet och förlorad arbetsinkomst. När det gäller barn och ungdomar kan ingen ersättning för förlorad arbetsinkomst fastställas förrän de uppnått den ålder då de ska kunna ha en inkomst.

Det görs alltid individuella bedömningar av skador och ersättning. Förloppet kan se mycket olika ut från person till person. För en del lindras symptomen av sjukdom och de kanske till och med kan arbeta utan större inskränkningar, medan andra har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta har bäring på diskussionen om narkolepsiersättningarna:

– Det pågår mycket forskning kring sjukdomen och det kan exempelvis inom några år komma helt nya läkemedel mot narkolepsi som kan ändra förutsättningarna, säger Robert Ström.